Nyhet

REPowerEU - Parlamentet och Rådet har antagit sina ståndpunkter

29 november 2022

I maj 2022 presenterade Kommissionen förslaget om REPowerEU. Syftet med planen, som bygger på "Fit for 55"-paketet, är att förändra Europas energisystem genom att få EU:s beroende av ryska fossila bränslen att upphöra samt att tackla klimatkrisen. Parlamentet och Rådet har nu antagit sina ståndpunkter för att införliva planen i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna.

De åtgärder som föreslås i planen innefattar bland annat gemensamma inköp av gas, flytande naturgas och vätgas genom EU:s energiplattform för de medlemsländer som vill delta, snabbare tillståndsgivning för förnybar energi och ökad produktion av biometan. Vinge har i en tidigare artikel redogjort för de åtgärder inom REPowerEU-planen som Kommissionen föreslog i våras.

Den redan befintliga förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (Recovery and Recilience Facility - ”RRF-förordningen”) utgör själva kärnan i genomförandet av REPowerEU-planen, eftersom faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att finansiera stora delar av planen. Kommissionen har därför lagt fram förslag om ändringar av RRF-förordningen som innebär att medlemsstaterna ska inkludera så kallade ”REPowerEU-kapitel” i sina återhämtnings- och resiliensplaner (”RRP”) inom ramen för NextGenerationEU. Både Europaparlamentet och Rådet har nu antagit sina respektive positioner avseende de ändringar som Kommissionen föreslagit till RRF-förordningen.

Parlamentets ståndpunkt

Europaparlamentet enades den 10 november 2022 om att REPowerEU-åtgärder ska inkluderas i de nationella återhämtningsplanerna för att stödja oberoendet av ryska fossila bränslen och påskynda den gröna omställningen. Parlamentet föreslår huvudsakligen följande ändringar i Kommissionens förslag:

  • Parlamentet anser att bidraget till anslaget för RFF:s budget om ytterligare 20 miljarder euro ska komma från en tidigarelagd utauktionering av nationella utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem, i stället för från försäljningen av utsläppsrätter från EU:s reserv för marknadsstabilitet. Man vill också att Kommissionen ska identifiera ytterligare finansieringskällor för att komplettera finansieringen, bl.a. genom att möjliggöra flexibilitet i användningen av outnyttjade budgetmedel.
  • Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att säkerställa att minst 35 % av deras utgifter inom REPowerEU-kapitlen anslås till åtgärder som har en gränsöverskridande dimension eller effekt, även om de genomförs av endast en medlemsstat under förutsättning att Kommissionen inte har beviljat undantag för medlemsstaten under särskilda omständigheter.
  • Parlamentet framhåller att REPowerEU-kapitlen bör prioritera investeringar för att ta itu med energifattigdom för utsatta hushåll samt mikroföretag och små och medelstora företag, vilket inte fanns med i Kommissionens ursprungliga förslag.
  • Parlamentet anser även att principen om att inte orsaka betydande skada, vilken innebär att ingen åtgärd som ingår i en återhämtnings och resiliensplan ska medföra betydande skada för något av de sex miljömål som fastställts i artikel 17 i taxonomiförordningen, bör tillämpas på REPowerEU-kapitlen, såvida inte vissa villkor är uppfyllda och åtgärderna är i kraft senast den 31 december 2024. Kommissionen hade föreslagit att principen inte skulle vara tillämplig, vilket Parlamentet således inte ställer sig bakom.

Länk till Parlamentets ståndpunkt.

Rådets ståndpunkt

Rådet enades den 4 oktober 2022 om hur REPowerEU ska finansieras samt vilka finansieringskällor som ska användas för de ytterligare 20 miljarder i bidrag till anslaget för RFF:s budget som Kommissionen föreslagit. Nedan följer Rådets huvudsakliga ändringsförslag:

  • Rådet anser att de ytterligare 20 miljarder euro som krävs i bidrag till RRF:s budget ska komma från en kombination av källor som utgörs av innovationsfonden (75%) och en tidigareläggning av utsläppsrätter (25%) – inte från en auktionering från EU:s marknadsstabilitetsmekanism.
  • Rådet klargör att medlemsstaterna ska kunna begära lånestöd till och med den 31 augusti 2023.
  • Avseende principen om att inte orsaka betydande skada anser även Rådet att den ska tillämpas på REPowerEU-kapitlen. Vad gäller frågan om vilka undantag som kan aktualiseras, framhåller Rådet att sådana undantag ska syfta till att begränsa den administrativa bördan för medlemsstaterna. Rådet ålägger dock medlemsstaterna att lämna en motivering till Kommissionen om de vill avvika från principen.

Länk till Rådets ståndpunkt.

Nästa steg

När nu både Europaparlamentet och Rådet har antagit sina ståndpunkter, inleds förhandlingarna mellan Parlamentet, Rådet och Kommissionen inom den så kallade trilogen. Avsikten är att så snart som möjligt nå en överenskommelse.

REPowerEU-planen är en omfattande plan som har mött både positiva och negativa reaktioner. Det framhålls bl.a. att, om energiomställningen påskyndas på rätt sätt, kan planen leda till ekonomiska fördelar för hela Europa, göra företagen mer konkurrenskraftiga och minska utsläppen av växthusgaser. Det har dock uttryckts viss oro över att omfördelningen av medel för att finansiera REPowerEU-planen, kan leda att finansieringen inte kommer att räcka till på andra områden. Finansieringen av planen är givetvis en central fråga och det återstår att se vilka de finansieringskällorna i slutändan kommer att bli. Parlamentet och Rådet har antagit ståndpunkter som skiljer sig såväl sinsemellan som i förhållande till Kommissionens ursprungliga förslag.

För mer information, kontakta Cecilia Holmsten eller Martin Johansson vid Vinges Bryssel-kontor.

 

 

 

 

Relaterade nyheter

Mia Falk antas som ledamot i SCCL:s nya forskningsavdelning

Mia Falk har antagits som ledamot i Forskningsavdelningen för offentlig rätt och straffrätt för kommersiella aktörer vid Stockholm Center For Commercial Law (SCCL). Avdelningen är inriktad på rättsliga problem som kan uppkomma när kommersiella aktörers verksamhet påverkas av offentlig- respektive straffrättsliga regleringar.
6 februari 2023

Utländska direktinvesteringar – vad gäller vid säkerhetskänslig verksamhet?

Sverige är ett av få EU-länder som idag inte har en generell reglering av utländska direktinvesteringar. Ett lagförslag väntas dock under kommande vår. Vinge ger en översiktlig bild av det rådande svenska rättsläget i det svenska kapitlet om Foreign Direct Investments (FDI) i International Comparative Legal Guide.
3 februari 2023

Europeiska patentdomstolen, UPC – Håkan Borgenhäll utsedd till expertgrupp

Håkan Borgenhäll, delägare, har blivit utsedd att representera Sveriges advokatsamfund i CCBE:s expertgrupp avseende den enhetliga patentdomstolen Unified Patent Court, UPC. Expertgruppen utgörs av advokater verksamma inom tvistemål inom patentområdet, och är utsedda av sina respektive länders advokatsamfund.
1 februari 2023