Nyhet

Kärnkraft och naturgas inkluderas i klimattaxonomin – nytt förslag från EU-kommissionen

20 januari 2022 Hållbarhet/ESG

EU-kommissionen översände den 31 december 2021 ett förslag till en expertgrupp inom Kommissionen samt medlemsstaterna om att inkludera kärnkraft och naturgas i klimattaxonomin, det vill säga EU:s klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter.

Denna artikel kompletterar de artiklar som tidigare publicerats om EU:s förslag till nytt hållbarhetsdirektiv, nya tekniska granskningskriterier enligt EU:s klimattaxonomi samt nya regler om företags offentliggörande av information.

EU:s taxonomiförordning (2020/852) har inrättat ett klassificeringssystem som innebär att verksamheter inom vissa sektorer och industrier som uppfyller vissa krav ska anses vara miljömässigt hållbara. Syftet är att öka mängden gröna investeringar och att motverka så kallad ”greenwashing”, det vill säga att verksamheter utger sig för att vara mer hållbara än de faktiskt är.

För att en ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar måste den bland annat bidra väsentligt till något av de miljömål som taxonomiförordningen fastslår, utan att betydande skada orsakas för de övriga målen. Vad som krävs för detta fastställs genom så kallade tekniska granskningskriterier, vilka ska antas av Kommissionen genom delegerade rättsakter. En första sådan delegerad rättsakt, förordning 2021/2139, trädde i kraft den 29 december 2020 och började tillämpas den 1 januari 2022. Förordningen uppställer granskningskriterier avseende två av miljömålen för vissa sektorer och industrier som svarar för en stor del av EU:s växthusgasutsläpp, såsom energi, transport och skogsbruk.

Vad gäller energisektorn har man inte bara inkluderat förnybar energi i taxonomin, utan även ”övergångsverksamhet”, det vill säga energiverksamhet för vilken det inte finns något tekniskt och ekonomiskt genomförbart koldioxidsnålt alternativ, men som likväl underlättar omställningen till en klimatneutral ekonomi och utfasningen av ännu mer skadliga energikällor, exempelvis kol.

Efter en viss tids utredning och reflektion har Kommissionen nu beslutat att kärnkraft och naturgas är sådana energikällor som kan bidra till omställningen till klimatneutralitet. Kommissionen har därför föreslagit en ny delegerad rättsakt som ska komplettera förordning 2021/2139 med tekniska granskningskriterier för produktion av energi från kärnkraft och naturgas.

Vad innebär de föreslagna granskningskriterierna?

De tekniska granskningskriterierna för produktion av energi från naturgas innebär bland annat följande;

  • Det ska krävas bevis för att samma energikapacitet inte kan genereras med förnybara källor.
  • Utsläpp av växthusgaser från nya naturgasanläggningar måste understiga vissa trösklar.
  • Från 2026 ska 30 % förnybar energi finnas i varje anläggning inom elproduktion, högeffektiv kraftvärme, värme och kyla samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla. Från 2030 måste denna andel vara 55 %. Från december 2035 ska anläggningar helt ha bytt till förnybar energi eller lågkoldioxidgaser.

De tekniska granskningskriterierna för produktion av energi från kärnkraft innebär bland annat följande;

  • Kriterierna ska reflektera den högsta standarden vad gäller säkerhet, strålskydd och hantering av radioaktivt avfall och bygga på Euratomfördraget och all unionslagstiftning som antagits på grundval av det fördraget, särskilt direktiv 2009/71.
  • Kärnkraftsanläggningar måste använda olyckstolerant bränsle.
  • Kommissionen ska yttra sig över nya investeringar i kärnkraft med avseende på om kraven i taxonomiförordningen och de relevanta tekniska granskningskriterierna är uppfyllda.
  • Det ska finnas fonder som finansierar hanteringen av radioaktivt avfall och kärnkraftsavveckling, samt operativa slutförvaringsanläggningar för allt radioaktivt avfall, vilket bör göra det möjligt att undvika all export av radioaktivt avfall för slutförvaring i tredjeländer.

Nya rapporteringskrav med hänsyn till kärnkraft och naturgas

Taxonomiförordningen kräver att vissa verksamheter rapporterar om huruvida de uppfyller de tekniska granskningskriterierna. Detta omfattar verksamheter som är skyldiga att offentliggöra en hållbarhetsrapport enligt EU:s redovisningsdirektiv (2013/34), det vill säga stora företag eller moderbolag i stora koncerner, som är av allmänt intresse och som under räkenskapsåret har haft i genomsnitt över 500 anställda. Vad som ska rapporteras och hur detta ska gå till fastslås i disclosure-förordningen (2021/2178) som trädde i kraft den 30 december 2021 och började tillämpas den 1 januari 2022 i vissa delar.

Kommissionen föreslår att den nya delegerade rättsakten ska komplettera disclosure-förordningen med regler om rapportering om uppfyllandet av granskningskriterierna för verksamheter inom sektorerna för kärnkraft och naturgas. Det föreslås bland annat att informationen som ska rapporteras ska presenteras i form av en mall som tydligt indikerar hur stor del av verksamheten som avser energiproduktion från naturgas och kärnkraft. Därigenom ska transparens garanteras och investerare kunna göra informerade val.

Tidsplan

Den 3 december 2021 översände Kommissionen sitt förslag på ny delegerad rättsakt till medlemsstaternas expertråd samt Kommissionens expertgrupp ”Platform for Sustainable Finance”. Dessa ska senast 21 januari 2022 komma med kommentarer på förslaget. Kommissionen ska sedan anta förslaget formellt, vilket troligen kommer att ske i början av februari 2022.

Därefter ska förslaget granskas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd inom en tidsfrist på fyra månader, vilket vid behov kan förlängas med ytterligare två månader. Om Europaparlamentet och Rådet inte har några invändningar är avsikten att den delegerade rättsakten ska börja tillämpas den 1 januari 2023.

Mottagande

Framförallt Frankrike ska ha varit pådrivande i framtagandet av förslaget, medan Tyskland, som snart fasat ut all användning av kärnkraft, motsätter sig förslaget. Generellt kritiseras förslaget för att urvattna begreppet ”hållbar” med hänsyn till att brännande av naturgaser släpper ut koldioxid och att kärnkraft kan leda till miljökatastrofer och stora mängder farligt avfall.

Trots denna kritik kommer förslaget troligtvis att bli lag, eftersom det i Rådet krävs en kvalificerad majoritet mot den delegerade rättsakten och i Europaparlamentet enkel majoritet mot rättsakten för att den inte ska träda ikraft.

 

Här finner du förslaget till ny delegerad rättsakt.

Vinge inför Dude Diligence för ökad jämställdhet

Vinge är marknadsledare inom M&A bland Sveriges affärsjuridiska byråer. 2021 rådgav Vinge i 167 transaktioner till ett värde av 52 miljarder EUR. För att ge en bättre bild av jämställdheten i bolag inför uppköp, försäljningar och samgåenden kompletteras nu due diligence med Dude Diligence.
11 maj 2022 Hållbarhet/ESG

Louise Brorsson Salomon, Maria-Pia Hope och Christina Kokko utses till IFLR 2022 Women Leaders

Vinges delägare Christina Kokko, Maria-Pia Hope och Louise Brorsson Salomon har blivit utsedda som Women Leaders 2022 av IFLR. Utnämningen lyfter ledare med “outstanding reputations within their markets” på en global arena.
4 april 2022 Hållbarhet/ESG

Ny vägledning om hållbarhetsavtal mellan konkurrenter

Europeiska kommissionen har den 1 mars publicerat ett utkast till nya riktlinjer om samarbete mellan konkurrerande företag, samt förslag till uppdaterade gruppundantag för specialiseringsavtal och avtal om forskning och utveckling. Till skillnad från de nu gällande riktlinjerna, som löper ut den 31 december 2022, innehåller det nya utkastet ett kapitel om så kallat hållbarhetsavtal.
1 april 2022 Hållbarhet/ESG