Nyhet

EU:s klimattaxonomi – ny rättsakt om tekniska granskningskriterier

2 juni 2021

EU-kommissionen antog den 21 april ett åtgärdspaket med flera delegerade rättsakter med syfte att komplettera EU:s taxonomiförordning, det vill säga EU:s klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter. En av dessa akter fastställer tekniska granskningskriterier som ska tydliggöra vilka verksamheter som till största del bidrar till EU:s miljömål. Syftet är att öka mängden gröna investeringar och att motverka så kallad ”greenwashing” – att verksamheter utger sig för att vara mer hållbara än de faktiskt är.

De tekniska granskningskriterierna får konsekvenser för verksamheter som önskar göra miljömässigt hållbara investeringar, samt för de som vill locka investerare som tänker grönt. De nya kriterierna får också till följd att EU och medlemsstaternas nationella myndigheter måste använda de nya kriterierna i de fall man uppställer krav för att i marknadsföring få kalla företagsobligationer och finansiella produkter som ”miljömässigt hållbara”. Vidare har vissa finansmarknadsaktörer en sanktionsbelagd upplysningsplikt avseende hur stor andel av en finansiell produkt som är miljömässigt hållbar utifrån granskningskriterierna.

 

EU:s klimattaxonomi

Taxonomiförordningen (2020/852) inrättar ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, det vill säga en ”grön lista”, vilken ska hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar.

 

För att en ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar måste den
  1. bidra väsentligt till ett eller flera av de miljömål som förordningen fastslår
  2. inte orsaka betydande skada för något av de övriga miljömålen
  3. utföras i överensstämmelse med vissa minimiskyddsåtgärder avseende social hållbarhet
  4. överensstämma med så kallade tekniska granskningskriterier som EU-kommissionen ska fastställa genom delegerade rättsakter (såsom den som nu antagits)

 

Taxonomiförordningen kräver att vissa större företag av så kallat allmänintresse som omfattas av EU:s redovisningsdirektiv (2013/34) rapporterar om i vilken utsträckning deras verksamhet är miljömässigt hållbar enligt taxonomiförordningen. Dessutom måste finansmarknadsaktörer som omfattas av EU:s förordning 2019/2088 (om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn) vid försäljning av finansiella produkter upplysa om hur stor andel av den underliggande investeringen som är miljömässigt hållbar. Om denna upplysningsplikt inte uppfylls kan det leda till sanktioner. I Sverige kommer efterlevnaden av upplysningsplikten att kontrolleras av Finansinspektionen.

 

De tekniska granskningskriterierna

Den nya delegerade rättsakten listar ett antal ekonomiska verksamheter inom sektorer som svarar för en stor del av EU:s växthusgasutsläpp, såsom energi, transport, skogsbruk, tillverkningsindustri och byggnadskonstruktion. För varje verksamhet anges tekniska granskningskriterier som avgör om verksamheten kan anses bidra väsentligt till två av de miljömål som fastställts i taxonomiförordningen, nämligen anpassning till klimatförändringar och begränsning av klimatförändringar, samt om verksamheten orsakar betydande skada för något av de andra angivna miljömålen. I framtiden kommer ytterligare delegerade rättsakter att antas för resterande miljömål och sektorer.

 

De tekniska granskningskriterierna är många och detaljerade. För exempelvis verksamheter som omfattar skogsplantering krävs bland annat en plan för planteringen och förvaltningen och en analys av dess positiva inverkan på klimatet, medan det för produktion och tillhandahållande av el bland annat krävs att de utsläpp som sker i samband därmed inte överstiger vissa tröskelvärden och att det finns en plan för återvinning av avfall.

 

Uppfyllandet av de tekniska granskningskriterierna kommer att påverka berörda verksamheter både administrativt och ekonomiskt. Värt att notera är dock att kriterierna inte utgör krav som måste uppfyllas, utan primärt är verktyg för att klassificera huruvida en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar. Att leva upp till kriterierna är således frivilligt.

 

Samtidigt har de som omfattas av taxonomiförordningen en skyldighet att i olika situationer offentliggöra i vilken grad den egna verksamheten eller finansiella produkten är miljömässigt hållbar utifrån granskningskriterierna. Enligt regeringen förväntas rapporteringskravet även påverka mindre företag som faller utanför taxonomiförordningen. Dessa mindre företag kommer antagligen ha intresse av att visa att deras verksamhet är miljömässigt hållbar, även om de inte är skyldiga att offentliggöra information om detta.

 

EU-kommissionen har också lagt fram en delegerad rättsakt som innehåller instruktioner om vilken information som måste offentliggöras samt hur rapporteringen ska ske.

 

Det ska dessutom noteras att om EU och/eller medlemsstaterna uppställer miljörelaterade krav för att en finansiell produkt eller företagsobligation ska få marknadsföras som ”miljömässigt hållbar” måste sådana krav överensstämma med taxonomiförordningens tekniska granskningskriterier.

 

Tidsplan

Den delegerade rättsakten om tekniska granskningskriterier antas formellt av EU-kommissionen i månadsskiftet maj/juni 2021. Därefter har Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en tidsfrist på fyra månader för att granska rättsakten, en tidsfrist som kan förlängas med två månader. Om Europaparlamentet och Rådet inte har några invändningar kommer den delegerade rättsakten att vara tillämplig från och med den 1 januari 2022.

 

Själva taxonomiförordningen börjar också gälla 1 januari 2022 i förhållande till de två miljömål som den delegerade rättsakten om tekniska granskningskriterier avser. För resterande miljömål tillämpas förordningen först 1 januari 2023.

 

Länk till Kommissionens utkast till delegerad rättsakt om tekniska granskningskriterier: här

 

Kontakt: Martin Johansson, Hedvig Josefson, Ebba Thoms

Arbetsrätt i fokus - vårens sista arbetsrättsliga nyhetssvep

EU-domstolen inskränker bolags möjlighet att ”betala sig ur” diskrimineringsmål, korttidsarbete prövas i Högsta Förvaltningsdomstolen och förslaget om ändringar i lagen om anställningsskydd förblir en het fråga i debatten.
17 juni 2021

Arbetsrättspodden # 41 Start-ups och dess medarbetare

Bolagets medarbetare beskrivs ofta som dess största tillgång, oavsett bolagets storlek. För start-ups spelar medarbetarna en särskild nyckelroll då varje medarbetares insats har en betydande påverkan på bolagets tillväxt och framtida utveckling. Välkommen till Arbetsrättspodden, podden för dig som arbetar med HR och personalrelaterade frågor eller är nyfiken på arbetsrätt.
16 juni 2021

Ny lag om skydd av visselblåsare föreslås träda i kraft 17 december 2021 – vad er organisation särskilt bör uppmärksamma

Europeiska rådet antog under 2019 det så kallade visselblåsardirektivet (”Direktivet”), med syftet att tillgodose en hög skyddsnivå för personer som rapporterar om missförhållanden som strider mot unionsrätten.
15 juni 2021