Nyhet Brexit och immaterialrätten

19 februari 2020 Brexit

Den 31 januari lämnade Storbritannien Europeiska Unionen. Samtidigt trädde utträdesavtalet mellan parterna i kraft, som reglerar på vilka villkor som det brittiska EU-utträdet ska ske.

Utöver regler om utträdet innehåller utträdesavtalet också bestämmelser för den övergångsperiod under vilken EU-rätten kommer att fortsätta att gälla i och gentemot Storbritannien som den gjorde innan utträdet. I dagsläget är denna period bestämd att gälla fram till 31 december 2020. Övergångsperioden kan förlängas, men ett sådant beslut måste enligt utträdesavtalet fattas innan 1 juli 2020. De flesta referenser till EU:s medlemsstater i EU:s lagstiftning kommer således att fortsätta att inkludera Storbritannien under övergångsperioden. Däremot är Storbritannien inte längre berättigat att delta i val eller beslutsfattande inom EU.

Utträdesavtalet reglerar inte hur framtida relationer mellan EU och Storbritannien ska se ut. Det är i nuläget oklart om ett avtal som hanterar framtiden kommer att finnas på plats vid övergångsperiodens utgång. EU och Storbritannien har dock kommit överens om en politisk avsiktsförklaring (Eng. the Political Declaration) som är ämnad att sätta ramarna för framtida samarbete. Denna avsiktsförklaring är ett politiskt dokument och till skillnad från utträdesavtalet utgör det inte ett bindande avtal.

Utträdesavtalet och dess påverkan på immaterialrätten

Varumärken och formgivningar

Skyddet för immateriella rättigheter i Storbritannien kommer i huvudsak inte att förändras under övergångsperioden. Som huvudregel gäller att registrerade EU-varumärken och gemenskapsformskydd fortsatt är giltiga såsom nationella rättigheter i Storbritannien. Ansökningar och äganderätt till svenska varumärken påverkas inte direkt av Brexit, vare sig under övergångsperioden eller därefter.

Enligt Utträdesavtalet kommer innehavare av EU-varumärken, varumärken enligt Madridsystemet som designerats EU, samt formgivningar som designerats EU genom Haagsystemet, vilka registrerats eller beviljats innan övergångsperiodens utgång, efter övergångsperioden ges en motsvarande nationell brittisk rättighet. En sådan nationell rättighet får samma prioritetsdag som den tidigare ansökan vilken den baseras på och även ett registreringsnummer som motsvarar den tidigare registrerade rättigheten, med ett visst UK-prefix. Den ovan beskrivna övergången sker automatiskt och utan krav på avgifter. Om en part har inneliggande ansökningar om registrering av EU-varumärken eller gemenskapsformskydd som ännu inte har registrerats vid övergångsperiodens utgång, kan denne ansöka om motsvarande skydd inom Storbritannien inom nio månader därefter. En sådan ansökan ges i Storbritannien samma prioritetsdag som den tidigare ansökan vilken den baseras på. Även rätt till oregistrerade gemenskapsformskydd som har uppkommit före övergångsperiodens utgång kommer att tillerkännas giltighet i Storbritannien. Ansökningar om registrering av EU-varumärken eller gemenskapsformskydd vilka lämnats in efter övergångsperiodens utgång kommer däremot inte att omfatta Storbritannien.

Möjligheten att åberopa användning i Storbritannien till stöd för varumärkesanspråk i EU upphör efter övergångsperiodens utgång. Detta avser både uppfyllande av användningsplikten och frågor om inarbetning/renommé.

Patent

I nuläget existerar inte något EU-patent. Det finns möjlighet att ansöka om patentskydd genom den europeiska patentorganisationen (EPO) på basis av den europeiska patentkonventionen (EPC). Patent som beviljas härigenom blir emellertid nationella rättigheter i de länder där man väljer att gå vidare. EPC är ett verktyg som ligger utanför EU-samarbetet och påverkas därför inte av Storbritanniens utträde ur EU. Vad avser reglerna för brittiska patent förväntas det inte ske några större förändringar i Storbritanniens lagstiftning. Som utgångspunkt kommer inte heller svenska patent påverkas av Storbritanniens utträde ur EU.

Det finns ett förslag till ett enhetligt patentsystem (Unitary Patent Convention eller UPC) som öppnar upp för möjligheten till patent som täcker hela EU (Unitary Patent). Regelverket kommer att träda i kraft när det så kallade UPC-avtalet har ratificerats av en viss mängd medlemsstater, vilket förväntas ske under 2020. Den avgörande frågan just nu är huruvida Tyskland kommer att ratificera avtalet eller inte - en fråga som nu behandlas i den tyska konstitutionsdomstolen (Bundesverfassungsgericht)). Vad som dock står klart är att Storbritannien inte automatiskt blir part i det enhetliga patentsystemet.

Vad gäller tilläggsskydd för patenterade läkemedel och växtskyddsmedel gäller EU-förordningar, vars verkningar i Storbritannien upphör vid övergångsperiodens utgång. Ansökningar som inte har registrerats vid utgången av övergångsperioden kommer att bedömas utifrån existerande regelverk, det vill säga de nationella lagar och regler som baseras på EU-förordningarna, och kommer ges motsvarande skydd om de beviljas. Storbritannien har vidare antagit nationell lagstiftning som ska säkerställa att rättigheter och licenser som är gällande ska ges rättsverkan i Storbritannien efter övergångsperiodens utgång.

Upphovsrätt

Storbritannien är medlem i Bernkonventionen om upphovsrätt. Vidare är Storbritannien medlem i WTO. Storbritannien kommer att vara fortsatt part i dessa avtal efter Brexit. Därför kommer exempelvis TRIPS-avtalets regler avseende skydd för databaser även gälla i Storbritannien efter utträdet. Giltigheten av svensk upphovsrätt som sådan kommer inte heller att påverkas direkt av Storbritanniens utträde ur EU. Däremot är många områden inom upphovsrätten harmoniserade inom EU och EU-domstolens praxis är omfattande på det upphovsrättsliga området. Dessa kommer att fortsätta gälla under övergångsperioden men därefter kommer nationell rätt träda in och upphovsrätten i Storbritannien kan således komma att skilja sig mot nuvarande ordning. Det är dock troligt att den upphovsrättsliga lagstiftningen i Storbritannien efter övergångsperioden i materiellt hänseende kommer motsvara lagstiftningen som gäller inom EU tills eventuella ändringar sker.

Avseende de databasrättigheter som följer av databasdirektivet ämnas lagstiftningen på detta område att ändras efter övergångsperiodens utgång. Endast brittiska medborgare, invånare och brittiska företag kommer vara berättigade till nya databasrättigheter i Storbritannien efter övergångsperiodens utgång. Motsatsvis kommer inte brittiska medborgare, invånare och brittiska företag ha skydd för databasrättigheter inom EU efter övergångsperiodens utgång. Vad avser databasrättigheter som uppkommit i Storbritannien innan övergångsperiodens utgång, oavsett om de innehas av medborgare eller företag inom Storbritannien eller EU, kommer dessa fortsätta gälla under sin kvarvarande skyddstid.

Konsumtion

Den EU-lagstiftning som avser konsumtion av immateriella rättigheter kommer, utan inskränkning, fortsatt vara gällande i både Storbritannien och EU under övergångsperioden. Dessa regler innebär förenklat att när en vara som skyddas av en immateriell ensamrätt, exempelvis en parfym märkt med ett registrerat varumärke, släppts på marknaden i någon av EU:s medlemsstater kan denna produkt säljas fritt inom EU utan hinder av varumärkesinnehavarens ensamrätt. Varumärkesrätten sägs konsumeras för den aktuella varan. Efter övergångsperioden kommer immateriella rättigheter i och till produkter som först satts på marknaden med rättighetsinnehavares samtycke inom EU inte per automatik att konsumeras i Storbritannien, och vice versa inom EU gällande produkter som har förts ut på marknaden i Storbritannien med rättighetshavarens samtycke.

Efter övergångsperiodens utgång kommer det således inte längre vara möjligt att parallellimportera varor till EU som satts på marknaden i Storbritannien. Däremot är det troligt att varor som satts på marknaden inom EES kommer att kunna parallellimporteras till Storbritannien. 

Avtal om framtida samarbete eller inte?

Enligt den politiska avsiktsförklaringen har EU och Storbritannien för avsikt att inkludera immaterialrättsliga regler i det avtal som ska reglera deras framtida relationer. I avsiktsförklaringen anges att parterna ska sträva efter att komma överens om ett samarbete som säkerställer skydd och verkställighet av immateriella rättigheter för att stimulera innovation, kreativitet och ekonomisk aktivitet på sätt som går utöver åtaganden enligt internationella konventioner såsom TRIPS. Detta syftar bland annat till att behålla en hög nivå av skydd, inklusive rättigheter såsom sui generis rätt till databaser. Det anges också att EU och Storbritannien kommer att hitta arrangemang för att säkerställa skyddet för respektive parts så kallade geografiska indikationer.

Det bör dock understrykas att dessa avsiktsförklaringar är subjektiva och aspirerande. De utgör därmed ingen garanti för vad eventuella framtida avtal ska innehålla. Det framgår också uttryckligen i avsiktsförklaringen att parterna på egen hand ska kunna reglera olika immaterialrättsliga förhållanden. Exempelvis anges att både EU och Storbritannien ska ha rätt att på egen hand etablera regelverk för konsumtion av rättigheter och parallellhandel med immaterialrättsligt skyddade produkter. Detta innebär att det finns en överhängande risk att parternas regelverk framöver kommer att växa ifrån varandra i olika avseenden.

Om EU och Storbritannien inte ingår avtal om hur framtida relationer efter övergångsperioden ska regleras, innebär det att respektive part inte har någon bilateral rättslig förpliktelse om hur immateriella rättigheter ska regleras gentemot den andre. Internationella regelverk såsom TRIPS kommer dock att fortsätta gälla.

 

Vid frågor vänligen kontakta:

Erik Lagerlöf, adj. professor,
Biträdande jurist, EU‑ och konkurrensrätt
+ 46 (0)70 714 31 66, erik.lagerlof@vinge.se 

Malin Malm Waerme, Advokat, Immaterialrätt
+46 (0)70 714 30 38, malin.malmwaerme@vinge.se

Brexit and free movement of persons

Brexit means the end of free movement of persons between the EU and the UK. This change will affect companies in the EU and the UK that depend on workers who are UK and EU citizens respectively. This note discusses the rules on free movement of persons before and after Brexit and offers guidance to companies and other parties in this regard.
18 maj 2020 Brexit

Brexit and Commercial Contracts

Existing and future commercial contracts that include some form of EU-UK cross-border transaction risk being affected by Brexit. This note discusses some of the issues Brexit may give rise to in this regard and offers guidance to companies and other parties.
11 maj 2020 Brexit

Brexit and data protection

The transfer of personal data is of key importance to many businesses. It is an area that is affected by Brexit and companies must consider how to deal with the changes brought upon by the British departure. This note discusses the implications of Brexit for the transfer of personal data and offers guidance to companies and other parties.
1 april 2020 Brexit