Nyhet

Kommissionen föreslår nytt krisinstrument för den inre marknaden

22 september 2022

Kommissionen antog den 19 september 2022 ett förslag på en ny förordning som ska inrätta ett krisinstrument för den inre marknaden. Det föreslagna krisinstrumentet ska se till att den fria rörligheten för varor, tjänster och personer bevaras även under krissituationer, samt att tillgången till viktiga varor och tjänster i händelse av framtida nödsituationer säkerställs.

Till följd av såväl pandemin som det turbulenta omvärldsläget har Unionen observerat interna inreserestriktioner, oförutsebara regler samt leveransstörningar. Kommissionen har i detta belyst att det finns strukturella brister i EU:s regelverk om den inre marknaden, där krisinstrumentet är ett svar på detta.

Krisinstrumentet innefattar bland annat följande åtgärder:

En ny krisförvaltningsstruktur: En ny struktur för att övervaka och förvalta den inre marknaden föreslås, vilken innefattar tre lägen: ett beredskapsläge, ett övervakningsläge och ett krisläge. Inom ramen för beredskapsläget ska Kommissionen och medlemsländerna inrätta ett samordnings- och kommunikationsnät för att förbättra beredskapen. Därefter, om ett hot mot den inre marknaden har identifierats, ska Kommissionen kunna aktivera övervakningsläget. Slutligen, om det uppstått en kris med omfattande inverkan på den inre marknaden ska Rådet kunna aktivera krisläget. Dessutom ska en rådgivande grupp inrättas, i vilken representanter för medlemsländerna ska ingå, med Kommissionen som ordförande. Rådgivningsgruppen har bland annat i uppgift att bedöma en aktuell krissituation och rekommendera lämpliga åtgärder och kommer att involveras i hela processen.

Nya åtgärder för att hantera hot i de olika lägena: I övervakningsläget ska Kommissionen tillsammans med medlemsländerna övervaka leveranskedjorna för strategiskt viktiga varor och tjänster samt bygga upp strategiska reserver av sådana varor och tjänster. Om krisläget aktiveras ska den fria rörligheten på den inre marknaden upprätthållas genom en så kallad ”svartlista” som fastslår förbjudna restriktioner. Medlemsstaterna ska också anmäla krisrelevant utkast till åtgärder till Kommissionen. Kommissionen ska vidare kunna rekommendera medlemsländerna att säkerställa tillgång till krisrelevanta varor genom att främja utökningen eller omställningen av produktionslinjer eller genom att påskynda tillstånd, samt rekommendera medlemsländerna att distribuera de strategiska reserver som byggts upp under övervakningsfasen.

Åtgärder som en sista utväg: Vid extraordinära omständigheter, och endast när Rådet redan har aktiverat krisläget, ska Kommissionen kunna vidta vissa åtgärder som en sista utväg för att hantera en kris. Kommission ska bland annat kunna utfärda en riktad begäran om information till ekonomiska aktörer, vilken kan göras bindande. Kommissionen kan vidare be dessa att godta prioritetsklassade ordrar för krisrelevanta produkter, varvid företagen antingen måste samtycka eller förklara anledningarna till ett nekande. Vid underlåtenhet att möta denna begäran ska Kommissionen kunna ålägga böter om högst EUR 200 000 eller 1 % av företagets omsättning föregående räkenskapsår.

Krisinstrumentet föreslås ersätta nuvarande förordning 2679/98 om den inre marknadens sätt att fungera i samband med den fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna (den så kallade ”jordgubbsförordningen”). Utöver krisinstrumentet föreslås även en förordning och ett direktiv som bland annat ska säkerställa att existerande förordningar och direktiv överensstämmer med krisinstrumentet.

Kritik mot förslagen

Flera medlemsländer har riktat kritik mot det föreslagna krisinstrumentet. Bland annat har det framförts att Kommissionen ges befogenhet att styra industrier även utanför krissituationer, samt att åtgärderna avseende särskilt strategiska reserver är för långtgående.[1]

Vidare har fackföreningar riktat kritik mot att förordningen om krisinstrumentet också ska upphäva förordning 2679/98, som bland annat skyddar rätten till att strejka. I krisinstrumentet nämns inte denna rättighet. Fackföreningar befarar därvid att en strejk kan komma att ses som en kris som triggar åtgärder i enlighet med det nya krisinstrumentet, vilket skulle undergräva syftet med strejker.[2]

Nästa steg

Förslagen kommer nu att disktureras i Europaparlamentet och Rådet. När dessa antagit sina respektive positioner kommer förhandlingar att inledas mellan Parlamentet, Rådet och Kommission inom ramen för den så kallade trilogen. Förslagen förväntas träda i kraft nästa år.

Se Kommissionens pressmeddelande här och förslaget på förordning om krisinstrument här.

 

[1] Se följande artikel från Politicohttps://www.politico.eu/article/eu-supply-chain-plan-criticize-overreaching/.

[2] Se följande artikel från European Trade Union Confederationhttps://www.etuc.org/en/pressrelease/right-strike-risk-new-eu-law.

 

Möt Hanna Lemne, Competition Analyst

I somras var Hanna Lemne Competition Analyst i vår EU- och konkurrensrättsgrupp. Vi tog tempen på henne för att höra mer om hennes uppdrag, kombinationen nationalekonomi och juridik och sommaren på Vinge.
3 oktober 2022

Private Funds – Vinge startar ny verksamhetsgrupp för fondetableringar i Sverige

Riskkapitalbolag har historiskt ofta förvaltat sina fonder från utlandet. På senare tid har en tydlig omsvängning skett mot att flytta hem förvaltningen av fonder och etablera fonder som svenska aktiebolag. För att bättre kunna bistå vid svenska fondetableringar startar Vinge en ny verksamhetsgrupp för rådgivning inom Private Funds.
3 oktober 2022

Förslag från Kommissionen om en ny mediefrihetsakt för EU

Europeiska Kommissionen har presenterat ett förslag till ny lagstiftning till skydd för journalister och mediebolag samt för bekämpandet av desinformation.
26 september 2022