Nyhet

Ny lag om skydd av visselblåsare föreslås träda i kraft 17 december 2021 – vad er organisation särskilt bör uppmärksamma

15 juni 2021 Fördjupning

Europeiska rådet antog under 2019 det så kallade visselblåsardirektivet (”Direktivet”), med syftet att tillgodose en hög skyddsnivå för personer som rapporterar om missförhållanden som strider mot unionsrätten.

Med anledning därav tillsatte regeringen samma år en utredning för att se över hur Direktivet ska genomföras i svensk rätt. Under juni 2020 presenterade utredningen betänkandet "Ökad trygghet för visselblåsare" (SOU 2020:38) som innehöll förslag om att nuvarande Lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (”Nuvarande Visselblåsarlag”) skulle ersättas med ny lagstiftning.  Skyddet som finns i Nuvarande Visselblåsarlag anses av utredningen nämligen inte tillräckligt starkt för att leva upp till Direktivets krav. Huvudsyftet med lagförslaget är således att det ska bli säkrare, tryggare och enklare att rapportera om missförhållanden.

Den nya lagen föreslås heta ”Lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden” (”Ny Visselblåsarlag”) och är mer omfattande och detaljerad än Nuvarande Visselblåsarlag. Vi beskriver nedan de mest väsentliga dragen av den Nya Visselblåsarlagen och de nyheter som er organisation särskilt bör uppmärksamma.

Väsentliga likheter med Nuvarande Visselblåsarlag

  • Om en visselblåsare utsätts för repressalier med anledning av sin rapportering kan arbetsgivaren bli skyldig att betala skadestånd till visselblåsaren.
  • Precis som Nuvarande Visselblåsarlag föreslås den Nya Visselblåsarlagen omfatta både privat och offentlig sektor.
  • Avtal som upphäver eller inskränker arbetstagarens skydd enligt lagen kommer även fortsättningsvis vara ogiltiga.
  • Bevisbördan är densamma, det vill säga om visselblåsaren visar omständigheter som ger anledning att anta att personen blivit utsatt för repressalier, är det arbetsgivaren som ska visa att repressalier inte vidtagits.
  • Visselblåsaren kan vända sig till sin arbetstagarorganisation för samråd innan en eventuell rapportering om missförhållanden lämnas in.

Väsentliga nyheter gentemot Nuvarande Visselblåsarlag

Ny och bredare personkrets omfattas av skyddet

I Nuvarande Visselblåsarlag skyddas enbart arbetstagare (inklusive inhyrd arbetskraft), medan den Nya Visselblåsarlagen även föreslås skydda egenföretagare, volontärer och praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, samt aktieägare som är verksamma i bolaget. En rapporterande person skyddas även i viss utsträckning innan anställningen påbörjas samt efter att anställningen avslutats. Under vissa omständigheter kan även anhöriga och kollegor till den rapporterande personen samt juridiska personer med anknytning till den rapporterande personen erhålla den Nya Visselblåsarlagens skydd.

Från ”allvarliga missförhållanden” till ”missförhållanden av allmänintresse”

Enligt Nuvarande Visselblåsarlag skyddas arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet, vilket i princip tar sikte på brott med fängelse i straffskalan och därmed jämförliga missförhållanden. Den Nya Visselblåsarlagen föreslås istället omfatta rapportering av missförhållanden som strider mot unionsrätt eller svensk rätt som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt samt andra missförhållanden som det finns ett allmänintresse av kommer fram. Sådant allmänintresse kan till exempel föreligga om en produkt på marknaden kan vara farlig att använda eller om det slösas med skattemedel. Rapportering som enbart rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden anses i regel inte vara av allmänintresse, om det inte rör sig om sådant som är helt oacceptabelt utifrån ett bredare samhällsperspektiv.

Skydd i form av ansvarsfrihet  

Rapporterande personer får inte hållas ansvariga för att ha rapporterat information som omfattas av tystnadsplikt om den rapporterande personen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av sådan information var nödvändig för att avslöja missförhållandet. Ansvarsfrihet gäller dock inte uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen eller åsidosättande av tystnadsplikten enligt lagen om försvarsuppfinningar. Ansvarsfriheten medför inte heller någon rätt att lämna ut handlingar.

Rapporterande personer får inte heller hållas ansvariga för att ha anskaffat viss information som innebär en överträdelse av bestämmelser, om den rapporterande personen vid inhämtandet hade skälig anledning att anta att inhämtandet var nödvändigt för att avslöja ett missförhållande. Ansvarsfrihet gäller dock inte om personen genom anskaffandet gör sig skyldig till brott.

Skyldighet för vissa arbetsgivare att inrätta interna rapporteringskanaler

Utredningen föreslår att verksamhetsutövare med 50 eller fler anställda vid ingången av varje kalenderår åläggs en skyldighet att inrätta interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Lagförslaget anger relativt detaljerat hur rapporteringskanalerna ska utformas och hur en inkommen rapport ska följas upp samt inom vilka tidsramar. Det ska exempelvis vara möjligt att rapportera både skriftligt och muntligt och inkomna rapporter ska hanteras av särskilt utsedda personer som ska vara både oberoende och självständiga. Personen som rapporterar ska vidare löpande få noggrann uppföljning och feedback, mottagandet av en rapport ska till exempel som huvudregel bekräftas inom sju dagar. Avvikelser från hur rapporteringskanalerna ska utformas får göras i kollektivavtal så länge kollektivavtalet respekterar de rättigheter som följer av Direktivet.

För arbetsgivare som bedriver privat verksamhet och som har 50 – 249 anställda ska rapporteringskanalerna finnas på plats och tillämpas fr.o.m. 17 december 2023. Beträffande arbetsgivare i offentlig sektor och arbetsgivare med över 249 anställda gäller detta istället fr.o.m. 17 juli 2022. Har inte rapporteringskanalerna inrättats senast per ovan angivna datum kan tillsynsmyndigheten jämte vite förelägga arbetsgivaren att fullgöra lagkraven.

Det är viktigt att notera att den Nya Visselblåsarlagens grundläggande skydd för rapporterande personer även gäller hos arbetsgivare med färre än 50 anställda. Sådana arbetsgivare åläggs förvisso inte en rättslig skyldighet att inrätta interna rapporteringskanaler, men om sådana kanaler saknas gäller skyddet mot t.ex. repressalier för personer som rapporterar internt på annat sätt.

Skyldighet för vissa myndigheter att inrätta externa rapporteringskanaler

Enligt lagförslaget ska även vissa särskilda myndigheter upprätta externa visselblåsarsystem, till vilka en rapporterande person kan vända sig direkt utan att först ha rapporterat missförhållandet internt. Under vissa omständigheter kan en person även rapportera direkt till en myndighet utan att rapporteringen sker via en hos myndigheten extern rapporteringskanal.

Vissa ytterligare bestämmelser ska tillämpas av juridiska personer som är skyldiga att upprätta interna eller externa rapporteringskanaler

Lagförslaget innehåller vidare bestämmelser om hur personuppgifter ska hanteras vid rapportering i interna och externa rapporteringskanaler, tystnadsplikt, samt hur dokumentation, bevarande och gallring av uppgifter ska gå till. Exempelvis får endast en begränsad personkrets hantera personuppgifter och både skriftliga och muntliga rapporter ska som huvudregel dokumenteras och bevaras, men personuppgifterna i rapporterna/dokumentationen ska gallras när de inte längre är nödvändiga eller senast två år efter avslutat ärende. Notera dock att bestämmelserna under denna punkt endast föreslås omfatta arbetsgivare med 50 eller fler anställda.

Avslutande kommentar

Den Nya Visselblåsarlagen är mer extensiv än Nuvarande Visselblåsarlag och det finns därmed flera skäl att som arbetsgivare vara införstådd i de förändringar som den Nya Visselblåsarlagen medför. Tillhör ni en organisation med fler än 50 anställda är den sannolikt största förändringen kravet på inrättandet av en intern rapporteringskanal och hanteringen av inkomna rapporter. Men även organisationer med färre än 50 anställda bör vara införstådda i de förändringar som den Nya Visselblåsarlagen innebär då t.ex. eventuella interna rutiner och policydokument kan behöva ses över för att säkerställa förenlighet med den Nya Visselblåsarlagen som omfattar en bredare personkrets, en lägre grad av avslöjanden och ger rapporterande personer skydd i form av ansvarsfrihet i vissa fall.

Vinge följer processen med implementeringen av den Nya Visselblåsarlagen och ni är givetvis välkomna att höra av er till oss vid frågor eller funderingar kring hur er organisation påverkas av den Nya Visselblåsarlagen.

Uppdaterad reglering om korttidspermittering m.m.

Som vi berättande om i vårt förra nyhetsbrev har den nya tillfälliga lagen om korttidsstöd trätt i kraft och omfattar korttidsstöd för perioden december 2020 – juni 2021. Lagstiftningen innebär en del förändringar jämfört med hur stödet utformades för de tidigare perioderna under 2020, exempelvis kan arbetsgivare för perioden januari – april 2021 ansöka om stöd för korttidsarbete upp till 80 procent av arbetstiden.
11 maj 2021 Fördjupning

Åtgärder på socialförsäkringsområdet med anledning av pandemin

Regeringen har, med anledning av pandemin, antagit en rad åtgärder på socialförsäkringsområdet som bland annat syftar till att minska smittspridningen i samhället och minska konsekvenserna för arbetsgivare.
11 maj 2021 Fördjupning

Ny kartläggning av förutsättningar för arbete hemifrån under pandemin

Arbetsmiljön har förändrats för många arbetstagare under pandemin, till stor del på grund av Folkhälsomyndighetens rekommendation att arbetsgivare i så stor utsträckning som möjligt ska se till att arbetstagare kan arbeta hemifrån.
11 maj 2021 Fördjupning