EU-domstolen klargör gränserna för EU:s kompetens i minimilönefrågor

EU‑domstolen har i mål C‑19/23 i huvudsak bekräftat giltigheten av direktiv (EU) 2022/2041 om tillräckliga minimilöner i EU. Danmark, biträdd av Sverige, hade yrkat ogiltigförklaring av direktivet i sin helhet. Domstolen gav delvis bifall och ogiltigförklarade vissa formuleringar i artikel 5, eftersom dessa överskred EU:s befogenheter.

Ingen förhandlingsplikt vid moderbolagets aktieförsäljning

Arbetsdomstolen prövade om Scan Sverige AB (tidigare HKScan Sweden AB) bröt mot 11 § MBL när moderbolaget HKScan Oyj sålde aktierna i bolaget till Lantmännen. Domstolen tog även upp frågor om senare åtgärder rörande HKScan Poland. Slutsatsen blev att någon förhandlingsskyldighet inte uppstod i dotterbolaget inför moderbolagets aktieförsäljning, och att övriga frågor avvisades på grund av bristande tvisteförhandling.

Diskriminering av arbetstagare med funktionsnedsatt barn

EU-domstolen har i mål C-38/24 tagit ställning till om en arbetstagare omfattas av förbudet mot indirekt diskriminering på grund av funktionsnedsättning, samt om arbetstagaren har rätt till skäliga anpassningsåtgärder.

Berodde uppsägningen på grund av arbetsbrist egentligen på personliga skäl?

Arbetsdomstolen har i mål AD 2025 nr 70 avgjort frågan om en uppsägning på grund av arbetsbrist var fingerad, det vill säga om uppsägningen i själva verket berodde på personliga skäl.

Två nya domar från Arbetsdomstolen förtydligar skyddet för gravida och föräldralediga arbetstagare

Under sommaren har Arbetsdomstolen genom två viktiga domar tydliggjort arbetstagares rättigheter i samband med föräldraskap. Domarna handlar om rätten att återgå till tidigare arbetsuppgifter efter föräldraledighet samt om gravida arbetstagares rätt till bibehållen lön vid arbetsförbud på grund av hälsorisker. Besluten understryker arbetsgivares ansvar att följa både svensk lag och EU-regler inom dessa områden.

Det första avgörandet om visselblåsarlagen – var missförhållandena av allmänintresse?

Arbetsdomstolen har för första gången prövat den nya visselblåsarlagen och fastslagit att den inte skyddar rapporteringar som endast gäller interna konflikter eller arbetsmiljöproblem utan allmänintresse. En plastikkirurgs talan mot sin arbetsgivare ogillades därför.

AD 2025 nr 23: Laglig grund för avsked av försäkringshandläggare vid Försäkringskassan efter bidragsbrott

I mål 2025 nr 23 avgjorde Arbetsdomstolen frågan om Försäkringskassan haft laglig grund att avskeda, eller säga upp, en försäkringshandläggare som ålagts återbetalningskrav avseende utbetalt boendebidrag samt polisanmälts för misstanke om bidragsbrott. Arbetsdomstolen fann att Försäkringskassan haft laglig grund att avskeda handläggaren från anställningen.

Första rättsfallet om de nya reglerna om arbetstillstånd – MIG 2025:1

MIG 2025:1 tydliggör att även ob-ersättning kan räknas med i försörjningskravet – och att inkomsten kan bedömas över tid snarare än månad för månad.

Arbetsgivare saknade berättigat intresse av att upprätthålla värvningsförbud

Malmö tingsrätt har avgjort en fråga om tillämpningen och skäligheten av en värvningsförbudsklausul mellan en arbetsgivare (”Arbetsgivaren”) och en tidigare anställd (”Arbetstagaren”) som förbjöd Arbetstagaren att aktivt värva andra anställda under en tid om sex månader efter anställningens upphörande (s.k. rekryteringsförbud). Domstolen fann dels att Arbetstagaren inte hade brutit mot värvningsförbudet, dels att värvningsförbudet var oskäligt i sin helhet.

Avskedande av en polisassistent som dömts för dataintrång

Arbetsdomstolen har i fallet AD 2025 nr 12 nyligen avgjort frågan om det fanns laga skäl för avskedandet av en polisassistent som dömts för nio fall av dataintrång.

Kan konsultbolag omfattas av uthyrningslagens bestämmelser?

Tidig hemgång ledde till uppsägning på grund av personliga skäl – Arbetsdomstolens dom i AD 2024 nr 103

Visstidsanställningar var inte en tillsvidareanställning – arbetsgivaren motbevisade presumtion för tillsvidareanställning i AD 2024 nr 96

Fortsatta frågetecken kring EU:s omtalade minimilönedirektiv

Vad du behöver veta om Regeringens utredning om lönetransparens-direktivet

I maj 2024 publicerade Regeringen en utredning om genomförandet av EU:s lönetransparensdirektiv (SOU 2024:40, Genomförande av lönetransparensdirektivet). Datum för implementering är först 7 juni 2026 men då direktivet kommer få stor praktisk inverkan på arbetsgivare och dess lönesättningssystem, är det viktigt att redan nu börja förbereda sig.