Nyhet

Förändringar inom reglerna kring arbetskraftsinvandring

Under februari 2022 lade regeringen fram propositionen ”Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring 2021/22:134”. Genom denna proposition föreslår regeringen nya regler vars syfte är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare men också att behålla internationell kompetens i Sverige.

Bakgrunden till förslagen är att regeringen sett ett behov av författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte ska utvisas på grund av mindre fel från arbetsgivaren. Därtill föreslås att en ny grund gällande uppehållstillstånd införs för att förenkla processen för att högkvalificerade personer ska få arbeta i Sverige. Man vill dessutom motverka vad som kallas för kompetensutvisningar och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Syftet med förslagen är att komma åt problemen med kompetensbrist inom flera områden och samtidigt säkerställa att Sverige som land inte förlorar i attraktionskraft på grund av utvisningar efter försumbara felaktigheter.

Som ett led i att öka Sveriges förmåga att attrahera hög internationell kompetens inkluderar lagförslaget ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd för högkvalificerade personer som vill söka arbete eller undersöka möjligheterna för att bedriva näringsverksamhet i Sverige. Kraven är att personen i fråga har slutfört studier som motsvarar examen på avancerad nivå, har förmåga att försörja sig under tillståndstiden samt har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Är dessa rekvisit uppfyllda har en person möjlighet att få ett tillfälligt uppehållstillstånd om högst 9 månader och ska sedan ha möjlighet att utan att behöva lämna Sverige ansöka om uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd.

Utöver ovan inkluderar propositionen bl.a.:

  • Att det ska krävas bindande anställningsavtal vid ansökan om arbetstillstånd, till skillnad från tidigare regler som enbart krävde anställningserbjudande,
  • Att tidsbegränsade uppehållstillstånd för arbete inte på samma sätt som tidigare ska återkallas vid mindre avvikelser eller om det i övrigt inte framstår som skäligt,
  • Att försörjningskrav införs för anhöriga till arbetstagare som erhåller arbetstillstånd,
  • Att arbetsgivare kan bli ålagda att anmäla förändringar som leder till mindre förmånliga anställningsvillkor än tidigare.

 

Riksdagen röstade den 20 april 2022 igenom regeringens förslag och lagändringarna trädde ikraft från och med den 1 juni 2022.

Remissrundan avslutad avseende de eventuella förändringarna i diskrimineringslagen

Såsom redogjorts för i tidigare nyhetsbrev så presenterades under slutet av 2021 utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. Sammantaget har utredningen haft tre deluppdrag: (i) att ta ställning till om det behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering när det saknas en identifierbar skadelidande, (ii) att föreslå hur skyddet mot diskriminering kan förändras inom offentlig verksamhet för att åstadkomma ett mer heltäckande skydd, samt (iii) att efter översyn överväga om skyddet mot trakasserier, sexuella trakasserier och hot avseende arbetstagare, och med arbetstagare jämställda personer, behöver utvidgas.

Arbetsrätten och beredskapen vid krig

Den rådande situationen i vår omvärld kan få en inverkan även på det arbetsrättsliga området. Det finns nämligen speciella lagar som kan träda ikraft för det fall att Sverige hamnar i krig, är i krigsfara eller annars om det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig eller att Sverige varit i krig eller krigsfara. En av dessa är lagen arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).

Arbetsrättslig reglering avseende frivilliga inom Hemvärnet

Till följd av den senaste tidens händelseutveckling i vår omvärld och ökat fokus på Sveriges säkerhet och krisberedskap blir det vanligare att arbetstagare, vid sidan av sin ordinarie anställning, frivilligt genomgår militär utbildning eller tjänstgör som hemvärnssoldater.