Nyhet

Arbetsrättslig reglering avseende frivilliga inom Hemvärnet

Till följd av den senaste tidens händelseutveckling i vår omvärld och ökat fokus på Sveriges säkerhet och krisberedskap blir det vanligare att arbetstagare, vid sidan av sin ordinarie anställning, frivilligt genomgår militär utbildning eller tjänstgör som hemvärnssoldater.

En arbetstagare som vill genomföra hemvärnsutbildning eller militär grundutbildning kan ha rätt till ledighet från sin anställning enligt studieledighetslagen. Rätt till ledighet för sådan utbildning föreligger om arbetstagaren, vid ledighetens början, har varit anställd hos arbetsgivaren under de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

Arbetsgivaren har rätt att begära att arbetstagaren skjuter upp sin ledighet för utbildning till ett senare tillfälle. Om arbetsgivaren har kollektivavtal kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten i högst sex månader om ledigheten ska vara längre än en arbetsvecka. Om ledigheten motsvarar högst en arbetsvecka kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten i två veckor. För att få skjuta upp ledigheten längre tid än så krävs samtycke från det fackförbund som är part till kollektivavtalet. Det kan även finnas ytterligare bestämmelser i kollektivavtalet som reglerar frågan.

En arbetsgivare som inte är (eller brukar vara) bunden av kollektivavtal kan skjuta upp ledigheten upp till ett år om det är fråga om högst en arbetsveckas ledighet och upp till två år om det är fråga om mer än en arbetsveckas ledighet. Det är inte tillåtet för arbetsgivare att helt neka ledighet för utbildning.

När en arbetstagare är färdigutbildad hemvärnssoldat ingår arbetstagaren ofta ett tjänstgöringsavtal med Försvarsmakten. Hemvärnssoldater är alltså som utgångspunkt inte anställda av Försvarsmakten. Sådana tjänstgöringsavtal anger vanligtvis att hemvärnssoldaten ska tjänstgöra under kortare övningar ungefär 4-13 dagar per år och vid skarpa insatser.

När en arbetstagare fullgör hemvärnstjänstgöring så har arbetstagaren rätt till tjänstledighet enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret. Det innebär att arbetstagaren har rätt att åka på övningar och skarpa insatser. Därefter har arbetstagaren rätt att återuppta sitt arbete hos arbetsgivaren på oförändrade anställningsvillkor. Under hemvärnstjänstgöringsperioder är arbetsgivaren normalt inte skyldig att betala lön eller utge andra anställningsförmåner.

Arbetstagaren är som utgångspunkt skyldig att informera arbetsgivaren i så god tid som möjligt vilka perioder arbetstagaren behöver ledigt för att tjänstgöra inom Hemvärnet. Om en tjänstgöringsperiod pågår längre tid än tre månader, till exempel vid en längre reell insats, kan arbetsgivaren välja att skjuta upp arbetstagarens återinträde på arbetsplatsen i upp till två veckor.

Slutligen, arbetsgivaren kan givetvis alltid ge ledighet från arbetet på frivillig basis. Då rekommenderar vi att arbetsgivaren och arbetstagaren genom en skriftlig överenskommelse reglerar villkoren för frånvaron. Sådan överenskommelse får inte strida mot tvingande ledighetsregler.

Lyssna gärna på Arbetsrättspoddens avsnitt om ledighet för hemvärnsutbildning.

Nytt förslag om utvidgning av arbetsmiljöansvaret

I slutet av augusti 2022 presenterades betänkandet ’’SOU 2022:45 – Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus’’. I utredningen lämnas bland annat förslag om att arbetsmiljöansvaret ska utvidgas för att bättre överensstämma med hur arbetet organiseras på dagens arbetsmarknad.
30 november 2022 Arbetsrättsliga nyheter

De nya reglerna om omställningsstudiestöd och omställnings- samt kompetensstöd har börjat gälla

Den 1 oktober 2022 började det så kallade omställningspaketet att gälla. Bland annat innebär det att det numera är möjligt för yrkesverksamma personer att ansöka omställningsstudiestöd och ta del av omställnings- och kompetensstöd.
30 november 2022 Arbetsrättsliga nyheter

Nytt om användandet av amerikanska molntjänster

Arbetsgivare behandlar ofta en stor mängd personuppgifter, bland annat personuppgifter som tillhör arbetsgivarens anställda. Uppgifterna lagras oftast i olika typer av molntjänster. Användandet av just amerikanska molntjänster har länge varit omdebatterat, särskilt mot bakgrund av att EU-domstolen 2020 ogiltigförklarade Privacy Shield-avtalet i domen Schrems II. Avtalet reglerade transatlantiska överföringar av personuppgifter i kommersiella syften och grunden för ogiltigförklarandet var bland annat att USAs lagstiftning inte ansågs ge ett tillräckligt starkt skydd för personuppgifter. I april 2022 nåddes världen av nyheten att EU och USA ingått en principöverenskommelse om ett nytt datadelningsavtal. USAs president Joe Biden har nu, sex månader senare, utfärdat en presidentorder som ett led i att implementera det nya datadelningsavtalet och på så sätt stärka personuppgiftsskyddet.
30 november 2022 Arbetsrättsliga nyheter