Regeringen aviserar om kommande lagändringar för effektivisering av detaljplaneprocessen

I januari förra året överlämnades en statlig utredning, benämnd Privat initiativrätt - Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9), till bostadsminister Per Bolund. Denna utredning får antas ligga till grund för de ändringar som regeringen nu vill genomföra. Men än så länge har ingen proposition lagts fram för ändringar i plan- och bygglagen (PBL), vilket gör det oklart om och när förslagen kan komma att träda i kraft.  

Om ändringar skulle genomföras i linje med utredningen, så skulle planintressentens del i processen förtydligas och i viss mån effektiviseras. Förslagen innebär dock ingen möjlighet för planintressenter att självständigt utarbeta detaljerade planförslag som kommunen sedan har att ta ställning till. Det kommunala planmonopolet förblir därmed intakt och kommunerna har fortsatt det övergripande ansvaret för processen.

Förslagen har stundom samlats under benämningen privat initiativrätt. Den benämningen kan dock anses missvisande för de ändringar som nu förefaller aktuella. Vissa av ändringarna innebär effektiviseringar medan andra endast utgör förtydliganden anpassade efter hur processer redan fungerar i praktiken. Ändringarna framstår sammanfattningsvis som små. Dessutom finns redan idag, genom bestämmelserna om planbesked, en privat initiativrätt i betydelsen att en enskild har rätt att ta initiativ till en prövning av frågan om arbete med detaljplaneläggning ska påbörjas.

De medel som regeringen enligt budgetpropositionen vill tillskjuta, ska tillkomma länsstyrelserna för att finanserna deras merarbete som ändringsförslagen kommer att medföra.

Från branschorganisationen Fastighetsägarna har kritik riktas mot att ändringarna är för små och inte räcker hela vägen fram.

Sammanfattning av troliga lagändringar (enligt SOU 2019:9)

• Kommunen ska i planbeskedet ange vilket planeringsunderlag som kan behövas.
  • Därmed kan planintressenten använda tiden fram till att det egentliga detaljplanearbetet påbörjas till att ta fram det underlag som kommer att behövas för planläggningen.

• Planintressenten bör få inhämta yttrande från länsstyrelsen.
  • Om en planintressent beviljas ett positivt planbesked, ska kommunen på planintressentens begäran i beskedet kunna medge att denna tillåts inhämta yttrande från länsstyrelsen avseende planeringsunderlag som behövs i relation till de så kallade ingripandegrunderna, såsom riksintressen, miljökvalitetsnormer och strandskydd. Syftet är att minska behovet av kompletteringar efter samrådet och därmed effektivisera processen. Länsstyrelsens yttrande är dock inte bindande och det kan komma att ändras senare i processen. Planintressenters möjlighet att få skadestånd på grund av sådana senare ändringar från länsstyrelsen kan antas i praktiken bli obefintlig.

• Ett förtydligande av planintressentens möjlighet att bidra med planeringsunderlag.
  • Det ska förtydligas att det för detaljplanearbetet, utöver grundkartor och fastighetsförteckning, även ska finnas övrigt nödvändigt planeringsunderlag. Det ska också förtydligas att enskild planintressent får upprätta detta. Syftet är att öka förutsättningarna för planintressenten att bidra med relevant planeringsunderlag till kommunens planläggning och effektivisera processen. Kommunen ska – oavsett vem som har tagit fram materialet – säkerställa planeringsunderlagets kvalitet.

• Om en planintressent tar fram planeringsunderlag, ska det redovisas i planbeskrivningen.
  • Syftet är att öka transparensen vad gäller planintressentens medverkan i planläggningen, vilket skapar incitament för kommunen att säkerställa att avvägningarna på grundval av underlaget sker på ett korrekt och tillförlitligt sätt.
    
    
• Tidsfristen för planbesked bör inte ändras och planbesked bör inte få överklagas. 

• Kommunens ansvar för den fysiska planeringen påverkas inte.
  • Det är fortsatt kommunen som ensam avgör om planläggning över huvud taget ska komma till stånd, om det finns skäl att t.ex. avbryta planarbetet eller att i slutänden inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan.  

• Förslagen ändrar inte rättsläget vad gäller en planintressents partsställning och klagorätt.

Nyhetsuppdatering, den 3 februari 2021

Regeringen har den 28 januari 2021 överlämnat en remiss till lagrådet om Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. Lagrådsremissen innehåller förslag om ändringar i plan- och bygglagen. De föreslagna ändringarna stämmer överens med de som vi har sammanfattat sedan tidigare. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.

I lagrådsremissen framgår att länsstyrelsens yttrande om vilket planunderlag som behövs inte bör kunna överklagas. Vidare framgår att regeringen bedömer att planprocessen i vissa fall bör kunna förkortas med 3-12 månader och i enstaka fall ännu mer, men att den i andra fall inte kommer att förkortas alls.

Riksdagen har godkänt regeringens förslag på budgettillskott till länsstyrelserna. Ett genomförande av lagändringarna väntas medföra merarbete för länsstyrelserna och syftet med tillskottet är att säkerställa att länsstyrelserna då inte påverkas negativt.

Vid frågor är ni varmt välkomna att kontakta artikelförfattarna Robert Deli och Hampus Wahlberg.