Nyhet

Regeringen har beslutat vilka myndigheter som ska inrätta externa visselblåsarfunktioner

Den 17 december 2021 trädde den nya visselblåsarlagen i kraft. Lagen ställer krav på verksamheter och myndigheter att inrätta och hantera så kallade interna respektive externa rapporteringskanaler.

Syftet med den nya lagen är bland annat att det ska bli lättare att slå larm om missförhållanden. Nu har regeringen beslutat vilka myndigheter som ska ansvara för externa visselblåsarfunktioner. Interna rapporteringskanaler är – som tidigare – för att anställda ska kunna rapportera missförhållanden hos sin arbetsgivare, medan vem som helst kan rapportera ett ärende (som avser myndighetens ansvarsområde) i en extern rapporteringskanal.

Den nya visselblåsarlagen innehåller en skyldighet för alla företag som är förpliktade att ha interna rapporterings­kanaler att lämna tydlig och lättillgänglig information om dels hur den interna kanalen fungerar och dels hur rapportering ska göras till behörig myndighet via externa rapporteringskanaler. Därför är det viktigt att ha koll på vilken myndighet som är tillsynsmyndighet för den bransch man är verksam inom.

De myndigheter som har utsetts av regeringen ska genom externa rapporteringskanaler ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom sitt utpekade ansvarsområde. Behöriga myndigheter är bland annat Boverket, Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen, Folkhälsomyndigheten, Integritetsskyddsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Konsumentverket, Konkurrensverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Länsstyrelserna, Regeringskansliet, Skatteverket och Transportstyrelsen. Hela listan över ansvariga myndigheter finns i Förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (SFS 2021:949).

Regeringen har även beslutat att utse Arbetsmiljöverket till särskilt behörig myndighet. Det innebär bland annat att Arbetsmiljöverket ska hantera rapporter som inte omfattas av någon annan behörig myndighets ansvarsområde. Arbetsmiljöverket har även tillsyn över att se till att arbetsgivare lever upp till lagkraven om att inrätta interna visselblåsarfunktioner enligt den nya visselblåsarlagen.

I sammanhanget kan påminnas om att även om den nya visselblåsarlagen redan trätt i kraft så har företag med fler än 249 anställda fått tiden till och med den 17 juli 2022 på sig att inrätta interna visselblåsarkanaler och företag med mellan 50 och 249 anställda har fått tiden till och med den 17 december 2023 på sig.

Vi erbjuder nu en seminarieserie med tre lunchseminarier inom compliance. Första seminariet 22 mars tar upp frågan om just visselblåsning – att fånga upp interna oegentligheter. Här möter vi Tove Tullberg, biträdande jurist Compliance och Åsa Gotthardsson, delägare. Det finns också möjlighet att ställa frågor på förhand till talarna.

Anmälan: Anmäl dig till fysiskt eller digitalt deltagande genom att registrera dig till eventet här.

Läs också: Ny visselblåsarlag - vad er organisations särskilt bör uppmärksamma

Remissrundan avslutad avseende de eventuella förändringarna i diskrimineringslagen

Såsom redogjorts för i tidigare nyhetsbrev så presenterades under slutet av 2021 utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. Sammantaget har utredningen haft tre deluppdrag: (i) att ta ställning till om det behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering när det saknas en identifierbar skadelidande, (ii) att föreslå hur skyddet mot diskriminering kan förändras inom offentlig verksamhet för att åstadkomma ett mer heltäckande skydd, samt (iii) att efter översyn överväga om skyddet mot trakasserier, sexuella trakasserier och hot avseende arbetstagare, och med arbetstagare jämställda personer, behöver utvidgas.

Förändringar inom reglerna kring arbetskraftsinvandring

Under februari 2022 lade regeringen fram propositionen ”Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring 2021/22:134”. Genom denna proposition föreslår regeringen nya regler vars syfte är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare men också att behålla internationell kompetens i Sverige.

Arbetsrätten och beredskapen vid krig

Den rådande situationen i vår omvärld kan få en inverkan även på det arbetsrättsliga området. Det finns nämligen speciella lagar som kan träda ikraft för det fall att Sverige hamnar i krig, är i krigsfara eller annars om det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig eller att Sverige varit i krig eller krigsfara. En av dessa är lagen arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).