Covid-19: Checklista avseende legala frågor för företag

Europeiska rådet antog under 2019 det så kallade visselblåsardirektivet (”Direktivet”), med syftet att tillgodose en hög skyddsnivå för personer som rapporterar om missförhållanden som strider mot unionsrätten.

Som vi berättande om i vårt förra nyhetsbrev har den nya tillfälliga lagen om korttidsstöd trätt i kraft och omfattar korttidsstöd för perioden december 2020 – juni 2021. Lagstiftningen innebär en del förändringar jämfört med hur stödet utformades för de tidigare perioderna under 2020, exempelvis kan arbetsgivare för perioden januari – april 2021 ansöka om stöd för korttidsarbete upp till 80 procent av arbetstiden.

Regeringen har, med anledning av pandemin, antagit en rad åtgärder på socialförsäkringsområdet som bland annat syftar till att minska smittspridningen i samhället och minska konsekvenserna för arbetsgivare.

Arbetsmiljön har förändrats för många arbetstagare under pandemin, till stor del på grund av Folkhälsomyndighetens rekommendation att arbetsgivare i så stor utsträckning som möjligt ska se till att arbetstagare kan arbeta hemifrån.

Två affärskompanjoner startade tillsammans en verksamhet inom bygg- och anläggningsbranschen. Verksamheten konkurrerade med en av de två personernas tidigare arbetsgivares verksamhet. Den tidigare arbetsgivaren (”Bolaget”) misstänkte att den före detta arbetstagaren tagit med sig företagshemligheter och inkorporerat dessa i sin nya konkurrerande verksamhet. Det rörde sig om kopior av ett kalkylprogram och olika dokument som var upphovsrättsligt skyddade och utgjorde Bolagets företagshemligheter. Både vitesföreläggande och skadestånd dömdes ut.

I rättsfallet konstaterar Arbetsdomstolen att arbetsgivare, som enligt lag är skyldig att föra personalliggare, som utgångspunkt har bevisbördan för att arbetstagaren har arbetat mindre än vad som motsvarar det avtalade arbetstidsmåttet, i vart fall om tvisten uppkommer inom den tid som arbetsgivaren är skyldig att bevara uppgifterna.

Provanställning är en form av tidsbegränsad anställning som syftar till att ge arbetsgivaren en möjlighet att bedöma arbetstagarens lämplighet för befattningen, både på ett rent yrkesmässigt och personligt plan.

Sedan april förra året har bolag som drabbats av tillfälliga ekonomiska svårigheter till följd av coronapandemin kunnat ansöka om korttidsstöd från Tillväxtverket. Sedan systemet infördes förra året har många bolag ansökt om stöd hos Tillväxtverket. De bolag som inte är nöjda med Tillväxtverkets beslut kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm. Hittills har mer än 500 mål om korttidsarbete avgjorts av domstolen och fler avgöranden förväntas framöver. En tydlig trend är att förvaltningsrätten i de allra flesta fall dömer i linje med Tillväxtverkets beslut och sällan ger bolagen som överklagat rätt till det korttidsstöd de ansökt om.

I november förra året träffade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark arbetsmarknadens parter i ett digitalt möte för att bland annat diskutera regeringens nya arbetsmiljöstrategi som just nu tas fram. Regeringens strategi för arbetsmiljöpolitiken pekar ut en riktning för det arbetsmiljöarbete som ska bedrivas i Sverige. Strategin påverkar därför myndigheters, arbetsmarknadens parters och enskilda bolags arbete med arbetsmiljöfrågor.

Den 4 december 2020 meddelade fackförbunden IF Metall och Kommunal att de anslutit sig till partsöverenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv om en reformerad arbetsrätt. Efter nya förhandlingar meddelade fackförbunden i pressmeddelanden att överenskommelsen i sin helhet är så bra att de väljer att ställa sig bakom uppgörelsen. De nya förhandlingarna har enligt IF Metall och Kommunal täppt igen avgörande brister.

En domstolshandläggare med autism och dyslexi begärde mer anpassning på jobbet. Arbetsgivaren sa upp handläggaren på grund av bristande arbetsförmåga. Arbetsdomstolen gav arbetsgivaren rätt.

Den 28 oktober 2020 lade Europeiska kommissionen (kommissionen) fram ett förslag till ett EU-direktiv gällande ett gemensamt ramverk för minimilöner i EU:s medlemsstater. Ramverket syftar till att skydda arbetstagare i unionen genom att säkerställa tillräckliga minimilöner för en skälig levnadsstandard oberoende av var man arbetar.