Två affärskompanjoner startade tillsammans en verksamhet inom bygg- och anläggningsbranschen. Verksamheten konkurrerade med en av de två personernas tidigare arbetsgivares verksamhet. Den tidigare arbetsgivaren (”Bolaget”) misstänkte att den före detta arbetstagaren tagit med sig företagshemligheter och inkorporerat dessa i sin nya konkurrerande verksamhet. Det rörde sig om kopior av ett kalkylprogram och olika dokument som var upphovsrättsligt skyddade och utgjorde Bolagets företagshemligheter. Både vitesföreläggande och skadestånd dömdes ut.
Domen behandlar dels vilka krav upphovsrättslagen respektive företagshemlighetslagen ställer för att utdöma skadestånd. Dels huruvida de två lagarna tillåter att vitesförbud omfattar även en annan typ av intrång än det som en konkurrerande verksamhet gjort sig skyldig till. Arbetsdomstolen konstaterade att företagshemlighetslagen och upphovsrättslagen tillämpar olika metoder vid bestämmande av skadestånd eftersom företagshemlighetslagen skiljer på allmänt och ekonomiskt skadestånd, medan upphovsrättslagen inte skiljer på de två. Intressant är att Arbetsdomstolen ändå valde att beakta samma faktorer vid bestämmande av skadestånd, mot bakgrund av att det inte fanns anledning att tro att de två metoderna skulle leda till olika slutsats. Vidare bedömde Arbetsdomstolen skadan utifrån skadevållarens obehöriga vinst snarare än den uteblivna vinsten för det skadelidande Bolaget.
I förhållande till vite fann domstolen dock att vitesförbud inom ramen för upphovsrätten är begränsat till den typ av intrång som skett, men att företagshemlighetslagen tillåter att vitesförbudet sträcker sig längre än den typ av angrepp som skett.
Efter ca fem års anställning hos Bolaget – som verkade inom bygg- och anläggningsbranschen – träffade en arbetstagare under våren 2018 en överenskommelse med Bolaget om att anställningen skulle upphöra i slutet av april 2018. Arbetstagaren skulle dock finnas tillgänglig för Bolaget till slutet av juli 2018. I slutet av augusti samma år bildade arbetstagaren tillsammans med sin affärskompanjon ett bolag som konkurrerade med Bolagets verksamhet. Under våren 2019 genomfördes en intrångsundersökning – som beviljats av tingsrätten efter Bolagets ansökan – under vilken man både i den nya verksamhetens lokaler och i den före detta arbetstagarens bostad påträffade ett kalkylprogram, ett antal dokument om kvalitet, miljö och arbetsmiljö samt en personalhandbok som tagits fram av Bolaget.
Med anledning av detta väckte Bolaget talan vid tingsrätten och överklagade sedan domen till Arbetsdomstolen där Bolaget yrkade att den tidigare arbetstagaren och hans nya verksamhet solidariskt skulle betala ett skadestånd om 3 000 000 kr jämte ränta till den före detta arbetsgivaren, varav 1 000 000 kr avsåg allmänt skadestånd och 2 000 000 kr avsåg ekonomiskt skadestånd, samt att Arbetsdomstolen skulle förbjuda affärskompanjonerna och deras nya verksamhet vid vite att angripa Bolagets kalkylprogram och dokumenten i fråga.
Arbetsdomstolen konstaterade att den före detta arbetstagaren inte olovligen anskaffat sig företagshemligheterna då han kopierat dem innan diskussioner om att avsluta tjänsten ens uppkommit. Att kopiera företagshemligheter i syfte att underlätta sitt arbete är tillåtet. Däremot hade den före detta arbetstagaren olovligen utnyttjat och röjt företagshemligheterna när han gjort kalkylprogrammet tillgängligt för sin affärskompanjon och använt programmet i deras nya verksamhet. Eftersom han vid tillfället för röjandet var en före detta arbetstagare ställer lagen krav på synnerliga skäl för att bli personligt skadeståndsskyldig. Till skillnad från tingsrätten fann Arbetsdomstolen att synnerliga skäl förelåg dels eftersom den före detta arbetstagarens angrepp på Bolaget företagshemligheter hade varit ägnat att medföra betydande fara i konkurrenshänseende, dels eftersom den före detta arbetstagaren var delägare och företagsledare i den nya verksamheten där företagshemligheterna använts. Förmildrande var dock att företagshemligheterna inte gjorts tillgängliga för allmänheten. Den före detta arbetstagaren blev personligt skadeståndsskyldig à 100 000 kr.
I förhållande till den nya konkurrerande verksamheten konstaterade Arbetsdomstolen att verksamheten gjort betydande tidsbesparingar och undvikit kostnader genom att utnyttja kalkylprogrammet som framarbetats av Bolaget under flera års tid. Dock menade Arbetsdomstolen att Bolaget inte lidit någon ekonomisk skada av utnyttjandet; i fråga om skada hade de endast ett berättigat intresse av att deras företagshemligheter inte sprids. Samtidigt hade den nya konkurrerande verksamheten gjort en obehörig vinst i fråga om både kostnad och tid som annars hade krävts för att utveckla programmet. Mot bakgrund av detta, och att det var ostridigt att den nya verksamheten hade både gjort intrång i Bolagets upphovsrätt och angripit dess företagshemligheter bestämdes skadeståndet till 800 000 kr för den konkurrerande verksamheten.
Den konkurrerande verksamheten förbjöds även vid vite om 200 000 kr per överträdelse, och de två affärskompanjonerna vid vite om 100 000 kr per överträdelse, att utnyttja eller röja företagshemligheterna.
