Nyhet

Regeringen har beslutat vilka myndigheter som ska inrätta externa visselblåsarfunktioner

Den 17 december 2021 trädde den nya visselblåsarlagen i kraft. Lagen ställer krav på verksamheter och myndigheter att inrätta och hantera så kallade interna respektive externa rapporteringskanaler.

Syftet med den nya lagen är bland annat att det ska bli lättare att slå larm om missförhållanden. Nu har regeringen beslutat vilka myndigheter som ska ansvara för externa visselblåsarfunktioner. Interna rapporteringskanaler är – som tidigare – för att anställda ska kunna rapportera missförhållanden hos sin arbetsgivare, medan vem som helst kan rapportera ett ärende (som avser myndighetens ansvarsområde) i en extern rapporteringskanal.

Den nya visselblåsarlagen innehåller en skyldighet för alla företag som är förpliktade att ha interna rapporterings­kanaler att lämna tydlig och lättillgänglig information om dels hur den interna kanalen fungerar och dels hur rapportering ska göras till behörig myndighet via externa rapporteringskanaler. Därför är det viktigt att ha koll på vilken myndighet som är tillsynsmyndighet för den bransch man är verksam inom.

De myndigheter som har utsetts av regeringen ska genom externa rapporteringskanaler ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom sitt utpekade ansvarsområde. Behöriga myndigheter är bland annat Boverket, Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen, Folkhälsomyndigheten, Integritetsskyddsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Konsumentverket, Konkurrensverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Länsstyrelserna, Regeringskansliet, Skatteverket och Transportstyrelsen. Hela listan över ansvariga myndigheter finns i Förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (SFS 2021:949).

Regeringen har även beslutat att utse Arbetsmiljöverket till särskilt behörig myndighet. Det innebär bland annat att Arbetsmiljöverket ska hantera rapporter som inte omfattas av någon annan behörig myndighets ansvarsområde. Arbetsmiljöverket har även tillsyn över att se till att arbetsgivare lever upp till lagkraven om att inrätta interna visselblåsarfunktioner enligt den nya visselblåsarlagen.

I sammanhanget kan påminnas om att även om den nya visselblåsarlagen redan trätt i kraft så har företag med fler än 249 anställda fått tiden till och med den 17 juli 2022 på sig att inrätta interna visselblåsarkanaler och företag med mellan 50 och 249 anställda har fått tiden till och med den 17 december 2023 på sig.

Vi erbjuder nu en seminarieserie med tre lunchseminarier inom compliance. Första seminariet 22 mars tar upp frågan om just visselblåsning – att fånga upp interna oegentligheter. Här möter vi Tove Tullberg, biträdande jurist Compliance och Åsa Gotthardsson, delägare. Det finns också möjlighet att ställa frågor på förhand till talarna.

Anmälan: Anmäl dig till fysiskt eller digitalt deltagande genom att registrera dig till eventet här.

Läs också: Ny visselblåsarlag - vad er organisations särskilt bör uppmärksamma

Nytt förslag om utvidgning av arbetsmiljöansvaret

I slutet av augusti 2022 presenterades betänkandet ’’SOU 2022:45 – Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus’’. I utredningen lämnas bland annat förslag om att arbetsmiljöansvaret ska utvidgas för att bättre överensstämma med hur arbetet organiseras på dagens arbetsmarknad.

De nya reglerna om omställningsstudiestöd och omställnings- samt kompetensstöd har börjat gälla

Den 1 oktober 2022 började det så kallade omställningspaketet att gälla. Bland annat innebär det att det numera är möjligt för yrkesverksamma personer att ansöka omställningsstudiestöd och ta del av omställnings- och kompetensstöd.

Nytt om användandet av amerikanska molntjänster

Arbetsgivare behandlar ofta en stor mängd personuppgifter, bland annat personuppgifter som tillhör arbetsgivarens anställda. Uppgifterna lagras oftast i olika typer av molntjänster. Användandet av just amerikanska molntjänster har länge varit omdebatterat, särskilt mot bakgrund av att EU-domstolen 2020 ogiltigförklarade Privacy Shield-avtalet i domen Schrems II. Avtalet reglerade transatlantiska överföringar av personuppgifter i kommersiella syften och grunden för ogiltigförklarandet var bland annat att USAs lagstiftning inte ansågs ge ett tillräckligt starkt skydd för personuppgifter. I april 2022 nåddes världen av nyheten att EU och USA ingått en principöverenskommelse om ett nytt datadelningsavtal. USAs president Joe Biden har nu, sex månader senare, utfärdat en presidentorder som ett led i att implementera det nya datadelningsavtalet och på så sätt stärka personuppgiftsskyddet.