Nyhet

Konkurrerande kollektivavtal AD 2022 nr 12

31 maj 2022 Rättsfall

Ett bolag (Bolaget) var bundet av två konkurrerande kollektivavtal, vilka tecknats vid olika tidpunkter. Båda kollektivavtalen innehöll bestämmelser enligt vilka Bolaget var skyldigt att på förhand informera arbetstagare om längden och förläggningen av raster, på ett med hänsyn till arbetsförhållandena tillfredställande sätt och så noga som omständigheterna medger. Bolaget hade under en tid underlåtit att på förhand meddela anställda om längden och förläggningen av deras raster. Tvisten i arbetsdomstolen (AD) gällde huruvida denna underlåtenhet innebar ett brott mot det senare tecknade kollektivavtalet och om det kollektivavtalsbärande fackförbundet därmed hade rätt till allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott.

Vinges kommentar

Domen tar upp frågan om hur arbetsgivare ska agera när de är parallellt bundna av två konkurrerande kollektivavtal. AD hänvisar flertalet gånger till resonemang som förts i framförallt två tidigare rättsfall från AD, ett från 1974 och ett från 2020. Mot bakgrund av att AD grundar sin slutsats på tidigare praxis får det anses stärka ADs förhållningssätt till hur arbetsgivare ska agera när de är bundna av konkurrerande kollektivavtal. AD skiljer i denna del på bestämmelser som avser anställningsvillkor och bestämmelser som avser organisationsvillkor. I denna del kvarstår utmaningen att avgöra om ett kollektivavtalsvillkor är ett anställningsvillkor eller inte, vilket AD inte analyserar närmare.

Bakgrund

I AD var det ostridigt att Bolaget vid ett flertal tillfällen under 2020 underlåtit att i förväg meddela anställda om längden och förläggningen av raster. Arbetstagarna i fråga arbetade bland annat med att lasta containrar av och på fartyg, med hjälp av lyftkranar, truckar och andra verktyg. Efter förhandling med de kollektivavtalsbärande fackförbunden kompenserade Bolaget de drabbade arbetstagarna genom att återbetala de löneavdrag som gjorts för rasterna, samt betalade allmänt skadestånd till fackförbundet som var part i det först tecknade kollektivavtalet. Däremot betalade Bolaget inget allmänt skadestånd till det fackförbund som var part i det senare träffade kollektivavtalet. Det fackförbundet i det senare tecknade kollektivavtalet menade att Bolaget var skyldigt att betala dem allmänt skadestånd på grund av kollektivavtalsbrott. Bolaget menade i sin tur att Bolaget inte var skyldiga att tillämpa bestämmelsen i det senare tecknade kollektivavtalet mot bakgrund av principen om att vid konkurrerande kollektivavtal ska bestämmelser i det först tecknade kollektivavtalet tillämpas. I AD var det ostridigt att det ena kollektivavtalet träffats vid ett senare tillfälle och fackförbundet i det senare tecknade kollektivavtalet var medvetet om att Bolaget redan var bundet av ett annat kollektivavtal.

Arbetsdomstolens bedömning

AD hänvisade till tidigare praxis där det fastslagits att när det kommer till anställningsvillkor måste konkurrerande kollektivavtal dels kunna tillämpas parallellt för att det ska föreligga någon skyldighet för arbetsgivaren att tillämpa anställningsvillkoret i det senare tecknade kollektivavtalet, och dels får det inte medföra en betydande olägenhet att tillämpa bestämmelserna i båda kollektivavtalen. När det däremot rör sig om andra bestämmelser än anställningsvillkor (s.k. organisationsvillkor), t.ex. bestämmelser som inte direkt avser rättsförhållandet mellan arbetsgivaren och den anställde hänvisade AD till tidigare domar enligt vilka arbetsgivaren inte behöver tillämpa bestämmelsen i det senare tecknade kollektivavtalet om det inte går att göra utan att arbetsgivaren bryter mot det första tecknade kollektivavtalet. I förhållande till detta hänvisade AD till ett rättsfall från 2020, mellan samma parter som i förevarande fall, där AD, utan att ta ställning till huruvida kollektivavtalsbestämmelsen i det fallet var ett anställningsvillkor, funnit att arbetsgivaren inte behövde tillämpa kollektivavtalsbestämmelsen gentemot fackförbundet i det senare tecknade kollektivavtalet. AD hade i domen från 2020 konstaterat att det skulle medföra betydande olägenheter för arbetsgivaren att tillämpa kollektivavtalsbestämmelserna parallellt. Mot bakgrund av denna dom menade AD i förevarande fall att en prövning alltid måste göras i varje enskilt fall, oavsett om bestämmelsen i fråga anses vara ett anställningsvillkor eller inte, huruvida det skulle bryta mot det första kollektivavtalet att tillämpa bestämmelsen i det senare tecknade kollektivavtalet eller om det skulle medföra en betydande olägenhet.

I förevarande fall konstaterade AD att bestämmelsen i det senare tecknade kollektivavtalet var formulerad på sådant sätt att Bolaget kunde uppfylla sin skyldighet genom att i förväg informera samtliga arbetstagare, även de som omfattades av det senare tecknade kollektivavtalet, om arbetstagarnas raster. Mot denna bakgrund fann AD att kollektivavtalen var samordnade på sådant sätt att de inte kunde anses vara konkurrerande med varandra och det medförde inte någon betydande olägenhet för Bolaget att tillhandahålla informationen i fråga till samtliga arbetstagare och fackförbund.

Mot denna bakgrund fann AD att Bolaget varit skyldigt att tillämpa bestämmelsen om att i förväg ange längden och förläggningen av raster även gentemot de arbetstagare som omfattades av det senare tecknade kollektivavtalet. Eftersom Bolaget underlåtit att tillhandahålla sådan information konstaterade AD att Bolaget brutit även mot det senare tecknade kollektivavtalet och Bolaget dömdes därför att betala skadestånd à 50 000 kronor till det senare tecknade kollektivavtalets fackförbund.

Skiljaktiga meningar

Två ledamöter var skiljaktiga i AD och menade att konsekvenserna av den dom från 2020 som AD hänvisade till inte var vad majoriteten sagt i förevarande fall. De två ledamöterna menade att bedömningen i det målet skedde med utgångspunkten att det omtvistade avtalsvillkoret inte kunde klassificeras och att AD inte tog tagit ställning till huruvida bestämmelsen i fråga var ett anställningsvillkor eller organisationsvillkor. I förevarande fall ansåg de två ledamöterna att det däremot var ostridigt att det rörde sig om ett anställningsvillkor och det skulle därför inte göras någon bedömning avseende huruvida bestämmelserna i de två kollektivavtalen kunde tillämpas parallellt, utan talan som väckts av det senare tecknade kollektivavtalets fackförbund skulle avslås.

Deltidsbrandmän har företrädesrätt till utökad tjänstgöringsgrad

Fyra brandmän i beredskap anmälde till sin arbetsgivare, ett räddningstjänstförbund, att de ville ha högre sysselsättningsgrad enligt 25 a § anställningsskyddslagen. Trots att parterna var överens om att brandmännen hade tillräckliga kvalifikationer för en sådan anställning, anställde förbundet 16 heltidsbrandmän utan att erbjuda deltidsbrandmännen högre sysselsättningsgrad. Arbetsdomstolen fann att förbundet bröt mot bestämmelsen i anställningsskyddslagen genom att inte erbjuda deltidsbrandmännen någon av de lediga heltidsanställningarna.
1 juli 2022 Rättsfall

Svenska Hamnarbetarförbundets varsel om blockad mot fartyg med rysk anknytning har förklarats olovlig i beslut från Arbetsdomstolen AD 2022 nr 33

Svenska Hamnarbetarförbundet har vid två tillfällen varslat om blockad mot fartyg till och från Ryssland samt mot ryskflaggade, ryskägda och ryskkontrollerade fartyg som för tillfället inte seglar på ryska hamnar. Svenska Hamnarbetarförbundet menade att blockaden skulle betraktas som en lovlig stridsåtgärd då den primärt utgjorde en sympatiåtgärd i solidaritet med bland annat ukrainska hamnarbetare. I andra hand skulle blockaden betraktas som en lovlig politisk stridsåtgärd. Svenska Hamnar, som förbundet är bundna av kollektivavtal med, motsatte sig dock detta. Arbetsdomstolen har därmed, på yrkande om interimistiskt beslut i frågan, konstaterat att Svenska Hamnarbetarförbundet inte gjort sannolikt att det föreligger en facklig primärkonflikt i Ukraina varför blockaden inte kunde betraktas som en lovlig sympatiåtgärd. Vidare bedömde Arbetsdomstolen att blockaden inte kunde betraktas som en lovlig politisk stridsåtgärd då blockaden saknade karaktären av en protest- och demonstrationsåtgärd på grund av den tidsperiod som blockaden skulle pågå och den icke obetydliga påverkan det skulle få för Svenska Hamnars medlemsföretags affärsledningsrätt.
1 juli 2022 Rättsfall

Avskedande av anställd med funktionsnedsättning ogiltigförklarades AD 2022 nr 15

En manlig arbetstagare med en medfödd funktionsnedsättning avskedades från sin anställning hos Samhall till följd av olämpligt agerande gentemot kvinnliga kollegor. Samhalls arbetstagare är anställda i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning, och omfattas därför inte av LAS. Anställningarna regleras dock av kollektivavtal, enligt vilket ett avskedande som inte omfattas av anställningsskyddslagen ogiltigförklaras om skälen för avskedandet inte hade räckt till för att anses utgöra en giltig uppsägning. Arbetsdomstolen (AD) kom fram till att avskedandet var ogiltigt med beaktande av det speciella uppdrag Samhall har med sin verksamhet.
31 maj 2022 Rättsfall