Nyhet

Nya regler om arbetsgivares informationsskyldighet och parallella anställningar

I mars 2022 presenterade regeringen förslag på nya regler om utökad informationsskyldighet avseende anställningsvillkor och nya regler som tydliggör arbetstagares rätt till parallella anställningar under vissa förutsättningar. Reglerna bygger på det s.k. arbetsvillkorsdirektivet (EU-direktiv 2019/1152 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor) och föreslås träda i kraft den 29 juni 2022.

Det finns redan idag en skyldighet för arbetsgivare att lämna skriftlig information till arbetstagare om villkor som är av väsentlig betydelse för anställningen enligt lag (1982:80) om anställningsskydd. Genom de nya reglerna kommer arbetsgivarens informationsskyldighet att utökas till att omfatta fler uppgifter. Syftet är att främja tydlighet och förutsebarhet i anställningsförhållandet.

Den skriftliga information som arbetsgivare ska lämna utökas och ska, utöver den information som arbetsgivare redan ska lämna enligt nuvarande regler, bland annat innehålla uppgifter om

  • arbetsplats eller, om det inte finns någon fast eller huvudsaklig arbetsplats, uppgift om att arbetet ska utföras på olika platser eller att arbetstagaren själv får bestämma sin arbetsplats;
  • på vilket sätt lönen ska betalas ut;
  • vad som ska gälla för övertids- eller mertidsarbete och ersättning för sådant arbete;
  • minsta tidsfrist för besked om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning;
  • uppgift om rätt till utbildning som tillhandahålls av arbetsgivaren;
  • de bestämmelser som arbetsgivaren och arbetstagaren ska följa när någon av dem vill avsluta anställningsförhållandet; samt
  • att arbetsgivaravgifter betalas till staten samt uppgift om det skydd för social trygghet som tillhandahålls av arbetsgivaren.

 

Utöver ovan så förtydligar de nya reglerna vilken information arbetsgivare ska lämna till arbetstagare som ska arbeta utomlands i mer än fyra veckor eller som ska utstationeras enligt lag om utstationering av arbetstagare.

De nya reglerna anger även att om en arbetstagare med tidsbegränsad anställning begär en annan anställningsform eller en högre sysselsättningsgrad, eller om en arbetstagare som är anställd tillsvidare begär en högre sysselsättningsgrad, ska arbetsgivaren lämna ett skriftligt svar inom en månad efter begäran. I det skriftliga svaret ska skälen för arbetsgivarens ställningstagande anges.

Förutom att förtydliga arbetsgivarens informationsskyldighet så innebär de nya reglerna även att arbetstagares rätt till parallella anställningar klargörs. Arbetsgivare ska som utgångspunkt inte få förbjuda en arbetstagare att under anställningen ha en anställning hos en annan arbetsgivare. Det gäller dock inte om den andra anställningen

  • är arbetshindrande;
  • konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet på ett sätt som kan orsaka skada; eller
  • på något annat sätt kan skada arbetsgivarens verksamhet.

 

Utrymmet att bedriva konkurrerande verksamhet begränsas av den lojalitetsplikt som råder i en anställningsrelation mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivare får heller inte missgynna en arbetstagare på grund av att arbetstagaren har en parallell anställning hos en annan arbetsgivare.

Remissrundan avslutad avseende de eventuella förändringarna i diskrimineringslagen

Såsom redogjorts för i tidigare nyhetsbrev så presenterades under slutet av 2021 utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. Sammantaget har utredningen haft tre deluppdrag: (i) att ta ställning till om det behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering när det saknas en identifierbar skadelidande, (ii) att föreslå hur skyddet mot diskriminering kan förändras inom offentlig verksamhet för att åstadkomma ett mer heltäckande skydd, samt (iii) att efter översyn överväga om skyddet mot trakasserier, sexuella trakasserier och hot avseende arbetstagare, och med arbetstagare jämställda personer, behöver utvidgas.

Förändringar inom reglerna kring arbetskraftsinvandring

Under februari 2022 lade regeringen fram propositionen ”Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring 2021/22:134”. Genom denna proposition föreslår regeringen nya regler vars syfte är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare men också att behålla internationell kompetens i Sverige.

Arbetsrätten och beredskapen vid krig

Den rådande situationen i vår omvärld kan få en inverkan även på det arbetsrättsliga området. Det finns nämligen speciella lagar som kan träda ikraft för det fall att Sverige hamnar i krig, är i krigsfara eller annars om det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig eller att Sverige varit i krig eller krigsfara. En av dessa är lagen arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).