MIG 2025:1 tydliggör att även ob-ersättning kan räknas med i försörjningskravet – och att inkomsten kan bedömas över tid snarare än månad för månad.
Migrationsöverdomstolen har avgjort ett mål som rör frågan om hur försörjningskravet enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska bedömas för personer med oregelbunden arbetstid och varierande lön. Domstolen fann att bedömningen av huruvida kravet på god försörjning är uppfyllt ska inkludera ersättning som regelbundet utgår utöver grundlönen, om sådan ersättning är en naturlig del av anställningen och fastställd i kollektivavtal. Domstolen fann även att försörjningskravet inte måste vara uppfyllt varje månad, utan bedömningen kan göras över en längre period om lönevariationerna är förutsägbara och följer branschens normala arbetsvillkor.
En arbetstagare (”Arbetstagaren”) hade tidigare beviljats arbets-och uppehållstillstånd för arbete som vårdbiträde. I februari 2023 ansökte Arbetstagaren om förlängt tillstånd för fortsatt anställning som vårdbiträde hos samma arbetsgivare. Av Arbetstagarens anställningsavtal framgick att Arbetstagarens grundlön understeg det försörjningskrav som uppställs i utlänningslagen (vilket motsvarar 80 % av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige). Arbetsgivaren hade dock schemalagt Arbetstagaren på obekväm arbetstid i sådan utsträckning att Arbetstagarens prognosticerade genomsnittliga månadslön, inklusive ob-ersättningen, översteg försörjningskravet.
Migrationsverket avslog Arbetstagarens ansökan om förlängt tillstånd med motiveringen att Arbetstagarens lön inte uppfyller kravet på god försörjning i utlänningslagens mening. Migrationsverket gjorde gällande att arbetsgivarens schemaläggning gjorts i syfte att kringgå reglerna och att det inte vid en framåtsyftande bedömning gick att garantera att Arbetstagarens inkomst skulle överstiga försörjningskravet varje månad. Arbetstagaren överklagade till Migrationsdomstolen som avslog överklagandet med motiveringen att Arbetstagaren inte hade gjort sannolikt att Arbetstagaren kunde uppnå god försörjning i enlighet med aktuellt lagrum.
Arbetstagaren överklagade till Migrationsöverdomstolen, som hade att pröva följande två frågor:
Migrationsöverdomstolen konstaterade att ersättning som regelbundet utgår till en arbetstagare utöver grundlönen kan räknas med vid bedömningen av om kravet på god försörjning är uppfyllt förutsatt att det av anställningsavtalet framgår att arbetstagaren ska utföra arbete som medför rätt till sådan ytterligare ersättning och att sådant arbete typiskt sett förekommer i den aktuella branschen. Vidare fastslog domstolen att bedömningen av om försörjningskravet är uppfyllt kan göras över en längre period än månad för månad, förutsatt att arbetstagaren uppnår god försörjning under tillståndsperioden, vilket innebär att de månader som arbetstagarens lön understiger försörjningskravet kompenseras av de månader där lönen överstiger försörjningskravet. Vidare ska schemaläggningen vara vedertagen inom branschen samt medföra att lönevariationerna mellan månaderna är förutsägbar.
Migrationsöverdomstolen konstaterade att Arbetstagaren var schemalagd enligt ett schema som var vedertaget inom äldreomsorgen och att Arbetstagaren utifrån schemaläggningen tillförsäkrades en genomsnittlig lön som översteg försörjningskravet, vilket enligt domstolen var tillräckligt för att uppnå kraven på god försörjning. Domstolen ansåg inte heller att det fanns skäl att ifrågasätta arbetsgivarens seriositet, även om schemat anpassats för att uppfylla försörjningskravet. Underinstansernas avgöranden upphävdes och ärendet skickades tillbaka till Migrationsverket för fortsatt prövning av övriga villkor.
MIG 2025:1 är det första målet där Migrationsöverdomstolen prövar det nya kravet på god försörjning enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716). Regeln ändrades per den 1 november 2023 och innebär att det numera ställs högre krav på inkomst för att få beviljat arbetstillstånd. Innan lagändringen var det tillräckligt att lönen för den anställning som utlänningen sökte arbetstillstånd för var av sådan omfattning att han eller hon tillförsäkrades en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen (2001:453). Det nya kravet på god försörjning innebär i stället att lönen för den anställning som utlänningen söker om arbetstillstånd för ska uppgå till minst 80 % av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige. MIG 2025:1 klargör att även annan ersättning än grundlönen kan beaktas i bedömningen av om försörjningskravet är uppfyllt samt att det kan vara tillåtet att arbetstagaren har en varierande lön, så länge den är förutsägbar och i genomsnitt överstiger försörjningskravet under tillståndsperioden.
Migrationsöverdomstolens tillämpning av kravet på god försörjning har debatterats, där vissa röster gjort gällande att tillämpningen kan bidra till en osäker rättstillämpning, eftersom arbetsgivare ges möjlighet att avgöra om en arbetstagare uppfyller kraven i arbetstillståndet genom ensidiga beslut om schemaläggning. Mot bakgrund av att MIG 2025:1 är den första domen som prövat det nya kravet i 6 kap 2 § utlänningslagen (2005:716) tycker vi att det ska bli spännande att följa rättsutvecklingen.
