Nyhet USA drar sig ur Iranavtalet och återinför sanktioner – hur påverkas svenska företag?

19 juni 2018 Internationellt

Handeln mellan EU och Iran har närmare tredubblats sedan 2015 och investeringar har gjorts av ett stort antal europeiska företag. Mellan januari och november förra året dubblades till exempel den svenska exporten till Iran jämfört med 2016 och uppgick till strax över 3,8 miljarder kronor enligt Exportkreditnämnden. Idag finns cirka 100 svenska bolag som är aktiva i Iran och ett tiotal större bolag har kontor där. Enligt Business Sweden (tidigare Exportrådet) innebär beslutet från president Trump att svenska företag som handlar med Iran kan komma att få svårt att göra affärer i USA på grund av sekundära sanktioner. Företagen kan därför tvingas att välja mellan de två marknaderna; USA eller Iran. 

Det var den 8 maj som president Trump meddelade att USA drar sig ur Iranavtalet och återinför sanktioner mot landet. Några av de återinförda sanktionerna träder i kraft efter 90 dagar (den 6 augusti 2018) och andra efter 180 dagar (den 4 november 2018). 

Iranavtalet slöts år 2015 mellan Iran, USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och EU och har ratificerats enhälligt av FN:s säkerhetsråd. Avtalet syftar till att reglera det iranska kärnteknikprogrammet och garantera att Iran inte utvecklar kärnvapen. I enlighet med de villkor och den tidsplan som fastställts i avtalet har även majoriteten av de kärnteknikrelaterade sanktioner som tidigare utfärdats mot landet av FN:s säkerhetsråd, EU och USA lyfts.

USA:s beslut att gå ur avtalet och återinföra sanktioner har mött kritik runtom i världen. Redan dagen efter president Trumps besked utfärdade EU:s utrikesrepresentant ett uttalande på EU:s vägnar om att så länge som Iran fortsätter att hålla sina utfästelser kommer EU att följa avtalet till fullo och samarbeta med världssamfundet för att upprätthålla det. Läs mer i pressmeddelandet från Europeiska unionens råd den 9 maj 2018, Declaration by the High Representative on behalf of the EU following US President Trump's announcement on the Iran nuclear deal (JCPOA).

Vid EU-toppmötet den 16 maj ställde sig EU:s stats- och regeringschefer enhälligt bakom kommissionsordförande Jean-Claude Junckers och utrikesrepresentanten Federica Mogherinis föreslagna åtgärder för att bevara Iranavtalet och skydda EU:s intressen. Mer information i pressmeddelandet från Europeiska kommissionen den 18 maj 2018.

Mot denna bakgrund antog den Europeiska kommissionen den 6 juni en delegerad förordning om ändring av bilagan till förordningen om skydd mot följderna av tillämpning av extraterritoriell lagstiftning som antas av ett tredje land, och åtgärder som grundar sig på eller är en följd av denna lagstiftning, så att USA:s sanktioner mot Iran kommer att omfattas (Kommissionens delegerade förordning om ändring av bilagan till rådets förordning (EG) nr 2271/96). Dessa blockeringsregler förbjuder företag i EU att uppfylla sådana krav eller förbud som grundar sig på, eller är en följd av, sanktioner med extraterritoriell verkan och möjliggör för företag att få skadestånd på grund av sådana sanktioner. Enligt blockeringsreglerna gäller även att alla utländska domstolsbeslut som bygger på sanktionerna varken kan erkännas eller verkställas i EU. Målsättningen är att åtgärderna ska kunna träda i kraft före det att den första omgången av amerikanska sanktioner börjar gälla, det vill säga den 6 augusti 2018. 

Därtill har Europeiska kommissionen antagit ett delegerat beslut om att lägga till Iran i förteckningen över länder som är berättigade till finansiering från Europeiska investeringsbanken (EIB) inom ramen för EU:s budgetgarantier (C(2018) 3730 final, Kommissionens delegerade beslut om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU). På så sätt kommer det att bli möjligt att finansiera eventuella insatser i Iran enligt det externa utlåningsmandatet, vilket framförallt kan vara relevant för små och medelstora företag. 

Företag med affärer i Iran behöver följa utvecklingen
Svenska företag som gör affärer i Iran bör hålla sig väl underrättade och följa utvecklingen i Bryssel. Efter det att de ovanstående åtgärdena nu antagits av Europeiska kommissionen har Europaparlamentet och Europeiska unionens råd två månader på sig att invända innan de träder i kraft. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd kan dock besluta att inte göra några invändningar innan tidsfristen löpt ut och i så fall förkortas perioden. 

Europeiska kommissionen kommer att fortsätta att stärka det pågående samarbetet med, och stödet till, Iran inom olika sektorer, såsom energisektorn. Europeiska kommissionen uppmuntrar även EU-länderna att överväga möjligheten att göra engångsöverföringar till Irans centralbank då det kan hjälpa de iranska myndigheterna att få in sina oljeinkomster, särskilt om de amerikanska sanktionerna riktas mot europeiska företag som gör oljeaffärer med Iran.

Martin Johansson och Karin Hjalmarsson vid Vinges Brysselkontor konstaterar att det ännu är oklart hur handeln med Iran kommer att påverkas av USA:s besked och vilken effekt de återinförda sanktionerna kommer att få på svenska företags verksamhet i Iran. Vinge följer utvecklingen noga och finns tillgängliga för att utreda och besvara frågor om vilka potentiella konsekvenser detta kan få.
 

Ny guide till upphovsrättsliga tvister

Practical Law är en juridisk informationstjänst, som tillhandahålls av Thomson Reuters.
26 oktober 2017 Internationellt