Nyhet

Ny statlig utredning presenterad – ändringar i diskrimineringslagen på gång?

I början av december 2021 presenterades utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. I utredningen lämnas flera förslag på ändringar i diskrimineringslagen. Utredningen är nu ute på lagrådsremiss. Därefter kan regeringen välja att lägga fram en proposition där förändringar i diskrimineringsskyddet föreslås, vilket skulle kunna leda till lagändringar under år 2022.

Utredaren har bland annat tagit ställning till om det behövs åtgärder för att stärka det svenska skyddet mot diskriminering i de fall där det saknas en identifierbar person som lidit skada. Idag förutsätter diskrimineringslagen att diskrimineringsförbudet har överträtts i förhållande till åtminstone en enskild individ, annars kan inte någon diskrimineringsersättning dömas ut. Viss kritik har riktats mot detta. EU-domstolen har i en dom, som visserligen rör ett belgiskt fall, konstaterat att en belgisk arbetsgivare som offentligt säger att denne inte vill anställa personer med exempelvis ett visst etniskt ursprung gör sig skyldig till diskriminering, enligt belgisk diskrimineringslagstiftning, oavsett om någon person med sådant etniskt ursprung har sökt eller avser söka arbete hos arbetsgivaren. Utredaren har därför, i sitt direktiv, fått möjlighet att komma med förslag om det behövs åtgärder i svensk lagstiftning när det saknas en identifierbar skadelidande.

Utredaren föreslår att det ska vara otillåtet för personer som har en ledande ställning i en organisation att sprida uttalanden eller meddelanden som uttrycker missaktning som har samband med en diskriminerings­grund gentemot en person eller en grupp. Vid överträdelse av detta förbud ska vite kunna dömas ut.

Utredaren har även haft uppdraget att överväga om skyddet mot trakasserier, sexuella trakasserier och hot gentemot anställda, och med anställda jämställda personer, behöver utvidgas när det kommer till handlingar som utförs av tredje man, exempelvis kunder, gäster eller brukare. I denna del föreslår utredaren att regeringen ska ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att utarbeta föreskrifter rörande trakasserier och sexuella trakasserier från tredje man som tydligare belyser vilket skydd anställda har rätt till.

EU inför direktiv om tillräckliga minimilöner

Den 14 september i år röstade Europaparlamentet ja till direktiv om minimilöner. Direktivet har som mål att säkerställa att arbetstagarna i Europeiska unionen skyddas med tillräckliga minimilöner som tillåter en skälig levnadsstandard, vilket i sin tur kan leda till ett minskat lönegap mellan könen, ökat skydd för arbetstagare och ökat incitament till att arbeta.
25 oktober 2022 Arbetsrättsliga nyheter

Balansdirektivet – EU:s direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

I juni 2019 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd det så kallade Work-life Balance Directive, eller Balansdirektivet. Direktivet avser att modernisera den europeiska arbetsmarknaden genom att skapa balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och vårdnadshavare, samt uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor i fråga om möjligheter på arbetsmarknaden. Eftersom Sverige till stor del redan uppfyller direktivs krav har enbart ett fåtal lagändringar varit nödvändiga.
25 oktober 2022 Arbetsrättsliga nyheter

Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Arbetskraftsinvandringen till Sverige är viktig för företag som växer och den bidrar till att stärka svensk kompetensförsörjning. Dessvärre utnyttjas arbetskraftsinvandrare, bland annat genom låga löner och långa arbetsdagar. Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring är ett av de största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet. Regeringen har därför föreslagit skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring. Riksdagen röstade ja till förslaget i april 2022 och lagändringarna trädde i kraft i juni 2022.
25 oktober 2022 Arbetsrättsliga nyheter