Nyhet

Förslag till nya svenska regler för investeringskontroll får direkt betydelse för transaktionsmarknaden

4 november 2021

Till skillnad från många andra länder finns det i Sverige i dag endast begränsade möjligheter att påverka eller hindra utländska direktinvesteringar som kan medföra risker för svenska säkerhetsintressen. Befintliga regelverk gäller bara på vissa områden, för vissa verksamheter och i särskilda situationer. Slutbetänkandet av Direktinvesteringsutredningen (”Granskning av utländska direktinvesteringar”, publicerad 1 november) föreslår nu en ny lag som kommer att ändra på detta.

Omfattande krav gällande kontrollen av investeringar och transaktioner kommer att införas. Som i andra länder med liknande investeringskontrollsystem väntas de nya svenska reglerna få en mycket stor inverkan på transaktionsmarknaden. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft 1 januari 2023.

Direktinvesteringsutredningen föreslår kortfattat följande:

  • Den som har för avsikt att göra en investering som omfattas av lagen ska vara skyldig att anmäla investeringen till granskningsmyndigheten. Anmälan ska göras innan investeringen genomförs.
  • Såväl investeringar som görs av investerare från länder utanför EU som sådana som görs från EU-medlemsstater ska omfattas av anmälningsskyldighet. Även investeringar som görs av investerare från Sverige omfattas i regel av anmälningsskyldigheten.
  • Det är en betydande mängd verksamheter som ska kunna granskas. Exempelvis omfattas företag som sysslar med samhällsviktig verksamhet (tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets funktion), verksamhet som inbegriper behandling av EU-kritiska råvaror, verksamhet vars huvudsakliga ändamål innefattar behandling av känsliga personuppgifter, verksamhet som rör framväxande teknologier och verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller produkter med dubbla användningsområden, det vill säga produkter som kan användas för både militärt och civilt bruk.
  • Inspektionen för strategiska produkter (ISP) ska ansvara för granskningen.
  • Granskningssystemet ska kunna tillämpas på alla investeringar i svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet, oavsett juridisk form. Lagen ska således gälla för investeringar i aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag, enskild näringsverksamhet, ekonomiska föreningar och stiftelser med säte i Sverige.
  • När det gäller investeringar i aktiebolag och ekonomiska föreningar ska varje investering där investeraren efter investeringen på grund av innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap förfogar över 10 procent eller mer av det totala antalet röster i företaget anmälas.
  • Granskningsförfarandet ska ske i två steg. Granskningsmyndigheten ska inom 25 arbetsdagar från fullständig anmälan i ett första steg besluta antingen att lämna anmälan utan åtgärd eller att inleda en granskning. Vid beslut om granskning ska myndigheten i ett andra steg som huvudregel fatta ett slutligt beslut inom tre månader från beslutet att inleda granskning. Vid särskilda skäl kan tidsfristen utsträckas till sex månader.
  • Granskningsmyndigheten ska kunna begära in uppgifter och handlingar samt begära tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen.
  • Granskningsmyndigheten ska i varje enskilt fall att göra en helhetsbedömning med utgångspunkt i den aktuella verksamhetens faktiska skyddsvärde. Särskilt omständigheter som hänför sig till den tänkta investeraren har betydelse för hur riskerna med investeringen ska bedömas.
  • Granskningen kan utmynna i att transaktionen inte får genomföras. Det ska också vara möjligt för granskningsmyndigheten att godkänna en investering med villkor.
  • Överträdelser av lagen ska kunna träffas av en sanktionsavgift, lägst 25 000 kronor och högst 50 miljoner kronor.

 

Här läser du utredningen i sin helhet.  

 

Förnybar energi – Rådet enas om en tillfällig krisförordning

I början av november presenterade Europeiska Kommissionen ett förslag om en påskyndad utbyggnad av förnybara energikällor för att påskynda omställningen till grön energi och minska EU:s beroende av ryska fossila bränslen. I enlighet med Europeiska Rådets slutsatser som framfördes i oktober, menar Kommissionen att den pågående energikrisen kräver omedelbara åtgärder för att införliva delar av REPowerEU-planen, och föreslår därmed en krisförordning som baseras på nödbestämmelsen i artikel 122.1 i fördraget om europeiska unionens funktionssätt (FEUF).
6 december 2022

”När jag fick stipendiet kände jag att Vinge trodde på mig”

Hawjin Shamer var en av de allra första vinnarna av Vinges mångfaldsstipendier när hon fick det 2004. Då var hon nyss fyllda 19 och elev på Angeredsgymnasiet, idag arbetar hon som senior åklagare på Riksenheten mot korruption.
1 december 2022

Nytt förslag om utvidgning av arbetsmiljöansvaret

I slutet av augusti 2022 presenterades betänkandet ’’SOU 2022:45 – Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus’’. I utredningen lämnas bland annat förslag om att arbetsmiljöansvaret ska utvidgas för att bättre överensstämma med hur arbetet organiseras på dagens arbetsmarknad.
30 november 2022