Vinge är årets M&A-byrå

Rätten till skälig ersättning ur ett arbetsrättsligt och straffrättsligt perspektiv – särskilt om gränsdragningen mellan skälig ersättning och brottet människoexploatering

Det är sedan tidigare vanligt förekommande att personer tar sig över landsgränser för att arbeta och studera. Det nu pågående kriget i Ukraina, men även andra pågående konflikter globalt, medför att många personer söker skydd i Sverige och vill ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Inte sällan befinner sig dock dessa personer i utsatta situationer, där risken för att utnyttjas väl ute på arbetsmarknad kan anses högre än vanligtvis. Att få skälig ersättning för sitt arbete kan betraktas som ett av de viktigaste arbetsvillkoren på arbetsmarknaden. I de fall där utsatta personer utnyttjas genom att inte erhålla skälig ersättning för utfört arbete kan arbetsgivaren drabbas av såväl arbetsrättsliga som straffrättsliga konsekvenser. I den här artikeln kommer vi, ur både ett arbetsrättsligt och straffrättsligt perspektiv, närmare behandla rätten för arbetstagare att få skälig ersättning för utfört arbete.

Vad finns det för möjligheter för arbetsgivare att säga upp personal i samband med en verksamhetsövergång?

Utgångspunkten inom svensk arbetsrätt är att arbetsgivare har en vidsträckt rätt att bestämma över sin verksamhet och kontrollera det arbete som ska utföras. Detta inkluderar bland annat att leda arbetet på arbets-platsen och möjligheterna att omplacera eller säga upp personal. Denna arbetsledningsrätt begränsas av ett flertal omständigheter som måste beaktas innan sådana beslut fattas. Bland annat måste det vid uppsägning av anställda föreligga saklig grund enligt 7 § Lag (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”), och i vissa situationer har arbetsgivare en skyldighet att förhandla med fackliga organisationer enligt reglerna i Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (”MBL”).

När är omplaceringen i själva verket ett beslut om uppsägning eller avsked? – Den anställdes arbetsskyldighet som den yttersta gränsen för arbetsgivarens omplaceringsrätt.

En arbetsgivare har som utgångspunkt en vidsträckt rätt att leda och fördela arbetet på arbetsplatsen. Detta innefattar bland annat en befogenhet för arbetsgivaren att omplacera anställda när arbetsgivaren anser att det är fördelaktigt för verksamheten. När en omplaceringsåtgärd innebär en ingripande förändring i anställningen kan dock åtgärden vara att likställa med ett beslut om uppsägning eller avsked, vilket i sin tur aktualiserar flera betydelsefulla anställningsskyddsregler. Frågan aktualiserades i AD 2021 nr 57 som redogjorts för i detta nyhetsbrev. En arbetsgivare bör därför vara medveten om de yttersta gränserna för dennes omplaceringsbefogenheter – och när gränsen kan anses vara passerad.

Vaccinering och sjukdomstest på arbetsplatsen

I samband med höstens minskade smittspridning av covid-19 och återgång till kontorsarbete har frågan om vaccineringskrav och möjligheter för coronatest på arbetsplatsen blivit högaktuell. Många arbetsgivare frågar sig om det går att ställa krav på vaccination eller obligatoriska tester. I den här fördjupningsartikeln ger vi vår uppfattning om vad som gäller i olika situationer.

Ny lag om skydd av visselblåsare föreslås träda i kraft 17 december 2021 – vad er organisation särskilt bör uppmärksamma

Europeiska rådet antog under 2019 det så kallade visselblåsardirektivet (”Direktivet”), med syftet att tillgodose en hög skyddsnivå för personer som rapporterar om missförhållanden som strider mot unionsrätten.

Uppdaterad reglering om korttidspermittering m.m.

Som vi berättande om i vårt förra nyhetsbrev har den nya tillfälliga lagen om korttidsstöd trätt i kraft och omfattar korttidsstöd för perioden december 2020 – juni 2021. Lagstiftningen innebär en del förändringar jämfört med hur stödet utformades för de tidigare perioderna under 2020, exempelvis kan arbetsgivare för perioden januari – april 2021 ansöka om stöd för korttidsarbete upp till 80 procent av arbetstiden.

Åtgärder på socialförsäkringsområdet med anledning av pandemin

Regeringen har, med anledning av pandemin, antagit en rad åtgärder på socialförsäkringsområdet som bland annat syftar till att minska smittspridningen i samhället och minska konsekvenserna för arbetsgivare.

Ny kartläggning av förutsättningar för arbete hemifrån under pandemin

Arbetsmiljön har förändrats för många arbetstagare under pandemin, till stor del på grund av Folkhälsomyndighetens rekommendation att arbetsgivare i så stor utsträckning som möjligt ska se till att arbetstagare kan arbeta hemifrån.

Skadeståndsberäkning i mål om företagshemligheter

Två affärskompanjoner startade tillsammans en verksamhet inom bygg- och anläggningsbranschen. Verksamheten konkurrerade med en av de två personernas tidigare arbetsgivares verksamhet. Den tidigare arbetsgivaren (”Bolaget”) misstänkte att den före detta arbetstagaren tagit med sig företagshemligheter och inkorporerat dessa i sin nya konkurrerande verksamhet. Det rörde sig om kopior av ett kalkylprogram och olika dokument som var upphovsrättsligt skyddade och utgjorde Bolagets företagshemligheter. Både vitesföreläggande och skadestånd dömdes ut.

Fråga om bevisbördan för ett överenskommet arbetstidsmått

I rättsfallet konstaterar Arbetsdomstolen att arbetsgivare, som enligt lag är skyldig att föra personalliggare, som utgångspunkt har bevisbördan för att arbetstagaren har arbetat mindre än vad som motsvarar det avtalade arbetstidsmåttet, i vart fall om tvisten uppkommer inom den tid som arbetsgivaren är skyldig att bevara uppgifterna.

Provanställning – hur lång får den egentligen vara och vad bör arbetsgivare tänka på?

Provanställning är en form av tidsbegränsad anställning som syftar till att ge arbetsgivaren en möjlighet att bedöma arbetstagarens lämplighet för befattningen, både på ett rent yrkesmässigt och personligt plan.

Domar och korttidspermittering

Sedan april förra året har bolag som drabbats av tillfälliga ekonomiska svårigheter till följd av coronapandemin kunnat ansöka om korttidsstöd från Tillväxtverket. Sedan systemet infördes förra året har många bolag ansökt om stöd hos Tillväxtverket. De bolag som inte är nöjda med Tillväxtverkets beslut kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm. Hittills har mer än 500 mål om korttidsarbete avgjorts av domstolen och fler avgöranden förväntas framöver. En tydlig trend är att förvaltningsrätten i de allra flesta fall dömer i linje med Tillväxtverkets beslut och sällan ger bolagen som överklagat rätt till det korttidsstöd de ansökt om.

Ny arbetsmiljöstrategi från regeringen har kommit

I november förra året träffade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark arbetsmarknadens parter i ett digitalt möte för att bland annat diskutera regeringens nya arbetsmiljöstrategi som just nu tas fram. Regeringens strategi för arbetsmiljöpolitiken pekar ut en riktning för det arbetsmiljöarbete som ska bedrivas i Sverige. Strategin påverkar därför myndigheters, arbetsmarknadens parters och enskilda bolags arbete med arbetsmiljöfrågor.

LAS-förhandlingarna tar en ny vändning - IF Metall och Kommunal ansluter sig till partsöverenskommelsen om LAS

Den 4 december 2020 meddelade fackförbunden IF Metall och Kommunal att de anslutit sig till partsöverenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv om en reformerad arbetsrätt. Efter nya förhandlingar meddelade fackförbunden i pressmeddelanden att överenskommelsen i sin helhet är så bra att de väljer att ställa sig bakom uppgörelsen. De nya förhandlingarna har enligt IF Metall och Kommunal täppt igen avgörande brister.

Rätt att säga upp handläggare med autism – AD 2020 nr 58

En domstolshandläggare med autism och dyslexi begärde mer anpassning på jobbet. Arbetsgivaren sa upp handläggaren på grund av bristande arbetsförmåga. Arbetsdomstolen gav arbetsgivaren rätt.