Sanktionerna innebär omfattande förbud avseende produkter som är tillverkade genom tvångsarbete i Xinjiangprovinsen i Kina.
Den 23 december 2021 undertecknade USAs president Joe Biden Uyghur Forced Labor Prevention Act. Lagen innebär omfattande förbud avseende produkter som är tillverkade genom tvångsarbete i Xinjiangprovinsen i Kina. Vissa av förbuden avses ha extraterritoriell verkan dvs. förbuden saknar geografiska begränsningar och gäller oavsett var i världen man befinner sig.
Företag i Xinjiangprovinsen står för en betydande export av varor såsom skor, trycksaker, teknik för förnybar energi, elektronik för mobiltelefoner, jordbruksprodukter, kläder och mat. Speciellt bomull är en stor industri - Xinjiang Production and Construction Corps, som sedan den 31 juli är upptagen på USA:s sanktionslista, påstås svara för 7 % av världens bomullsproduktion.
Som Vinge berättade om i sitt nyhetsbrev den 16 september 2020 hade USA redan innan den nya lagen undertecknades ett flertal handelsbegränsningar mot Kina, bland annat på grund av människorättsbrott i Xinjiangprovinsen. Den 13 juli 2021 publicerade amerikanska myndigheter en vägledning till företag avseende risker att medverka i produktionen och transporten av produkter som tillverkats i Xinjiangprovinsen.
Vägledningen innehåller omfattande rekommendationer vilka möjligtvis skall ses som uttryckliga krav från USAs sida på olika industrier hur de skall agera för att säkerställa att man inte begår brott mot sanktionslagstiftning från USA och andra länder.
Enligt den nya lagstiftningen antas alla produkter som är tillverkade i Xinjiangprovinsen komma från tvångsarbete såvida inte motsatsen kan bevisas. I avsaknad av sådana motbevis är import av varor från Xinjiangprovinsen till USA förbjuden.
Icke-amerikanska bolag är enligt lagstiftningen förbjudna att avsiktligen
• delta i, ansvara för eller facilitera tvångsarbete i Xinjiangprovinsen, samt
• delta i, bidra till, assistera eller ge finansiell eller teknisk support avseende försök att kringgå de förbud som lagen anger
Sanktionerna är i huvudsak riktade mot företag som är involverade i tvångsarbetet, samt mot import av produkter från Xinjiangprovinsen till USA. Det förefaller således inte finnas något uttryckligt förbud mot exempelvis svenska företag att importera produkter från Xinjiangprovinsen till Sverige. Dock kan lagstiftningen aktualiseras om verksamheten involverar en amerikansk part, vilket kan vara svårt att säkerställa beaktande dagens globala ekonomi och transportkedjor. Dessutom är det inte uppenbart vad tröskeln är för att ett företag skall anses vara delaktig i eller facilitera tvångsarbete.
Sanktionerna mot Xinjiangprovinsen utgör såväl legala som kommersiella risker för svenska företag. Dessa risker är komplexa beaktande att Kina har vidtagit åtgärder bl.a. genom lagstiftning som syftar till att motverka att västerländska företag följer USAs sanktioner. Det har rapporterats att H&M, Adidas, Walmart och Intel har hamnat i korselden mellan kinesiska och amerikanska myndigheter när det gäller efterlevnaden av USAs sanktioner. Företag som kan beröras av sanktionerna rekommenderas att analysera sin verksamhet och identifiera eventuella beröringspunkter mot företag i och produkter från Xinjiangprovinsenen för att underlätta en bedömning och hantering av eventuella risker.
Vinge har stor erfarenhet från rådgivning avseende sanktioner och andra handelsbegränsningar. Ett företag som berörs av en handelsbegränsning under utländsk lagstiftning bör konsultera lokal juridisk expertis och Vinge kan vid behov koordinera sådan rådgivning.
