Nyhet

LAS-förhandlingarna tar en ny vändning - IF Metall och Kommunal ansluter sig till partsöverenskommelsen om LAS

Den 4 december 2020 meddelade fackförbunden IF Metall och Kommunal att de anslutit sig till partsöverenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv om en reformerad arbetsrätt. Efter nya förhandlingar meddelade fackförbunden i pressmeddelanden att överenskommelsen i sin helhet är så bra att de väljer att ställa sig bakom uppgörelsen. De nya förhandlingarna har enligt IF Metall och Kommunal täppt igen avgörande brister.

I stora drag innebär den nya överenskommelsen, mellan de fyra parterna, nya villkor för visstidsanställda där den som varit visstidsanställd i minst tolv månader (från nuvarande 24 månader) under fem år ska få en tillsvidareanställning. Vid s.k. hyvling av arbetstid, att anställda får ett lägre arbetstidsmått inom sin nuvarande anställning, ska turordningsregler gälla och en omställningstid på mellan en och tre månader innan det nya arbetstidsmåttet börjar gälla ingår också i den nya partsöverenskommelsen.

Nu ska regeringen tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet påbörja lagstiftningsarbetet för att arbetsmarknadens parters förslag ska kunna genomföras. LO centralt har inte sagt ja till partsöverenskommelsen och flera LO förbund har uttryckt kritik mot IF Metall och Kommunals agerande. Vänsterpartiet meddelade strax efter IF Metall:s anslutning att de inte släpper misstroendehotet mot statsminister Stefan Löfven och hans regering för det fall man går vidare i lagstiftningsarbetet.

Den 11 januari presenterades en ny uppdragsbeskrivning om genomförandet av partsöverenskommelsen. Regeringskansliet meddelade då att de beslutat om tre nya interna utredningar för att genomföra partsöverenskommelsen. Uppdragen ska redovisas den 15 maj 2021 och förslagen ska vara färdiga för beslut och i kraft trädande före halvårsskiftet 2022. De tre olika utredningarna består av genomförande av anställningsskydd och tillhörande frågor, genomförandet av grundläggande omställnings- och kompetensstöd och genförandet av ett nytt och parallellt offentligt studiestöd.

EU inför direktiv om tillräckliga minimilöner

Den 14 september i år röstade Europaparlamentet ja till direktiv om minimilöner. Direktivet har som mål att säkerställa att arbetstagarna i Europeiska unionen skyddas med tillräckliga minimilöner som tillåter en skälig levnadsstandard, vilket i sin tur kan leda till ett minskat lönegap mellan könen, ökat skydd för arbetstagare och ökat incitament till att arbeta.

Balansdirektivet – EU:s direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

I juni 2019 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd det så kallade Work-life Balance Directive, eller Balansdirektivet. Direktivet avser att modernisera den europeiska arbetsmarknaden genom att skapa balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och vårdnadshavare, samt uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor i fråga om möjligheter på arbetsmarknaden. Eftersom Sverige till stor del redan uppfyller direktivs krav har enbart ett fåtal lagändringar varit nödvändiga.

Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Arbetskraftsinvandringen till Sverige är viktig för företag som växer och den bidrar till att stärka svensk kompetensförsörjning. Dessvärre utnyttjas arbetskraftsinvandrare, bland annat genom låga löner och långa arbetsdagar. Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring är ett av de största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet. Regeringen har därför föreslagit skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring. Riksdagen röstade ja till förslaget i april 2022 och lagändringarna trädde i kraft i juni 2022.