Nyhet

Ingen förhandlingsskyldighet vid beslut om hemarbete – AD 2020 nr 65

10 mars 2021 Rättsfall

Arbetsgivaren, ett pastorat, lämnade ett besked om den anställdes möjligheter att arbeta hemma och om den anställdes ansvar över en barnkör. Rättsfallet behandlar frågan om sådana beslut har varit beslut om viktigare förändring av arbetsförhållanden varför arbetsgivaren följaktligen brutit mot sin förhandlingsskyldighet enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen fann att besluten inte utgjorde viktigare förändringar av den anställdes arbetsförhållanden och att arbetsgivaren därmed inte brutit mot förhandlingsskyldigheten.

Vinges kommentar

Frågan om hemarbete är mer aktuell än någonsin tidigare. Praxis på området är dock begränsat. Domen behandlar frågan om vad som anses utgöra en viktigare förändring av den anställdes arbetsförhållanden och som därmed ska förhandlas enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen lade i sin bedömning vikt vid vad som tidigare hade kommunicerats till den anställde samt om förändringarna i fråga gick utöver den anställdes arbetsuppgifter. En lärdom från domen är att arbetsgivare bör vara tydliga i sin kommunikation om hemarbete och vad som ingår i anställdas arbetsuppgifter. Arbetsdomstolen klargör dessutom att det vid avsaknad av kollektivavtal inte föreligger någon facklig förhandlingsskyldighet vid beslut om att arbetstagare inte får arbeta hemifrån när den anställde haft arbetsplatsen som sitt arbetsställe och inte tidigare fått arbeta hemifrån, även om den anställde i praktiken hade gjort det.

Bakgrund

En kyrkomusiker, medlem i Svenska Musikerförbundet (Förbundet) var anställd i Enköpings pastorat. Frågan i målet rörde om arbetsgivaren brutit mot sin förhandlingsskyldighet enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen när arbetsgivaren fattat beslut om kyrkomusikerns arbetsförhållanden.

Tvisten rörde tre beslut:

  • att ålägga kyrkomusikern tillsammans med en annan arbetstagare ansvar över barnkören,
  • att senare ålägga kyrkomusikern att ensam ansvara för barnkören, och
  • att besluta om att kyrkomusikern inte fick arbeta hemifrån.

Arbetsdomstolens bedömning

Arbetsdomstolen avslog förbundets talan i delen som rör beslut om att kyrkomusikern tillsammans med en annan anställd skulle leda kyrkokören, eftersom förbundet gjorde en otillåten taleändring gällande när arbetsledningsbeslutet skulle ha tagits.

Att kyrkomusikern ensam skulle ansvara för barnkören innebar inte, ett beslut av en viktigare förändring av arbetsförhållandena. Därför förelåg ingen förhandlingsskyldighet enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen för detta beslut.

Arbetsdomstolen gjorde samma bedömning rörande hemarbetet. Den anställdes arbetsställe enligt arbetsbeviset var pastorsexpeditionen. Arbetsdomstolen menade också att kyrkomusikern inte tilläts att jobba hemifrån, även om han ändå faktiskt gjorde det. Eftersom arbetstagaren inte hade arbetsgivarens tillåtelse att arbeta hemifrån innebar det formella beslutet att han inte får arbeta hemifrån, inte en väsentlig förändring av arbetsförhållanden.

Svenska Musikerförbundet skulle därför ersätta Enköpings pastorat för rättegångskostnader, jämte ränta.

Oklart avskedande drabbar arbetsgivaren

Arbetsdomstolen förtydligar i en dom (AD 2021 nr 14) att om en arbetsgivare har haft grundad anledning att inse att en arbetstagare har uppfattat sig som uppsagd eller avskedad, trots att arbetsgivaren inte själv anser att så är fallet, måste arbetsgivaren tydliggöra att anställningen består. Passivitet i en sådan situation medför att arbetstagaren anses uppsagd eller avskedad, vilket kan innebära att ett brott mot LAS har skett.
15 juni 2021 Rättsfall

EU-domstolen inskränker bolags möjlighet att ”betala sig ur” diskrimineringsmål

EU-domstolen klargör i en ny dom att den som anser sig ha blivit diskriminerad har rätt att få en domstolsprövning som fastställer huruvida diskriminering har skett - om motparten bestrider att så är fallet. Den som anklagas för diskriminering kan därmed inte längre ”blockera” den drabbades rätt till domstolsprövning genom att medge talan i ersättningsdelen. Avgörandet innebär ett starkare diskrimineringsskydd för enskilda och medför att vissa svenska processrättsliga regler kan vara oförenliga med EU-rätten.
11 juni 2021 Rättsfall

Uppdaterad reglering om korttidspermittering m.m.

Som vi berättande om i vårt förra nyhetsbrev har den nya tillfälliga lagen om korttidsstöd trätt i kraft och omfattar korttidsstöd för perioden december 2020 – juni 2021. Lagstiftningen innebär en del förändringar jämfört med hur stödet utformades för de tidigare perioderna under 2020, exempelvis kan arbetsgivare för perioden januari – april 2021 ansöka om stöd för korttidsarbete upp till 80 procent av arbetstiden.
11 maj 2021 Rättsfall