Nyhet

Riksdagen har beslutat om en ny konsumentköplag – vad kommer ändras och vilka bolag påverkas?

31 mars 2022

Vi handlar allt mer globalt och allt mer online och det vi handlar där har i allt större grad ett digitalt inslag, antingen som en integrerad del i varan eller som självstående digitalt innehåll eller digitala tjänster. Med internet kommer ökade möjligheter att ta del av information, men sådan informationsspridning kan missbrukas. Genom två lagförslag, baserade på EU-direktiv, försöker lagstiftaren nu anpassa lagstiftningen till den nya digitala verkligheten.

Vi på Vinge har tidigare skrivit om den nya föreslagna konsumentköplagen efter att regeringen presenterade dessa i en proposition i januari 2022.[1] Sedan dess har riksdagen berett och debatterat frågan. Nu har tillslut omröstningen skett och den nya konsumentköplagen röstats igenom. Det är en del i flera konsumenträttsliga lagändringar som kommer tillstånd i år. Senare under året planeras ytterligare förändringar i form av ökade informationskrav till konsumenterna och sanktionsavgifter för den som bryter mot de lagar som ändringarna görs i.

Vilka är egentligen de föreslagna förändringarna? Och vilka företag påverkas? Detta kikar vi närmare på här.

Läs även: https://www.vinge.se/nyheter/ny-svensk-konsumentkoplag-foreslas-till-1-maj/ 

En ny konsumentköplag den 1 maj

Sverige får en ny konsumentköplag som ersätter den tidigare från 1990. I den nya lagen ges stort utrymme för digitalt innehåll, digitala tjänster och digitala delar i varor. Även frågor om försäljning av levande djur behandlas. Lagen kommer även gälla för vissa ”gratistjänster”, sådana när konsumenten lämnar personuppgifter i utbyte mot den digitala tjänsten, om inte leverantören av den digitala tjänsten bara behandlar personuppgifterna för att uppfylla ett rättsligt krav eller för att fullgöra andra skyldigheter i avtalet med konsumenten.

Konsumentköplagen får bland annat följande förändringar:

  • Längre omvänd bevisbörda

Den tidsperiod där det är säljarens uppdrag att visa att varan inte redan var felaktig när konsumenten fick den förlängs från dagens sex (6) månader till två (2) år. För digitala tjänster, digitalt innehåll och levande djur gäller andra tidsperioder:

  • För digitalt innehåll eller digitala tjänster som levererats vid ett enda tillfälle (”enskilt tillhandahållande”) är den omvända bevisbördan ett (1) år.
  • För varor som innehåller digitala delar, där de digitala delarna (innehållet/tjänsterna) ges kontinuerligt är den omvända bevisbördan det längsta av tre (3) år eller avtalets giltighetstid, och om de levereras enskilt två (2) år;
  • För digitalt innehåll eller digitala tjänster som levereras kontinuerligt, som en prenumeration av en streamingtjänst, gäller den omvända bevisbördan under tiden som avtalet gäller.
  • Vid köp av levande djur är den omvända bevisbördan sex (6) månader.
  • Vissa skyldigheter för konsumenten att medverka
    Om konsumentens digitala miljö (hårdvara, programvara eller nätanslutning) inte passar de tekniska krav som finns gäller inte antagandet om näringsidkarens felansvar enligt ovan. Det gäller även om konsumenten inte samarbetar för att utreda om det är dess digitala miljö som orsakat felet. Detta bygger på att näringsidkaren har informerat om de tekniska krav eller konsekvenserna av bristerna före det att parterna ingick avtalet, och att informationen som gavs var klar och begriplig.
  • Skyldighet att informera och uppdatera
    Konsumenten har i vissa fall rätt att få information om och uppdateringar av produkten. Information ska ges om kompabilitet och driftskompabilitet. Uppdateringsskyldighet finns både för det digitala innehåll och tjänster som är inbyggda och för de som är fristående. För delar som ges enskilt en gång gäller skyldigheten att uppdatera under den tid som konsumenten ”med fog kan förutsätta”. Kontinuerligt utgivna digitala tjänster/innehåll ska uppdateras under avtalstiden. För digitala delar i varor gäller skyldigheten den tid som är längst av antingen tre (3) år eller den tid avtalet gäller.
  • Ändrad struktur i felbestämmelserna och inget mer ”befintligt skick”
    Skillnad görs mellan avtalade krav (subjektiva krav) och andra krav som ska gälla mellan parterna oavsett avtalets innehåll (objektiva krav). Vissa nya krav nämns uttryckligen som kompabilitet, driftskompabilitet med mera. Varan är fel om den avviker från kraven. Någon möjlighet till friskrivning av att en vara säljs i ”befintligt skick” eller liknande ska inte vara möjlig. Påföljder vid fel är i stort sett desamma, även om det tydliggörs att konsumenten kan välja mellan avhjälpning och omleverans.
  • Garantin ska stämma överens med marknadsföringen med mera
    Om villkoret i garantibeviset är mindre förmånligt än vad som sägs i marknadsföringen, ska marknadsföringens villkor gälla i vissa situationer. Om någon annan än säljaren lämnat garanti har konsumenten rätt att vända sig mot den garantigivaren enligt garantins villkor.
  • Konsumentköp av levande djur får särskilda regler
    För alla djur ska särskild hänsyn till god djuromsorg tas. Reglerna är framför allt begränsat till dyrare djur, där priset överstiger en tiondel av prisbasbeloppet (4 830 kronor 2022). För dyrare djur införs en särskild undersökningsplikt och en rätt att avtala om undantag från den omvända bevisbördan. Riksdagen riktade dock en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med förslag för att undanta köp av dyrare djur från den nya konsumentköplagen. Tills det sker omfattas ändå fortfarande dyrare djur av lagen.

Senare i år: informationskrav, sanktionsavgifter med mera  

EU-kommissionen antog 2018 initiativet ”En ny giv för konsumenterna” som syftade till att förbättra villkoren för konsumenter och skärpa tillsynen av lagstiftningen. Detta ledde bland annat till ett EU-direktiv för att modernisera EU:s konsumentsskyddsregler. Nu föreslår regeringen i en proposition[2] nya ändringar i flera lagar: marknadsföringslagen, prisinformationslagen, avtalsvillkorslagen och distansavtalslagen. Näringsidkarna ska bli mer transparenta i sin kommunikation, och konsumenten ska generellt få mer information. Informationen ska också presenteras tydligt och lättillgängligt. Den nya lagen förväntas träda i kraft 1 juli 2022.

Lagarna föreslås få bland annat följande förändringar:

  • Förbud mot att framställa vara som identisk
    Förbud föreslås mot framställa en vara som identisk med en annan vara i marknadsföring, om varornas sammansättning eller egenskaper väsentligt skiljer sig åt och det inte är motiverat av legitima och objektiva skäl.
  • Marknadsplats ska informera om säljare är näringsidkare
    En näringsidkare med en marknadsplats online föreslås behöva informera om den som erbjuder en produkt är näringsidkare eller inte, och vilka regler som ska gälla för köpet.
  • Redovisa kriterier för rankning av sökning
    Den som ger konsumenter möjlighet att söka digitalt efter produkter som erbjuds ska informera om de kriterier som främst bestämmer rankningen av produkterna som presenteras efter sökningen. Informationens ska vara lättillgänglig och får inte placeras hur som helst.
  • Redovisa för konsumentrecensioner
    Om tillgång ges till konsumentrecensioner ska det informeras om det säkerställs att recensionerna är från konsumenter som har använt eller köpt produkterna, och hur det i så fall görs. Förbud föreslås mot att uppge att recensioner av en produkt har lagts ut av konsumenter som faktiskt har använt eller köpt produkten, utan att vidta rimliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att recensionerna kommer därifrån. Förbud föreslås också mot att lägga ut falska konsumentrecensioner eller ge en vilseledande bild av konsumentrecensioner på sociala medier för att göra reklam.
  • Förbud att ge vissa sökresultat som är reklam utan att informera
    Förbud föreslås mot att ge sökresultat som svar på en konsuments sökning online utan att informera om att det rör sig om betald reklam eller att betalning skett för att få bättre rankning.
  • Förbud mot att vidaresälja biljetter i vissa fall
    Förbud föreslås mot att sälja vidare biljetter för evenemang till konsumenter om näringsidkaren förvärvat dem med automatiserade medel för att kringgå begränsningar av antalet biljetter som kan köpas eller andra regler.
  • Skärpt skyldighet att uppge hur mycket en vara kostade innan en prissänkning
    Information om att priset på en produkt har sänkts ska även innefatta det tidigare priset före sänkningen. Tidigare pris är det lägsta pris som produkten haft under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Om priset under denna tid har sänkts gradvis, ska priset som gällde före den första prissänkningen anges. Varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla undantas.
  • Skärpt informationsskyldighet för näringsidkare vid avtal på distans
    Generellt ska näringsidkaren ge konsumenten mer information innan avtalet ingås. Vad gäller kontaktinformation införs krav för information om internetkommunikation, särskilt e-post. Annan information som ska delas är om priset personanpassats med ett automatiserat beslutsfattande, om funktionen i en vara med digitala delar samt om kompabilitet mellan varor med digitalt innehåll.
  • Vad som händer om att konsumenten ångrar ett avtal om digitalt innehåll/tjänst regleras
    Efter att konsumenten använt sin ångerrätt föreslås näringsidkaren inte få använda innehåll som konsumenten har tillhandahållit eller skapat vid användningen av det digitala innehållet/ tjänsten. Vissa undantag finns, exempelvis om det inte är möjligt att dela upp innehållet. Konsumenten ska på sin sida avstå från att använda det digitala innehållet eller den digitala tjänsten och från att göra detta tillgängligt för annan.
  • Större utrymme för sanktioner
    Utrymmet att utfärda marknadsstörningsavgift och motsvarande sanktioner för överträdelser av respektive lag som ändras kommer utökas. Beloppet för sanktionen föreslås kunna landa någonstans mellan 10 000 kronor (lägsta) och 4 % av företagets årsomsättning (högsta).

Vilka företag påverkas särskilt?

Alla företag som säljer till konsumenter påverkas av lagändringarna. Men följande företag kommer sannolikt påverkas särskilt:

  • Företag som säljer varor med digitala delar eller som ger ut digitalt innehåll och digitala tjänster.
  • Företag som erbjuder gratistjänster i utbyte mot personuppgifter av konsumenterna.
  • Företag som säljer begagnade produkter och som tidigare sålt varorna i ”befintligt skick”.
  • Företag som säljer levande djur (särskilt dyrare levande djur).
  • Marknadsplatser online och företag online som använder sig av sökfunktioner, ranking, konsumentrecensioner och bidrag från användare.

 

[1] https://www.vinge.se/nyheter/ny-svensk-konsumentkoplag-foreslas-till-1-maj/.

[2] Prop. 2021/22:174.

Förslag från Kommissionen om en ny mediefrihetsakt för EU

Europeiska Kommissionen har presenterat ett förslag till ny lagstiftning till skydd för journalister och mediebolag samt för bekämpandet av desinformation.
26 september 2022

Kommissionen föreslår nytt krisinstrument för den inre marknaden

Kommissionen antog den 19 september 2022 ett förslag på en ny förordning som ska inrätta ett krisinstrument för den inre marknaden. Det föreslagna krisinstrumentet ska se till att den fria rörligheten för varor, tjänster och personer bevaras även under krissituationer, samt att tillgången till viktiga varor och tjänster i händelse av framtida nödsituationer säkerställs.
22 september 2022

Trender inom varumärkesjuridiken

Varumärkesskydd blir en allt mer prioriterad fråga för Svenska företag. I IP-kompassen beskriver bolagen hur betydelsen av IP-skydd ökar i ett framtidsperspektiv. Samtidigt minskar varumärkesintrången i omfattning. Hur hänger det ihop? Vilka faktorer är det som påverkar utvecklingen på området?
21 september 2022