Nyhet

Skärpta straffrättsliga sanktioner för miljöbrott – nytt EU-direktiv föreslaget

27 januari 2022 Hållbarhet/ESG

EU-kommissionen antog strax före årsskiftet ett förslag på nytt direktiv som ska ersätta det nuvarande miljöbrottsdirektivet (2008/99). Bland annat föreslås nya kategorier av miljöbrott, en miniminivå för straffrättsliga sanktioner, en mer effektiv tillsyn och ett stärkt gränsöverskridande samarbete.

Enligt en utvärdering från 2020 av det nuvarande miljöbrottsdirektivet är påföljderna för miljöbrott inte tillräckligt avskräckande, antalet framgångsrika åtal i miljörelaterade ärenden lågt och det gränsöverskridande samarbetet svagt. För att komma till rätta med dessa problem föreslog EU-kommissionen den 15 december 2021 ett nytt miljöbrottsdirektiv. Förslaget är en del av och ett komplement till kommissionens bredare paket med lagstiftningsförslag inom ramen för den europeiska gröna given (the European Green Deal).

Nya och mer tydligt definierade miljöbrott

Kommissionen föreslår att nya kategorier av miljöbrott införs:

  • Olaglig handel med timmer
  • Olaglig fartygsåtervinning
  • Olagligt uttag av vatten från grund- eller ytvatten
  • Allvarliga överträdelser av EU:s kemikalielagstiftning
  • Utsläpp på marknaden av produkter som i strid med gällande krav orsakar väsentlig skada för miljön eller människors hälsa för att den används i större skala
  • Allvarliga överträdelser i samband med hantering av fluorerade växthusgaser
  • Allvarliga överträdelser av lagstiftningen om invasiva främmande arter av unionsbetydelse
  • Allvarligt kringgående av krav på tillståndsansökan och miljökonsekvensbedömning som orsakar väsentlig skada
  • Utsläpp av förorenande ämnen från fartyg

Dessa kategorier kompletterar kategorierna i det nuvarande miljöbrottsdirektivet:

  • Utsläpp av material eller joniserande strålning som orsakar eller kan orsaka dödsfall, allvarliga personskador eller väsentlig skada för djur och miljön
  • Olaglig hantering av avfall
  • Olaglig transport av avfall i icke försumbar mängd
  • Hantering av anläggningar med farlig verksamhet eller farliga ämnen som utanför anläggningen orsakar eller kan orsaka dödsfall, allvarliga personskador eller väsentlig skada för djur och miljön
  • Hantering av kärnämnen eller andra farliga radioaktiva ämnen som orsakar eller kan orsaka dödsfall, allvarliga personskador eller skada allvarlig för djur och miljön
  • Handel med samt dödande, förstörande och innehav av skyddade djur och växter
  • Orsakande av en betydande försämring av en livsmiljö inom ett skyddsområde
  • Hantering av ozonnedbrytande ämnen

Därutöver föreslås att de befintliga definitionerna av miljöbrott förtydligas i syfte att öka rättssäkerheten. Exempelvis klargörs begreppet ”väsentlig skada” på så sätt att medlemsstaterna ska ta hänsyn till skadans varaktighet, svårighetsgrad, spridning och reversibilitet samt tillståndet av miljön innan skadan uppstod.

Strängare påföljder

Enligt förslaget måste medlemsstaterna införa straffrättsliga sanktioner som säkerställer en viss miniminivå. För brott begångna av fysiska personer ska det krävas att det föreskrivs fängelse med en maxgräns på minst fyra eller sex år beroende på brottskategorin. För brott som orsakar eller sannolikt kommer att orsaka någon person dödlig eller allvarlig skada ska det föreskrivas fängelse med en maxgräns på minst tio år. Vidare ska det krävas för brott begångna av juridiska personer att böter föreskrivs, varvid maxbeloppet ska vara minst 5 eller 3 % av den juridiska personens totala världsomsättning beroende på brottskategorin.

Det föreslås även att medlemsstaternas sanktionssystem ska inkludera olika kompletterande påföljder, såsom administrativa eller straffrättsliga böter, en skyldighet att återställa naturen, indragning av administrativa tillstånd och uteslutning från offentlig finansiering och upphandlingsförfaranden. Om brottet begåtts av en juridisk person finns ytterligare kompletterande sanktioner att tillgå, såsom en skyldighet att stänga ned verksamheten som använts för att utföra brottet.

Medlemsstaterna ska enligt förslaget se till att hänsyn får tas till olika försvårande och förmildrande omständigheter. Exempelvis anses det försvårande om ett miljöbrott genererade eller förväntades generera en betydande ekonomisk fördel, medan det är förmildrande om förövaren återställer naturen så som den var innan brottet.

Mer effektiv tillsyn

Förslaget är vidare tänkt att effektivisera utredningar och straffrättsliga förfaranden. Det ställs krav på att medlemsstaterna ska sörja för samarbete och informationsutbyte mellan berörda nationella myndigheter, att inspektörer, polis, åklagare och domare får lämplig utbildning, att det finns tillräckliga resurser och utredningsverktyg samt bättre datainsamling och statistik. Medlemsstaterna ska därvid anta nationella strategier som säkerställer ett enhetligt angreppssätt samt tillgång till nödvändiga resurser.

Stärkt gränsöverskridande samarbete

De föreslagna åtgärderna, såsom tydligare definitioner av miljöbrott, avses underlätta gränsöverskridande utredningar och lagföring. Det föreslås även att medlemsstaterna måste samarbeta när det uppstår frågor om jurisdiktion, och om lämpligt hänskjuta sådana frågor till Eurojust (European Union Agency for Criminal Justice Cooperation).

Tidsplan

Förslaget på nytt miljöbrottsdirektiv har skickats till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd för antagande enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Om Europaparlamentet och Rådet antar förslaget ska medlemsstaterna inom 18 månader implementera direktivet i nationell rätt.

Här finner du Kommissionens förslag till nytt miljöbrottsdirektiv.

Vinge inför Dude Diligence för ökad jämställdhet

Vinge är marknadsledare inom M&A bland Sveriges affärsjuridiska byråer. 2021 rådgav Vinge i 167 transaktioner till ett värde av 52 miljarder EUR. För att ge en bättre bild av jämställdheten i bolag inför uppköp, försäljningar och samgåenden kompletteras nu due diligence med Dude Diligence.
11 maj 2022 Hållbarhet/ESG

Louise Brorsson Salomon, Maria-Pia Hope och Christina Kokko utses till IFLR 2022 Women Leaders

Vinges delägare Christina Kokko, Maria-Pia Hope och Louise Brorsson Salomon har blivit utsedda som Women Leaders 2022 av IFLR. Utnämningen lyfter ledare med “outstanding reputations within their markets” på en global arena.
4 april 2022 Hållbarhet/ESG

Ny vägledning om hållbarhetsavtal mellan konkurrenter

Europeiska kommissionen har den 1 mars publicerat ett utkast till nya riktlinjer om samarbete mellan konkurrerande företag, samt förslag till uppdaterade gruppundantag för specialiseringsavtal och avtal om forskning och utveckling. Till skillnad från de nu gällande riktlinjerna, som löper ut den 31 december 2022, innehåller det nya utkastet ett kapitel om så kallat hållbarhetsavtal.
1 april 2022 Hållbarhet/ESG