Nyhet

Gig-bolag är inte att betrakta som arbetsgivare enligt Arbetsmiljöverket

25 oktober 2022 Arbetsrättsliga nyheter

På engelska används ordet ”gig” som slangord för en spelning eller ett framträdande och har sitt ursprung i musikbranschen där musiker ofta fick lön direkt efter arbetet. Gig används numera som ett samlingsbegrepp för korta och tillfälliga jobb, ett exempel är uppdrag från appen Tiptapp. Arbetsmiljöverket fick under 2018 i uppdrag att granska arbetsmiljön inom gig-ekonomin och utreda huruvida arbetsmiljölagen är tillämpbar. I slutrapporten konstaterade Arbetsmiljöverket att de digitala plattformar som granskats inte bör anses som arbetsgivare i arbetsmiljölagens mening.

Myndighetens rapport innebär att gig-bolagen inte är ansvariga för arbetsmiljön för de personer som tar uppdrag via företagens digitala plattformar. Anledningen till detta är att bolagen inte anses utöva kontroll gentemot uppdragstagarna. Arbetsmiljöverket konstaterade nämligen att jämfört med ett sedvanligt arbetsgivar-arbetstagarförhållande agerar uppdragstagarna hos vissa gig-bolag mer självständigt eftersom de väljer vilka uppdrag de vill utföra. Riskerna i arbetet beror alltså på uppdragen.

Arbetsmiljöverket varnade för risken att uppdragstagarna utsätts för samma risker som andra arbetstagare vad gäller ohälsa på arbetsplatsen, samtidigt som de inte erhåller samma skydd av arbetsmiljölagstiftningen. Europeiska kommissionen har nyligen presenterat ett förslag till ett nytt EU-direktiv för att förbättra arbetsvillkoren för personer som arbetar via gig-plattformar.

EU inför direktiv om tillräckliga minimilöner

Den 14 september i år röstade Europaparlamentet ja till direktiv om minimilöner. Direktivet har som mål att säkerställa att arbetstagarna i Europeiska unionen skyddas med tillräckliga minimilöner som tillåter en skälig levnadsstandard, vilket i sin tur kan leda till ett minskat lönegap mellan könen, ökat skydd för arbetstagare och ökat incitament till att arbeta.
25 oktober 2022 Arbetsrättsliga nyheter

Balansdirektivet – EU:s direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

I juni 2019 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd det så kallade Work-life Balance Directive, eller Balansdirektivet. Direktivet avser att modernisera den europeiska arbetsmarknaden genom att skapa balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och vårdnadshavare, samt uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor i fråga om möjligheter på arbetsmarknaden. Eftersom Sverige till stor del redan uppfyller direktivs krav har enbart ett fåtal lagändringar varit nödvändiga.
25 oktober 2022 Arbetsrättsliga nyheter

Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Arbetskraftsinvandringen till Sverige är viktig för företag som växer och den bidrar till att stärka svensk kompetensförsörjning. Dessvärre utnyttjas arbetskraftsinvandrare, bland annat genom låga löner och långa arbetsdagar. Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring är ett av de största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet. Regeringen har därför föreslagit skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring. Riksdagen röstade ja till förslaget i april 2022 och lagändringarna trädde i kraft i juni 2022.
25 oktober 2022 Arbetsrättsliga nyheter