Spänningarna i handelsrelationerna mellan Kina och väst ökade ytterligare den 10 juni när Kinas folkkongress antog en ny lagstiftning. Denna förbjuder företag i Kina att bland annat följa det man anser vara diskriminerande handelsbegränsningar mot landet.
Lagen antas var ett svar på den senaste tidens sanktioner och andra handelsbegränsningar som USA och även EU har infört mot Kina. För en överblick av dessa, se Vinges nyhetsbrev från 15 september 2020 som du finner här.
Lagen kommer sannolikt innebära stora utmaningar för västerländska dotterbolag i Kina, som måste följa EU:s eller USA:s sanktioner och därmed hamnar i en oundviklig konfliktsituation.
En icke officiell engelsk översättning av den nya kinesiska lagen finner du här.
En trolig inspirationskälla till den nya lagen är EU:s så kallade Blockeringsförordning (Rådsförordning 2271/96) som på ett likartat sätt förbjuder företag och personer inom EU att följa viss sanktionslagstiftning av USA. Förordningen tillkom 1996 som en reaktion på att USA införde sanktioner som begränsade handeln för bl.a. europeiska bolag med Iran, Kuba och Libyen. Denna typ av blockeringslagstiftning är problematisk både ur ett juridiskt och praktiskt perspektiv, då de försätter företag i svåra valsituationer – hur man än gör riskerar man att bryta mot något regelverk. En nylig kommentar från Vinge angående tillämpningen av EU:s Blockeringsförordning finner du här.
Lagen är förhållandevis kort med endast 16 artiklar. Genom lagen kodifierades ett regelverk som Kinas handelsdepartement införde i januari 2021 och som syftade till att motverka “unjustifiable foreign laws and measures against PRC individuals and organisations”.
Lagen gäller företag och individer som befinns inom Kinas territorium (artikel 11). Även om det inte uttryckligen framgår från lagtexten är det rimligt att anta att lagen omfattar utländska – det vill säga även svenska – dotterbolag i Kina.
Lagen innehåller två olika typer av förbud:
Ett företag som på ett enligt lagen otillåtet sätt följer en begränsande handelsåtgärd (punkten 1 ovan) kan bli instämd av en kinesiskt skadelidande vid kinesisk domstol med krav på skadestånd och även att företaget skall upphöra med att efterleva den begränsande åtgärden (artikel 12). Detta skulle kunna inträffa exempelvis om ett västerländskt dotterbolag i Kina avslutar en affärsrelation med en kinesisk affärspartner på grund av att partnern finns upptagen på EU:s eller USA:s sanktionslista.
När det gäller förbud till medverkan till otillåtna beslutsprocesser och implementering (punkten 2 ovan) riktar sig detta förmodligen inte omedelbart mot företag utan istället länders statsförvaltning och högre statstjänstemän. Straff kan omfatta reseförbud, frysning av tillgångar eller andra motåtgärder som kinesiska myndigheter bestämmer. Straffet även riktas mot nära släktingar och bolag med vilka det finns ett samröre (artikel 5).
Kinesiska myndigheter förväntas uppföra en lista över de motåtgärder som man inför, vilket innebär ytterligare en förpliktelse för bolag då organisationer och individer inom Kinas territorium är förpliktigade att följa även de kinesiska motåtgärderna, det vill säga respektera exempelvis beslut om frysning av tillgångar.
Företag som har verksamhet i eller med anknytning till Kina kan vidta ett antal åtgärder för att minska negativa effekter av den nya kinesiska lagen. Ett första steg är att analysera hur lagen påverkar verksamheten både utifrån det egna perspektivet men även utifrån eventuella kinesiska affärspartners. Därefter kan man överväga följande åtgärder:
Vid frågor som rör sanktioner, varmt välkommen att kontakta någon av våra experter nedan. Information om vår övriga expertis inom internationell handel klicka här.
Expert sanktioner, shipping och försäkring, Göteborg
+ 46 (0)10 614 15 20
anders.leissner@vinge.se
Senior Advisor, Göteborg
+46 (0)10 614 15 32
bjorn.nicolai@vinge.se
