Vinge lanserar IP-podd

I och med återgången till kontorsarbete har frågan om anställdas vaccinering blivit högaktuell. Många arbetsgivare frågar sig om det går att ställa krav på vaccination inför att medarbetarna ska komma tillbaka till kontoret. Vad gäller i olika situationer, och vad säger regelverket?

Immateriella tillgångar såsom patent, varumärken och upphovsrättigheter har idag en allt större betydelse för ett bolags framgång och utveckling. Vinge lanserar därför IP-Kompassen, en podd med syfte att höja kunskapsnivån inom immaterialrättsområdet och förbättra förutsättningarna för bolag, oavsett mognad och bransch, att förvalta och maximera nyttan av bolagets immateriella tillgångar.

Stojan Arnerstål, counsel i Vinges immaterialrättsgrupp, är redaktör för den nyutgivna boken International Trademark Licensing. Boken ges ut av det internationella förlaget Wolters Kluwer och syftar till att ge praktisk vägledning i ett antal nyckelfrågor som berör varumärkeslicensiering i en rad jurisdiktioner.

Vinges specialister inom sjö- och transporträtt har fått i uppdrag av International Comparative Legal Guides (ICLG) att skapa guidens avsnitt avseende svensk sjörätt.

Spänningarna i handelsrelationerna mellan Kina och väst ökade ytterligare den 10 juni när Kinas folkkongress antog en ny lagstiftning. Denna förbjuder företag i Kina att bland annat följa det man anser vara diskriminerande handelsbegränsningar mot landet.

Vinges IP-grupp tar åter topplacering i den nyligen släppta rankingen IAM 1000. Malin Malm Waerme, Stojan Arnerstål och Håkan Borgenhäll tar också emot individuella omnämnanden i rankingen.

Generaladvokaten har i ett mål inför EU-domstolen kommit med ett förslag till avgörande rörande reglerna om hur EU-företag ska förhålla sig till tredje länders extraterritoriella lagstiftning. Förslaget till avgörande innefattar en relativt långtgående tolkning av förbudet för EU-företag att följa amerikanska sanktioner. Om EU-domstolen i sin kommande dom följer generaladvokaten riskerar detta att medföra omfattande regulatoriska problem för företag framöver.

Advokaterna Sofie Bjärtun, Rikard Lindahl, Malin Malm Waerme och Daniel Wendelsson vid Vinges Stockholmskontor har utsetts till nya delägare från och med 1 januari 2022. Följande advokater har valts in som counsels vid Vinges Stockholmskontor: Stojan Arnerstål, Amanda Knutsson, Jolene Reimerson, Linnéa Sellström och Filip Öhrner.

Integritetsskyddsmyndigheten släpper ny rapport om kamerabevakning, EU-kommissionen publicerar nya standardavtalsklausuler och 1177-incidenten har nu granskats av Integritetsskyddsmyndigheten.

Nya förvärvsstrategier, buy and build och låga räntor. Cristina Kokko, partner M&A, intervjuas i Dagens Industri om den starka M&A-marknaden och beskriver några av marknadens främsta trender.

Enligt EU:s klimattaxonomi måste vissa verksamheter offentliggöra i vilken utsträckning deras verksamhet är miljömässigt hållbar. För att tydliggöra vilken information som företagen behöver rapportera, samt hur detta ska gå till, har EU-kommissionen tagit fram en ny delegerad förordning. Den delegerade förordningen fastställer huvudsakligen relevanta finansiella nyckeltal och olika mallar för rapporteringen.

EU-domstolen inskränker bolags möjlighet att ”betala sig ur” diskrimineringsmål, korttidsarbete prövas i Högsta Förvaltningsdomstolen och förslaget om ändringar i lagen om anställningsskydd förblir en het fråga i debatten.

Bolagets medarbetare beskrivs ofta som dess största tillgång, oavsett bolagets storlek. För start-ups spelar medarbetarna en särskild nyckelroll då varje medarbetares insats har en betydande påverkan på bolagets tillväxt och framtida utveckling. Välkommen till Arbetsrättspodden, podden för dig som arbetar med HR och personalrelaterade frågor eller är nyfiken på arbetsrätt.

Efter ett 2020 med betydande fokus på pandemin, har lagändringar inom ett antal områden hamnat något i skymundan. Inom konsumenträtten har ett antal ändringar av betydelse trätt i kraft under 2020, där nya informationskrav och utökade befogenheter för Konsumentverket står som några av ändringarna.

EU-domstolen klargör i en ny dom att den som anser sig ha blivit diskriminerad har rätt att få en domstolsprövning som fastställer huruvida diskriminering har skett - om motparten bestrider att så är fallet. Den som anklagas för diskriminering kan därmed inte längre ”blockera” den drabbades rätt till domstolsprövning genom att medge talan i ersättningsdelen. Avgörandet innebär ett starkare diskrimineringsskydd för enskilda och medför att vissa svenska processrättsliga regler kan vara oförenliga med EU-rätten.