Balansdirektivet – EU:s direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

I juni 2019 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd det så kallade Work-life Balance Directive, eller Balansdirektivet. Direktivet avser att modernisera den europeiska arbetsmarknaden genom att skapa balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och vårdnadshavare, samt uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor i fråga om möjligheter på arbetsmarknaden. Eftersom Sverige till stor del redan uppfyller direktivs krav har enbart ett fåtal lagändringar varit nödvändiga.

Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Arbetskraftsinvandringen till Sverige är viktig för företag som växer och den bidrar till att stärka svensk kompetensförsörjning. Dessvärre utnyttjas arbetskraftsinvandrare, bland annat genom låga löner och långa arbetsdagar. Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring är ett av de största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet. Regeringen har därför föreslagit skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring. Riksdagen röstade ja till förslaget i april 2022 och lagändringarna trädde i kraft i juni 2022.

Gig-bolag är inte att betrakta som arbetsgivare enligt Arbetsmiljöverket

På engelska används ordet ”gig” som slangord för en spelning eller ett framträdande och har sitt ursprung i musikbranschen där musiker ofta fick lön direkt efter arbetet. Gig används numera som ett samlingsbegrepp för korta och tillfälliga jobb, ett exempel är uppdrag från appen Tiptapp. Arbetsmiljöverket fick under 2018 i uppdrag att granska arbetsmiljön inom gig-ekonomin och utreda huruvida arbetsmiljölagen är tillämpbar. I slutrapporten konstaterade Arbetsmiljöverket att de digitala plattformar som granskats inte bör anses som arbetsgivare i arbetsmiljölagens mening.

Visselblåsarlagen – sista-datum för inrättande av rapporteringskanaler för vissa bolag passerat

Senast den 17 december 2023 måste företag med 50-249 anställda ha rapporteringskanaler för visselblåsning på plats. Men redan nu måste större företag och verksamhetsutövare i offentlig sektor ha visselblåsarkanaler på plats.

Inkomsttak införs i tjänstepensionen och åldersgränserna höjs

I företag med kollektivavtal med koppling till Svenskt Näringsliv omfattas privatanställda tjänstemän av tjänstepensionsavtalet ITP (Industrins och handelns tilläggspension). Svenskt Näringsliv och PTK har under sommaren träffat en överenskommelse om att höja pensionsåldern för tjänstemän som omfattas av den premiebestämda tjänstepensionen ITP1 och införa ett tak för intjänande av pensionspremier.

Uppsägning av arbetstagare med funktionsnedsättning var sakligt grundad och inte diskriminerande AD 2022 nr 34

En arbetstagare med multipel skleros (MS) har sagts upp eftersom arbetsgivaren ansåg att hon, på grund av sitt sjukdomstillstånd, saknade stadigvarande arbetsförmåga av betydelse för verksamheten. Arbetstagaren hävdade att uppsägningen skulle ogiltigförklaras eftersom arbetsgivaren dels inte hade uppfyllt sitt rehabiliterings- och anpassningsansvar. Dels för att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning.

Tvåmånadersregelns tillämplighet vid uppsägning av tillsvidareanställd expeditionsvakt p.g.a. perdurerande förhållanden AD 2022 nr 35

En expeditionsvakt, vars anställning var beroende av att han hade ett förordnande som ordningsvakt, arbetade i en domstol. Efter att arbetstagaren misstänkts för brott stängdes hans förordnande tillfälligt av. Till följd av detta kunde han inte längre utföra vissa arbetsuppgifter, så som arbete med säkerhetskontroll och ordningshållande. Han fick istället tillfälligt andra arbetsuppgifter. Efter att åtal väckts mot arbetstagaren sades han upp av personliga skäl. Arbetsgivaren motiverade uppsägningen med att när åtal väcktes så stod det klart att beslutet om avstängningen av ordningsvaktsförordnandet skulle bestå under en lång tid framöver. Eftersom förordnande som ordningsvakt är en förutsättning för att vara expeditionsvakt ansågs arbetstagaren ha bristande förmåga att utföra sitt arbete. Därmed förelåg det saklig grund för uppsägning.

Remissrundan avslutad avseende de eventuella förändringarna i diskrimineringslagen

Såsom redogjorts för i tidigare nyhetsbrev så presenterades under slutet av 2021 utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. Sammantaget har utredningen haft tre deluppdrag: (i) att ta ställning till om det behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering när det saknas en identifierbar skadelidande, (ii) att föreslå hur skyddet mot diskriminering kan förändras inom offentlig verksamhet för att åstadkomma ett mer heltäckande skydd, samt (iii) att efter översyn överväga om skyddet mot trakasserier, sexuella trakasserier och hot avseende arbetstagare, och med arbetstagare jämställda personer, behöver utvidgas.

Förändringar inom reglerna kring arbetskraftsinvandring

Under februari 2022 lade regeringen fram propositionen ”Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring 2021/22:134”. Genom denna proposition föreslår regeringen nya regler vars syfte är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare men också att behålla internationell kompetens i Sverige.

Arbetsrätten och beredskapen vid krig

Den rådande situationen i vår omvärld kan få en inverkan även på det arbetsrättsliga området. Det finns nämligen speciella lagar som kan träda ikraft för det fall att Sverige hamnar i krig, är i krigsfara eller annars om det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig eller att Sverige varit i krig eller krigsfara. En av dessa är lagen arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).

Deltidsbrandmän har företrädesrätt till utökad tjänstgöringsgrad

Fyra brandmän i beredskap anmälde till sin arbetsgivare, ett räddningstjänstförbund, att de ville ha högre sysselsättningsgrad enligt 25 a § anställningsskyddslagen. Trots att parterna var överens om att brandmännen hade tillräckliga kvalifikationer för en sådan anställning, anställde förbundet 16 heltidsbrandmän utan att erbjuda deltidsbrandmännen högre sysselsättningsgrad. Arbetsdomstolen fann att förbundet bröt mot bestämmelsen i anställningsskyddslagen genom att inte erbjuda deltidsbrandmännen någon av de lediga heltidsanställningarna.

Svenska Hamnarbetarförbundets varsel om blockad mot fartyg med rysk anknytning har förklarats olovlig i beslut från Arbetsdomstolen AD 2022 nr 33

Svenska Hamnarbetarförbundet har vid två tillfällen varslat om blockad mot fartyg till och från Ryssland samt mot ryskflaggade, ryskägda och ryskkontrollerade fartyg som för tillfället inte seglar på ryska hamnar. Svenska Hamnarbetarförbundet menade att blockaden skulle betraktas som en lovlig stridsåtgärd då den primärt utgjorde en sympatiåtgärd i solidaritet med bland annat ukrainska hamnarbetare. I andra hand skulle blockaden betraktas som en lovlig politisk stridsåtgärd. Svenska Hamnar, som förbundet är bundna av kollektivavtal med, motsatte sig dock detta. Arbetsdomstolen har därmed, på yrkande om interimistiskt beslut i frågan, konstaterat att Svenska Hamnarbetarförbundet inte gjort sannolikt att det föreligger en facklig primärkonflikt i Ukraina varför blockaden inte kunde betraktas som en lovlig sympatiåtgärd. Vidare bedömde Arbetsdomstolen att blockaden inte kunde betraktas som en lovlig politisk stridsåtgärd då blockaden saknade karaktären av en protest- och demonstrationsåtgärd på grund av den tidsperiod som blockaden skulle pågå och den icke obetydliga påverkan det skulle få för Svenska Hamnars medlemsföretags affärsledningsrätt.

Förändring i lagen om anställningsskydd och andra arbetsrättsliga lagar

De senaste åren har modernisering och reformering av svensk arbetsrätt varit ständigt aktuella ämnen i den politiska debatten. Tidigare i år presenterades proposition 2021/22:176 vid namn ”Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden”. I propositionen, som bygger på en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter, föreslås lagändringar i totalt 21 arbetsrättsliga lagar. Den 8 juni 2022 röstade riksdagen igenom förslaget som kommer innebära stora förändringar för svensk arbetsrätt. Majoriteten av de föreslagna ändringarna träder i kraft den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022. I denna fördjupningsartikel kommer vi att redogöra för de viktigaste förändringarna i lag (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”) och lag (2012:854) om uthyrning av arbetstagare.

Nya delägare och counsels utsedda vid Vinges Malmö- och Stockholmskontor

Advokaterna Daniel Daun och Victor Ericsson vid Vinges Malmö- respektive Stockholmskontor har valts in till nya delägare från och med 1 januari 2023. Jacob Jeanrond, Caroline Krassén, Henrik Schön, Maria Dahlin Kolvik, Sara Strandberg och Linn Adelwald har utsetts som counsels vid Vinges Stockholmskontor.

Arbetsrättslig reglering avseende frivilliga inom Hemvärnet

Till följd av den senaste tidens händelseutveckling i vår omvärld och ökat fokus på Sveriges säkerhet och krisberedskap blir det vanligare att arbetstagare, vid sidan av sin ordinarie anställning, frivilligt genomgår militär utbildning eller tjänstgör som hemvärnssoldater.