Nyhet

EU inför direktiv om tillräckliga minimilöner

Den 14 september i år röstade Europaparlamentet ja till direktiv om minimilöner. Direktivet har som mål att säkerställa att arbetstagarna i Europeiska unionen skyddas med tillräckliga minimilöner som tillåter en skälig levnadsstandard, vilket i sin tur kan leda till ett minskat lönegap mellan könen, ökat skydd för arbetstagare och ökat incitament till att arbeta.

Direktivet ska säkerställa en skälig levnadsstandard även för låginkomsttagare och målet med ramverket är att bidra till en rättvis, inkluderande och motståndskraftig återhämtning efter Covid-19 samt minska fattigdomen inom den Europeiska unionen. Direktivets syfte är att fastställa en ram på unionsnivå för att säkerställa både att minimilönerna sätts på en lämplig nivå och att arbetstagarna får tillgång till minimilöneskydd, i form av en lagstadgad minimilön eller löner som sätts enligt kollektivavtal. Arbetsmarknadens parter måste delta i förfarandet med att fastställa och uppdatera lagstadgade minimilöner. Vidare innebär direktivet att kollektivavtalen ska stärkas i länder där mindre än 80 procent av arbetstagarna omfattas av sådana. Därutöver ska direktivet säkerställa en rätt till prövning för arbetstagare, deras företrädare och fackföreningsmedlemmar om reglerna kränks.

Vi har i tidigare nyhetsbrev, här och här, rapporterat om vad implementeringen av direktivet kan få för konsekvenser för svensk lag. Svenska politiker och företrädare för arbetsmarknadens parter har varit kritiska till EU-direktivet som de menar kan få förödande konsekvenser för den svenska arbetsmarknadsmodellen som bygger på arbetsmarknadens parters överenskommelser om lönenivåer istället för lagstadgade minimilöner. Under sommaren nådde EU-parlamentet och ministerrådet en kompromiss i frågan som innebär att den svenska modellen undantas direktivets bestämmelser. Vad det betyder i praktiken återstår att se men enligt den avgående arbetsmarknadsminister Eva Nordmark kommer direktivet därmed inte resultera i några krav på förändringar i svensk lagstiftning eller hur vi beslutar om löner i Sverige.

Relaterade nyheter

Nytt förslag om utvidgning av arbetsmiljöansvaret

I slutet av augusti 2022 presenterades betänkandet ’’SOU 2022:45 – Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus’’. I utredningen lämnas bland annat förslag om att arbetsmiljöansvaret ska utvidgas för att bättre överensstämma med hur arbetet organiseras på dagens arbetsmarknad.
30 november 2022 Arbetsrättsliga nyheter

De nya reglerna om omställningsstudiestöd och omställnings- samt kompetensstöd har börjat gälla

Den 1 oktober 2022 började det så kallade omställningspaketet att gälla. Bland annat innebär det att det numera är möjligt för yrkesverksamma personer att ansöka omställningsstudiestöd och ta del av omställnings- och kompetensstöd.
30 november 2022 Arbetsrättsliga nyheter

Nytt om användandet av amerikanska molntjänster

Arbetsgivare behandlar ofta en stor mängd personuppgifter, bland annat personuppgifter som tillhör arbetsgivarens anställda. Uppgifterna lagras oftast i olika typer av molntjänster. Användandet av just amerikanska molntjänster har länge varit omdebatterat, särskilt mot bakgrund av att EU-domstolen 2020 ogiltigförklarade Privacy Shield-avtalet i domen Schrems II. Avtalet reglerade transatlantiska överföringar av personuppgifter i kommersiella syften och grunden för ogiltigförklarandet var bland annat att USAs lagstiftning inte ansågs ge ett tillräckligt starkt skydd för personuppgifter. I april 2022 nåddes världen av nyheten att EU och USA ingått en principöverenskommelse om ett nytt datadelningsavtal. USAs president Joe Biden har nu, sex månader senare, utfärdat en presidentorder som ett led i att implementera det nya datadelningsavtalet och på så sätt stärka personuppgiftsskyddet.
30 november 2022 Arbetsrättsliga nyheter