Nya regler om arbetsgivares informationsskyldighet och parallella anställningar

I mars 2022 presenterade regeringen förslag på nya regler om utökad informationsskyldighet avseende anställningsvillkor och nya regler som tydliggör arbetstagares rätt till parallella anställningar under vissa förutsättningar. Reglerna bygger på det s.k. arbetsvillkorsdirektivet (EU-direktiv 2019/1152 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor) och föreslås träda i kraft den 29 juni 2022.

Skatteverket har tagit över hanteringen av stöd vid korttidsarbete

Under pandemin har många bolag erhållit statligt stöd för lönekostnader kopplade till korttidsarbete för anställda, ofta benämnt som korttidsstöd. Från och med den 1 april 2022 tog Skatteverket över hanteringen av stödet från Tillväxtverket.

Konkurrerande kollektivavtal AD 2022 nr 12

Ett bolag (Bolaget) var bundet av två konkurrerande kollektivavtal, vilka tecknats vid olika tidpunkter. Båda kollektivavtalen innehöll bestämmelser enligt vilka Bolaget var skyldigt att på förhand informera arbetstagare om längden och förläggningen av raster, på ett med hänsyn till arbetsförhållandena tillfredställande sätt och så noga som omständigheterna medger. Bolaget hade under en tid underlåtit att på förhand meddela anställda om längden och förläggningen av deras raster. Tvisten i arbetsdomstolen (AD) gällde huruvida denna underlåtenhet innebar ett brott mot det senare tecknade kollektivavtalet och om det kollektivavtalsbärande fackförbundet därmed hade rätt till allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott.

Avskedande av anställd med funktionsnedsättning ogiltigförklarades AD 2022 nr 15

En manlig arbetstagare med en medfödd funktionsnedsättning avskedades från sin anställning hos Samhall till följd av olämpligt agerande gentemot kvinnliga kollegor. Samhalls arbetstagare är anställda i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning, och omfattas därför inte av LAS. Anställningarna regleras dock av kollektivavtal, enligt vilket ett avskedande som inte omfattas av anställningsskyddslagen ogiltigförklaras om skälen för avskedandet inte hade räckt till för att anses utgöra en giltig uppsägning. Arbetsdomstolen (AD) kom fram till att avskedandet var ogiltigt med beaktande av det speciella uppdrag Samhall har med sin verksamhet.

Rätten till skälig ersättning ur ett arbetsrättsligt och straffrättsligt perspektiv – särskilt om gränsdragningen mellan skälig ersättning och brottet människoexploatering

Det är sedan tidigare vanligt förekommande att personer tar sig över landsgränser för att arbeta och studera. Det nu pågående kriget i Ukraina, men även andra pågående konflikter globalt, medför att många personer söker skydd i Sverige och vill ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Inte sällan befinner sig dock dessa personer i utsatta situationer, där risken för att utnyttjas väl ute på arbetsmarknad kan anses högre än vanligtvis. Att få skälig ersättning för sitt arbete kan betraktas som ett av de viktigaste arbetsvillkoren på arbetsmarknaden. I de fall där utsatta personer utnyttjas genom att inte erhålla skälig ersättning för utfört arbete kan arbetsgivaren drabbas av såväl arbetsrättsliga som straffrättsliga konsekvenser. I den här artikeln kommer vi, ur både ett arbetsrättsligt och straffrättsligt perspektiv, närmare behandla rätten för arbetstagare att få skälig ersättning för utfört arbete.

Internutredningar – metod och juridik

Interna oegentligheter – svåra att förutse och svårt att vara helt förberedd när det väl inträffar. Hur går man tillväga i den internutredning som följer, och hur hanterar man den enskilde medarbetaren i samband med utredningen?

Vinge topprankat av Legal 500 och Chambers & Partners

Vinge har mottagit högsta ranking i 15 av 19 kategorier i Legal 500:s nyligen släppta ranking. I Chambers & Partners ranking erhåller Vinge högsta ranking i 11 områden och Tier 2 i fem områden.

Vinge är årets M&A-byrå

Mergermarket har utsett Vinge till Årets M&A-byrå 2021 bland affärsjurister i Sverige.

Visselblåsning – fånga upp interna oegentligheter

Den nuvarande visselblåsarlagstiftningen utökas inom kort att med ett antal nya krav. Företag med 50 eller fler anställda blir då skyldiga att tillhandahålla ett system där misstankar om missförhållanden av allmänintresse kan rapporteras.

Uppsägning av statlig tjänsteman efter beslut om att neka godkännande av säkerhetskontroll ogiltigförklaras

Efter att en tjänsteman på Migrationsverket avböjt ett erbjudande om omplacering till en icke-säkerhetsklassad befattning sades tjänstemannen upp på grund av personliga skäl med anledning av att myndigheten beslutat om att inte godkänna säkerhetskontrollen av den anställde. Arbetsdomstolen fann emellertid att uppsägningen av den anställde var ogiltig. Detta då Migrationsverket inte i tillräcklig grad lyckats visa att den anställde inte var pålitlig ur säkerhetssynpunkt, varför det saknats saklig grund för uppsägningen. Eftersom det av utredningen inte framgått att den anställde av säkerhetsskäl inte kunde behålla sin befattning saknade det i sammanhanget betydelse att tjänstemannen avböjt ett erbjudande om omplacering.

Ny statlig utredning presenterad – ändringar i diskrimineringslagen på gång?

I början av december 2021 presenterades utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. I utredningen lämnas flera förslag på ändringar i diskrimineringslagen. Utredningen är nu ute på lagrådsremiss. Därefter kan regeringen välja att lägga fram en proposition där förändringar i diskrimineringsskyddet föreslås, vilket skulle kunna leda till lagändringar under år 2022.

Regeringen har beslutat vilka myndigheter som ska inrätta externa visselblåsarfunktioner

Den 17 december 2021 trädde den nya visselblåsarlagen i kraft. Lagen ställer krav på verksamheter och myndigheter att inrätta och hantera så kallade interna respektive externa rapporteringskanaler.

Nya regler i säkerhetsskyddslagen från den 1 december 2021

Säkerhetsskyddslagen (2018:585) gäller sedan år 2019 för alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Säkerhetsskydd handlar om att genom förebyggande arbete skydda känslig verksamhet hos myndigheter och företag mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten. Den 1 december 2021 introducerades flera nya regler i lagen.

Vad finns det för möjligheter för arbetsgivare att säga upp personal i samband med en verksamhetsövergång?

Utgångspunkten inom svensk arbetsrätt är att arbetsgivare har en vidsträckt rätt att bestämma över sin verksamhet och kontrollera det arbete som ska utföras. Detta inkluderar bland annat att leda arbetet på arbets-platsen och möjligheterna att omplacera eller säga upp personal. Denna arbetsledningsrätt begränsas av ett flertal omständigheter som måste beaktas innan sådana beslut fattas. Bland annat måste det vid uppsägning av anställda föreligga saklig grund enligt 7 § Lag (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”), och i vissa situationer har arbetsgivare en skyldighet att förhandla med fackliga organisationer enligt reglerna i Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (”MBL”).

Avskedande av lagermedarbetare ogiltigförklaras

En lagerarbetare har avskedats då denne, enligt arbetsgivaren, vid flera tillfällen har medverkat till en kollegas våld och trakasserier mot en annan kollega samt även ljugit vid arbetsgivarens utredning av våldet och trakasserierna. Arbetsdomstolen fann att avskedandet av lagerarbetaren var ogiltigt då det inte ansetts bevisat att lagerarbetaren gjort sig skyldig till det som arbetsgivaren påstått.