EU:s Digital Omnibuspaket föreslår ändringar i GDPR och andra digitala regler för att förenkla dataskydd, främja innovation och minska företags administrativa börda. Förslagen är ännu inte antagna men ger en indikation på kommande förändringar i EU:s digitala regelverk.
Den 19 november presenterade Europeiska kommissionen ett sjunde förenklingspaket under 2025, kallat Digital Omnibus eller det Digitala Omnibuspaketet, denna gång med förslag på ändringar i EU:s gällande digitala regelverk. Ändringarna är tänkta att göra europeiska företag mer innovativa, undanröja hinder för snabb tillväxt och bidra till lägre kostnader för administration och regelefterlevnad. Allt detta i syfte att öka EU:s samlade konkurrenskraft. En central utgångspunkt är att reglerna ska vara moderna och anpassningsbara, så att de kan hålla takt med den snabba teknikutvecklingen.
I denna artikel belyser vi de delar av kommissionens förslag till Digitala Omnibuspaketet som vi bedömer skulle få störst betydelse för företag som behandlar personuppgifter under GDPR och/eller data som omfattas av dataförordningen (2023/2854).
Paketet består av tre huvudsakliga delar där huvudnumret är två ändringsförordningar som, om de antas, medför att ett stort antal digitala regelverk (däribland GDPR och AI-förordningen) kommer att ändras, förenklas eller upphävas.
Ändringsförordningen återföljs av dels en icke-bindande genomförandestrategi kallad Data Union Strategy, dels ett förslag till ny förordning om en digital European Business Wallet i form av ett digitalt verktyg där EU-företag och offentliga myndigheter kan interagera (företag ska kunna styrka sin identitet, underteckna och skicka över officiella handlingar digitalt med fullt rättsligt värde).
Kommissionen har redan tydliggjort att Digitals Omnibuspaketet bara är ett första steg i arbetet med att förenkla EU:s digitala regelverk och göra det mer träffsäkert. Nästa steg har redan påbörjats i form av en så kallad Digital Fitness Check – en översyn av samtliga digitala regelverk för analys av den samlade effekten av dessa regler på EU:s konkurrenskraft. Syftet med översynen är att identifiera ytterligare områden där förenklingsåtgärder kan bli aktuella framöver, troligen för nya lagstiftningsförslag under 2027–2029.
Syftet med de föreslagna ändringarna är, som ovan nämnts, att förenkla europeiska företags regelefterlevnad, dels i förhållande till den tid och kostnad som läggs ned på regelefterlevnad, dels genom att undanröja de hinder som gällande regler anses utgöra för företag att växa och bidra till innovation.
Vår bedömning är att de förslag som lagts fram i fråga om dataskyddsregler kan få stor praktisk betydelse särskilt för små- eller medelstora företag (inklusive small and midcaps) i form av mer träffsäkra regler och mindre krångel.
Förslagen innebär även vissa lättnader för alla företag som är personuppgiftsansvariga vid behandling av personuppgifter. Reglerna föreslås även innebära vissa lättnader i incidentrapportering och det införs en möjlighet att behandla personuppgifter för AI och forskningsändamål i högre grad än vad som är tillåtet idag.
Tillsammans med publicering av vägledningar och standarder tror vi att detta paket, om det skulle antas, kommer att innebära kännbara minskningar i arbetsbörda och kostnader för efterlevnaden av GDPR, som i många fall upplevts vara oproportionerlig.
Förslag till ändringar i Dataförordningen:
Förslag till ändringar i GDPR (artikel per artikel):
Det bör dock noteras att de ändringar som listats ovan alltså utgör förslag på lagändring, de har inte ännu antagits. De kan däremot användas som en fingervisning om hur kommande dataskyddsregler kan komma att se ut och vilka delar av existerande regelverk som anses för långtgående för en konkurrenskraftig inre marknad. Kommissionen föreslår att de flesta ändringarna ska bli tillämpliga omedelbart efter antagandet, förutom de bestämmelser som kan kräva mer tid för förberedelser, såsom de med betydelse för cookies och single-entry point och de bestämmelser som kräver att kommissionen eller andra EU-organ lägger fram förslag (listorna över behandlingar som kräver konsekvensbedömningar, över högriskbehandlingar).
Parallellt med lagstiftningsprocessen har Kommissionen öppnat ett samråd för att samla in synpunkter på Digital Omnibus, där allmänheten kan lämna synpunkter på förslaget fram till och med 4 februari 2026.
Kommissionens förslag har i enlighet med lagstiftningsprocessen skickats till Europaparlamentet och Rådet för behandling. När dessa fattat varsin position kommer förslagen förhandlas mellan de tre institutionerna. Det går inte i dagsläget att med säkerhet säga när eller ens om ändringarna kommer att antas, eller hur antagna lagändringar kommer att se ut. En optimistisk prognos är att de färdigförhandlade ändringarna går till slutlig omröstning i början av 2027 men det är inte otänkbart att förhandlingarna drar ut på tiden då förslagen är föremål för kritik från olika håll.
Sedan Kommissionens förslag lades fram har det fått utstå både ris och ros. Kritiker anser att EU:s strävan efter att främja innovation och konkurrenskraft sker på bekostnad av enskildas fri- och rättigheter. Kommissionens förslag är de mest omfattande ändringsförslagen som lagts fram sedan GDPR trädde i kraft 2018. Från näringslivshåll har paketet istället välkomnats av flera som ett viktigt steg mot att stärka konkurrenskraften inom EU. Vissa röster anser dock att Kommissionens förslag kunde och borde ha gått längre.
För en analys av vad Digitala Omnibuspaketet innebär i praktiken för företag som hanterar personuppgifter, se vår artikel.
Vinge följer utvecklingen noggrant. Har du frågor är du välkommen att höra av dig till Hedvig Josefson, Emelie Svensäter Jerntorp och Mathilda Persson.
