Nyhet

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och krav på utrustning vid hemarbete

30 november 2022 Fördjupning

Med fortsatt distansarbete aktualiseras frågan om hur långt arbetsgivarens ansvar avseende arbetsmiljön och utrustning sträcker sig. Under pandemin skrev Vinge en artikel om hemarbete och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Frågan är vad det nya normala, post-pandemin, innebär avseende arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och krav på utrustning vid hemarbete. I den här artikeln kommer vi inledningsvis kort redogöra för arbetsgivarens arbetsmiljöansvar för att sedan närmare redogöra för i vad som gäller vid arbetsgivarens arbetsmiljöarbete på distans.

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar

Det är arbetsgivaren som ytterst är ansvarig för arbetsmiljön och för att bedriva ett arbetsmiljöarbete som främjar en god arbetsmiljö och förebygger olyckor och ohälsa. Även om det praktiska arbetsmiljöarbetet kan delegeras till chefer och arbetsledare är det verksamhetens ledning som främst är ansvariga för att arbetsmiljön är tillfredsställande. Arbetstagaren har enligt 3 kap. 4 § arbetsmiljölagen (1977:1160) också ett ansvar att medverka i arbetsmiljöarbetet och samverka med arbetsgivaren för att uppnå en god arbetsmiljö.

Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter sätter ramarna för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas för att uppnå en god arbetsmiljö och för att förebygga olyckor och ohälsa. För verksamheter där t.ex. viss typ av utrustning eller ämnen hanteras finns det särskilda föreskrifter som uppställer krav för att säkerställa en tillfredställande arbetsmiljö. 

Med arbetsmiljön avses alla fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden på en arbetsplats. Vad för arbetsmiljöarbete som är nödvändigt beror på verksamheten som bedrivs samt vilka risker som följer av den verksamhet som bedrivs. Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren undersöka risker samt analysera och genomföra aktiviteter som syftar till att minska de identifierade riskerna. Vidare ska arbetsgivaren följa upp den tidigare bedömningen och genomförda åtgärder för bedömning av relevans och effektivitet. För arbetsgivaren innebär det att kontinuerligt undersöka arbetsmiljön och identifiera risker, upprätta handlingsplaner och vidta konkreta åtgärder samt kontrollera vidtagna åtgärder.

Vilka miljöer har arbetsgivaren ansvar för?

En arbetsgivare är enligt föreskriften, Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), endast ansvarig för en arbetsplats som arbetsgivaren råder över. Med det menas en arbetsplats arbetsgivaren äger eller har ett hyresavtal för. Arbete som bedrivs i arbetstagarens hem anses inte vara en arbetsplats arbetsgivaren råder över. Däremot kvarstår arbetsgivarens ansvar avseende arbetstagarens hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i enlighet med arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter för att förebygga ohälsa och olycksfall samt samverka med arbetstagarna för att uppnå en god arbetsmiljö. Detta innefattar att fortsatt följa bestämmelser om systematiskt arbetsmiljöarbete samt att vidta nödvändiga åtgärder för att minska risken för ohälsa och olycksfall.

Enligt AFS 2020:1 har arbetsgivare oavsett rådigheten över arbetsplatsen ansvar för att arbetet sker i ett termiskt klimat i den mån det är möjligt och ska annars vidta andra åtgärder t.ex. tillhandahålla skyddsutrustning om det inte är möjligt. Vidare är arbetsgivare ansvariga för att tillhandahålla personlig skyddsutrustning i det fall arbetet innebär kontakt med hög värme, kylda eller frysta varor, eller om det annars finns behov. Krav gällande personalutrymmen är också exempel på sådant arbetsgivare fortsatt är ansvariga för även om arbetet inte sker på en arbetsplats som arbetsgivaren råder över.

Arbetsmiljöansvaret vid hemarbete

Hemarbete har blivit en del den nya vardagen efter pandemin. I en statlig utredning från 2022 ”Steg framåt, med arbetsmiljö i fokus”, slås fast att arbetslivet har förändrats när det gäller hur, när och var vi arbetar, mycket genom den tekniska utvecklingen som gjort det möjligt att arbeta på distans. Utgångspunkten är att arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter även är gällande för hemarbete. Tillämpningen av bestämmelser gällande den fysiska arbetsmiljön sker utifrån vad som är praktiskt möjligt vid hemarbete.

Avseende den fysiska arbetsmiljön uppställer Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5), konkreta krav på utrustning. I korthet uppställer föreskriften krav på en inställbar kontorsstol och ett arbetsbord som är lagom högt och tillräckligt stort. I den mån det är möjligt kan det vara gynnande att erbjuda utlåning av sådan utrustning för att förebygga ohälsa och olycksfall. Kraven gäller inte om arbetet av tillfällig natur som t.ex. vid resor.

Arbetsgivare saknar rådighet över arbete som sker i enskilda hem och arbetsgivaren kan inte då bedriva arbetsmiljöarbetet på samma naturliga sätt som om arbetet sker på arbetsplatsen. Hur långt arbetsgivarens ansvar sträcker sig beror även på huruvida arbetet sker på distans för att arbetsgivaren kräver det eller om arbetstagaren med tillåtelse väljer att göra det. Vid hemarbete blir arbetstagarens egen roll i arbetsmiljöarbetet mer centralt gällande efterlevnaden av anvisningar gällande t.ex. uppläggningen av arbetet medan kraven på arbetsgivaren blir högre vid arbete på arbetsgivarens arbetsplats Vid hemarbete blir samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren viktigare där arbetstagaren bär ett större ansvar för att uppmärksamma arbetsgivaren på risker i sin arbetsmiljö för att arbetsgivaren inte har någon annan insyn. Arbetstagaren ska alltså meddela arbetsgivaren eller skyddsombudet om hen upplever att något inte fungerar i arbetsmiljön.

Medskick vid hemarbete

  • Kontrollera rådande arbetsmiljöpolicy för att säkerställa att rutiner avseende hemarbete finns, uppdatera annars arbetsmiljöpolicyn med vilka rutiner som gäller vid hemarbete.
  • Informera om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser samt vikten av pauser.
  • Kommunicera med arbetstagarna för att upprätthålla gott samarbete och klargör att arbetstagarna ska meddela risker i arbetsmiljön eller om något inte fungerar.
  • Undersök möjligheten att låna ut utrustning samt informera om hur bildskärm, tangentbord, bord och stol bör vara placerade.
  • Som alltid utbilda chefer i god arbetsmiljö och se över delegationsdokumentationen.

 

Relaterade nyheter

Förändring i lagen om anställningsskydd och andra arbetsrättsliga lagar

De senaste åren har modernisering och reformering av svensk arbetsrätt varit ständigt aktuella ämnen i den politiska debatten. Tidigare i år presenterades proposition 2021/22:176 vid namn ”Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden”. I propositionen, som bygger på en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter, föreslås lagändringar i totalt 21 arbetsrättsliga lagar. Den 8 juni 2022 röstade riksdagen igenom förslaget som kommer innebära stora förändringar för svensk arbetsrätt. Majoriteten av de föreslagna ändringarna träder i kraft den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022. I denna fördjupningsartikel kommer vi att redogöra för de viktigaste förändringarna i lag (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”) och lag (2012:854) om uthyrning av arbetstagare.
1 juli 2022 Fördjupning

Rätten till skälig ersättning ur ett arbetsrättsligt och straffrättsligt perspektiv – särskilt om gränsdragningen mellan skälig ersättning och brottet människoexploatering

Det är sedan tidigare vanligt förekommande att personer tar sig över landsgränser för att arbeta och studera. Det nu pågående kriget i Ukraina, men även andra pågående konflikter globalt, medför att många personer söker skydd i Sverige och vill ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Inte sällan befinner sig dock dessa personer i utsatta situationer, där risken för att utnyttjas väl ute på arbetsmarknad kan anses högre än vanligtvis. Att få skälig ersättning för sitt arbete kan betraktas som ett av de viktigaste arbetsvillkoren på arbetsmarknaden. I de fall där utsatta personer utnyttjas genom att inte erhålla skälig ersättning för utfört arbete kan arbetsgivaren drabbas av såväl arbetsrättsliga som straffrättsliga konsekvenser. I den här artikeln kommer vi, ur både ett arbetsrättsligt och straffrättsligt perspektiv, närmare behandla rätten för arbetstagare att få skälig ersättning för utfört arbete.
31 maj 2022 Fördjupning

Vad finns det för möjligheter för arbetsgivare att säga upp personal i samband med en verksamhetsövergång?

Utgångspunkten inom svensk arbetsrätt är att arbetsgivare har en vidsträckt rätt att bestämma över sin verksamhet och kontrollera det arbete som ska utföras. Detta inkluderar bland annat att leda arbetet på arbets-platsen och möjligheterna att omplacera eller säga upp personal. Denna arbetsledningsrätt begränsas av ett flertal omständigheter som måste beaktas innan sådana beslut fattas. Bland annat måste det vid uppsägning av anställda föreligga saklig grund enligt 7 § Lag (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”), och i vissa situationer har arbetsgivare en skyldighet att förhandla med fackliga organisationer enligt reglerna i Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (”MBL”).
17 mars 2022 Fördjupning