Nyhet

Arbetsrättslig reglering avseende frivilliga inom Hemvärnet

Till följd av den senaste tidens händelseutveckling i vår omvärld och ökat fokus på Sveriges säkerhet och krisberedskap blir det vanligare att arbetstagare, vid sidan av sin ordinarie anställning, frivilligt genomgår militär utbildning eller tjänstgör som hemvärnssoldater.

En arbetstagare som vill genomföra hemvärnsutbildning eller militär grundutbildning kan ha rätt till ledighet från sin anställning enligt studieledighetslagen. Rätt till ledighet för sådan utbildning föreligger om arbetstagaren, vid ledighetens början, har varit anställd hos arbetsgivaren under de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

Arbetsgivaren har rätt att begära att arbetstagaren skjuter upp sin ledighet för utbildning till ett senare tillfälle. Om arbetsgivaren har kollektivavtal kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten i högst sex månader om ledigheten ska vara längre än en arbetsvecka. Om ledigheten motsvarar högst en arbetsvecka kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten i två veckor. För att få skjuta upp ledigheten längre tid än så krävs samtycke från det fackförbund som är part till kollektivavtalet. Det kan även finnas ytterligare bestämmelser i kollektivavtalet som reglerar frågan.

En arbetsgivare som inte är (eller brukar vara) bunden av kollektivavtal kan skjuta upp ledigheten upp till ett år om det är fråga om högst en arbetsveckas ledighet och upp till två år om det är fråga om mer än en arbetsveckas ledighet. Det är inte tillåtet för arbetsgivare att helt neka ledighet för utbildning.

När en arbetstagare är färdigutbildad hemvärnssoldat ingår arbetstagaren ofta ett tjänstgöringsavtal med Försvarsmakten. Hemvärnssoldater är alltså som utgångspunkt inte anställda av Försvarsmakten. Sådana tjänstgöringsavtal anger vanligtvis att hemvärnssoldaten ska tjänstgöra under kortare övningar ungefär 4-13 dagar per år och vid skarpa insatser.

När en arbetstagare fullgör hemvärnstjänstgöring så har arbetstagaren rätt till tjänstledighet enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret. Det innebär att arbetstagaren har rätt att åka på övningar och skarpa insatser. Därefter har arbetstagaren rätt att återuppta sitt arbete hos arbetsgivaren på oförändrade anställningsvillkor. Under hemvärnstjänstgöringsperioder är arbetsgivaren normalt inte skyldig att betala lön eller utge andra anställningsförmåner.

Arbetstagaren är som utgångspunkt skyldig att informera arbetsgivaren i så god tid som möjligt vilka perioder arbetstagaren behöver ledigt för att tjänstgöra inom Hemvärnet. Om en tjänstgöringsperiod pågår längre tid än tre månader, till exempel vid en längre reell insats, kan arbetsgivaren välja att skjuta upp arbetstagarens återinträde på arbetsplatsen i upp till två veckor.

Slutligen, arbetsgivaren kan givetvis alltid ge ledighet från arbetet på frivillig basis. Då rekommenderar vi att arbetsgivaren och arbetstagaren genom en skriftlig överenskommelse reglerar villkoren för frånvaron. Sådan överenskommelse får inte strida mot tvingande ledighetsregler.

Lyssna gärna på Arbetsrättspoddens avsnitt om ledighet för hemvärnsutbildning.

Remissrundan avslutad avseende de eventuella förändringarna i diskrimineringslagen

Såsom redogjorts för i tidigare nyhetsbrev så presenterades under slutet av 2021 utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. Sammantaget har utredningen haft tre deluppdrag: (i) att ta ställning till om det behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering när det saknas en identifierbar skadelidande, (ii) att föreslå hur skyddet mot diskriminering kan förändras inom offentlig verksamhet för att åstadkomma ett mer heltäckande skydd, samt (iii) att efter översyn överväga om skyddet mot trakasserier, sexuella trakasserier och hot avseende arbetstagare, och med arbetstagare jämställda personer, behöver utvidgas.

Förändringar inom reglerna kring arbetskraftsinvandring

Under februari 2022 lade regeringen fram propositionen ”Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring 2021/22:134”. Genom denna proposition föreslår regeringen nya regler vars syfte är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare men också att behålla internationell kompetens i Sverige.

Arbetsrätten och beredskapen vid krig

Den rådande situationen i vår omvärld kan få en inverkan även på det arbetsrättsliga området. Det finns nämligen speciella lagar som kan träda ikraft för det fall att Sverige hamnar i krig, är i krigsfara eller annars om det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig eller att Sverige varit i krig eller krigsfara. En av dessa är lagen arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).