Konkurrensklausuler är ett viktigt verktyg för arbetsgivare som vill skydda företagshemligheter och kundrelationer. Regelverket kring sådana klausuler är dock komplext och ställer höga krav på utformningen för att klausulerna ska vara verkställbara. Nedan sammanfattar vi på ett övergripande sätt de centrala reglerna kring konkurrensklausuler i svensk arbetsrätt och de praktiska överväganden en arbetsgivare bör göra inför att en sådan klausul förs in i ett anställningsavtal.
Konkurrerande verksamhet under anställningen
Alla arbetstagare har en lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare under hela anställningstiden. Det följer av allmänna arbetsrättsliga principer. Lojalitetsplikten gäller oavsett om den framgår av det individuella anställningsavtalet och innebär bland annat ett förbud mot att missbruka företagshemligheter, arbeta för en konkurrent eller driva konkurrerande verksamhet, eller verka för att kunder eller anställda lämnar bolaget (om detta påverkar bolaget negativt). Förbudet omfattar även förberedelser för att påbörja konkurrerande verksamhet under anställningen.
Konkurrerande verksamhet efter anställningen
Åtaganden som förbjuder eller begränsar en arbetstagares möjlighet att efter sin anställning vara anställd i eller bedriva verksamhet som konkurrerar med den tidigare arbetsgivarens (s.k. konkurrensklausuler) kan vara giltiga enligt svensk rätt. Det krävs dock att sådana åtaganden regleras i ett uttryckligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. En förutsättning för att avtala om en konkurrensklausul är att arbetstagaren under sin anställning får del av företagshemligheter om arbetsgivarens verksamhet. Vidare ska det finnas en risk för att arbetsgivaren skulle drabbas av skada i konkurrenshänseende om dessa företagshemligheter skulle användas i konkurrerande verksamhet. Arbetstagaren måste också ha kunskap och förmåga att kunna använda företagshemligheterna på ett sätt som kan medföra sådan skada.
En konkurrensklausul får inte vara mer långtgående än vad som är skäligt för att skydda arbetsgivaren från skada i konkurrenshänseende. Om konkurrensåtagandet anses för vidsträckt, och därmed oskäligt, blir följden att det antingen jämkas eller anses vara helt utan verkan. Omständigheter som påverkar skälighetsbedömningen av en konkurrensklausul är exempelvis följande:
Arbetsgivarens ersättningsskyldighet
Om arbetstagaren på grund av konkurrensklausulen inte kan ta anställning i eller bedriva annan verksamhet under klausulens bindningstid, ska arbetsgivaren ersätta arbetstagaren för detta. Ersättningen per månad ska uppgå till skillnaden mellan arbetstagarens månadsinkomst hos arbetsgivaren vid anställningens upphörande och den (lägre) inkomst som arbetstagaren har eller kunde ha haft i annan verksamhet. Arbetsgivaren är dock aldrig skyldig att betala en högre ersättning per månad än sextio procent av den tidigare månadsinkomsten. Om arbetsgivaren avstår från att tillämpa konkurrensklausulen är ersättningsskyldigheten som utgångspunkt inte längre gällande.
Brott mot en konkurrensklausul
Om en arbetstagare bryter mot sin konkurrensklausul är denne skyldig att ersätta arbetsgivaren för sådan skada som arbetsgivaren orsakats till följd av brottet. Parterna kan också avtala om att en vitesklausul ska vara kopplad till brott mot konkurrensklausulen, vilket kan vara ett mer effektivt sätt att reglera arbetsgivarens rätt till ersättning.
Sammanfattningsvis
Konkurrensklausuler utgör en central del av arbetsgivarens skydd för känslig information och affärsrelationer. Anledningen till klausulens införande, och hur klausulen är utformad, är dock avgörande för dess verkställbarhet. En klausul som tillämpas på fel arbetstagare eller som är för omfattande riskerar att ogiltigförklaras i sin helhet, vilket innebär att arbetsgivaren står helt utan skydd. Arbetsgivare bör därför alltid göra en individuell bedömning av vilka arbetstagare som ska omfattas av en konkurrensklausul och vilken omfattning – i fråga om till exempel bindningstid och geografiskt tillämpningsområde – som är motiverad utifrån den aktuella befattningen och de företagshemligheter som ska skyddas.