Arbetskraftsinvandringen till Sverige är viktig för företag som växer och den bidrar till att stärka svensk kompetensförsörjning. Dessvärre utnyttjas arbetskraftsinvandrare, bland annat genom låga löner och långa arbetsdagar. Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring är ett av de största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet. Regeringen har därför föreslagit skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring. Riksdagen röstade ja till förslaget i april 2022 och lagändringarna trädde i kraft i juni 2022.
Lagändringarna innefattar ett höjt försörjningskrav för en arbetskraftsinvandrare som ansöker om arbetstillstånd. Det höjda försörjningskravet syftar till att en utlänning ska ha en anställning som möjliggör en god försörjning. För att kunna beviljas arbetstillstånd måste en utlänning ha en inkomst av sådan storlek att personen inte behöver försörjningsstöd för att täcka kostnader för boende och uppehälle. Regeringen har konstaterat att en betydligt högre lägstanivå på försörjningskravet skulle kunna bidra till att avskräcka mindre seriösa arbetsgivare. Lönen för en arbetskraftsinvandrare bör möjliggöra en god försörjning. Vad en god försörjning är anser regeringen kan komma att variera över tid, varför den närmare innebörden av försörjningskravet bör regleras i förordning. Ett höjt försörjningskrav kan dock inte ensamt stoppa missbruket men det är en åtgärd som kommer att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och dessutom gynna systemet i helhet.
