Nyhet

Nytt EU-instrument för internationell upphandling (IPI)

11 juli 2022

Den 17 juni 2022 antog Rådet en förordning avseende ett nytt instrument för internationell upphandling (”Instrument for International Procurement” eller ”IPI”), efter att Europaparlamentet antagit förordningen i plenum den 9 juni 2022. Syftet med IPI är att främja ömsesidighet i tillträdet till internationella marknader för offentlig upphandling genom att införa möjligheten för EU-kommissionen att inleda utredningar och vidta åtgärder för att öppna upp och öka tillgängligheten för EU-företag till de globala upphandlings- och koncessionsmarknaderna.

EU:s marknader för offentlig upphandling, som är bland de största i världen sett till värdet, är i stort sett öppna för konkurrens. EU-företag har dock inte alltid lika tillträde till tredjeländers upphandlingsmarknader. I dagsläget är mindre än 50 % av de globala marknaderna för offentlig upphandling öppna för EU-företag. Införandet av ett internationellt upphandlingsinstrument har därför länge varit på EU:s agenda för att stärka EU-företags tillträde till globala marknader för offentlig upphandling. Det övergripande syftet med IPI är att främja ömsesidigt tillträde till marknader för offentlig upphandling, genom att öppna tredjeländers offentliga upphandlings- och koncessionsmarknader, samt att stärka EU-företags tillträde till och affärsmöjligheter på dessa marknader.

IPI:s innehåll

IPI kommer göra det möjligt för EU-kommissionen att genomföra undersökningar och vidta åtgärder i EU:s intresse med avseende på marknaderna för offentlig upphandling. IPI utökar därmed EU:s handelspolitiska verktygslåda med ytterligare ett verktyg genom vilket EU-kommissionen kan genomföra utredningar av påstådda tredjelandsåtgärder mot företag, varor och tjänster från EU. Om EU-kommissionen exempelvis finner att EU-företag möter allvarliga och återkommande begränsningar i sin tillgång till tredjeländers marknader för offentlig upphandling som kvarstår efter att diskussioner förts med tredjelandet ifråga så möjliggör IPI för EU-kommissionen att införa åtgärder som begränsar företag etablerade i det tredjelandets tillträde till EU:s marknader för offentlig upphandling, till dess att tredjelandet upphört med sina restriktiva och utestängande metoder. Sådana IPI-åtgärder kan innefatta att kräva att upphandlande myndigheter eller enheter inför en bestraffning vid poängsättningen av anbud som lämnats av ekonomiska aktörer etablerade i dessa länder, alternativt att helt utesluta dessa aktörers anbud.

IPI ålägger vidare vinnande aktörer i ett upphandlingsförfarande som omfattas av IPI:s tillämpningsområde (se vidare nedan) att uppfylla vissa krav. Enligt IPI är det exempelvis inte tillåtet för en vinnande aktör att lägga ut mer än motsvarande 50 % av det totala kontraktsvärdet på underleverantörer som har sitt ursprung i ett tredjeland som är föremål för en IPI-åtgärd. För kontrakt avseende tillhandahållande av tjänster och/eller varor så får andelen varor eller tjänster som har sitt ursprung i tredjeland inte utgöra mer än 50 % av det totala kontraktsvärdet. På begäran av den upphandlande enheten kan ekonomiska aktörer komma att behöva lägga fram erforderliga bevis på att dessa krav efterlevs.

Tillämpningsområde

IPI är som utgångspunkt tillämpligt vid upphandlingar av byggentreprenader och koncessioner vars värde överstiger EUR 15 miljoner, samt vid upphandlingar av varor och tjänster vars värde överstiger EUR 5 miljoner. IPI-åtgärder kan dock endast tillämpas på upphandlingar som inte omfattas av något av EU:s internationella åtaganden och handelsavtal, såsom bilaterala handelsavtal, eller där ett sådant avtal finns men saknar ömsesidiga åtaganden om att öppna marknaderna för offentlig upphandling. EU:s befintliga åtaganden, bland annat inom ramen för WTO-avtalet om offentlig upphandling och bilaterala handelsavtal, kommer således inte att påverkas av IPI.

Ikraftträdande

Förordningen utfärdades den 23 juni 2022 och offentliggjordes i EU:s officiella tidning den 30 juni 2022. Den ikraft den 60:e dagen efter offentliggörandet, dvs. den 29 augusti 2022.

Länk till förordningen i EU:s officiella tidning.

Vinges experter ger en inblick i svensk sjörätt i den senaste upplagan av International Comparative Legal Guide – Shipping Law 2022

Vinges experter i sjö- och transporträtt har återigen bidragit med det svenska kapitlet avseende sjörätt i International Comparative Legal Guides (ICLG).
10 augusti 2022

Sanctions update 22 July

Further to our previous sanctions updates of 25 February, 3 March, 11 March, 16 March , 14 April and June 8, we herewith provide a further update of recent sanctions developments following Russia’s war against Ukraine:
26 juli 2022

Vinge topprankat inom immaterialrätt

Vinges IP-grupp placerar sig återigen i topp i IAM:s nyligen släppta rankning Patent 1000. Håkan Borgenhäll, Malin Malm Waerme och Stojan Arnerstål tar dessutom emot individuella omnämnanden.
6 juli 2022