Nyhet

Domar och korttidspermittering

Sedan april förra året har bolag som drabbats av tillfälliga ekonomiska svårigheter till följd av coronapandemin kunnat ansöka om korttidsstöd från Tillväxtverket. Sedan systemet infördes förra året har många bolag ansökt om stöd hos Tillväxtverket. De bolag som inte är nöjda med Tillväxtverkets beslut kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm. Hittills har mer än 500 mål om korttidsarbete avgjorts av domstolen och fler avgöranden förväntas framöver. En tydlig trend är att förvaltningsrätten i de allra flesta fall dömer i linje med Tillväxtverkets beslut och sällan ger bolagen som överklagat rätt till det korttidsstöd de ansökt om.

I ett stort antal rättsfall har bolagen fått avslag på sina ansökningar om korttidsstöd för vissa anställda på grund av att bolagen inte har betalt arbetsgivaravgifter under den månad som inföll tre månader innan starten av perioden som bolagen söker stöd för (kallad jämförelsemånaden). Ordinarie lön för de anställda kan då, enligt Tillväxtverket, inte bestämmas. Det är en förutsättning för att kunna beräkna vilket korttidsstöd bolagen har rätt till. I många fall har avsaknaden av arbetsgivaravgifter berott på att bolagen vanligtvis har betalt ut lön till sina anställda varannan månad eller en gång om året för att minska sin administrativa börda. I sina domar har förvaltningsrätten bedömt att bolag som inte betalar ut en fast lön varje månad inte heller kan anses betala ut regelmässigt utgående lön. Någon ordinarie lön att beräkna korttidsstödet på har därför inte funnits, enligt förvaltningsrätten. Därför har förvaltningsrätten, i dessa fall, gått på Tillväxtverkets linje och nekat bolagen korttidsstöd.

Förvaltningsrättens domar visar även att Tillväxtverket i en hel del fall – sedan bolag överklagat Tillväxtverkets  beslut – gjort en egen omprövning och helt eller delvis ändrat sitt negativa beslut och beviljat bolagen visst stöd.

Förvaltningsrättens domar kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm. Hittills har ett kammarrättsavgörande kommit och vi lär se fler klargörande avgöranden kring systemet med korttidsstöd i framtiden.

Den 9 november meddelade regeringen att bolag som har erhållit stöd under 2020 kommer att kunna beviljas korttidstöd till och med den 30 juni 2021. Förlängningen till juni 2021 kommer att regleras genom ändringar i befintlig lagstiftning samt i en ny tillfällig lag som träder i kraft 15 februari 2021. För att få ta del av det nya stödet behövs en ny ansökan och det är i ansökan möjligt att söka stödet retroaktivt från den 1 december 2020. Det är flera skillnader i det nya stödet jämfört med stödet från 2020. Ni är välkomna att kontakta oss om ni vill ha mer information om vad förändringarna innebär för just er verksamhet.

Remissrundan avslutad avseende de eventuella förändringarna i diskrimineringslagen

Såsom redogjorts för i tidigare nyhetsbrev så presenterades under slutet av 2021 utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. Sammantaget har utredningen haft tre deluppdrag: (i) att ta ställning till om det behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering när det saknas en identifierbar skadelidande, (ii) att föreslå hur skyddet mot diskriminering kan förändras inom offentlig verksamhet för att åstadkomma ett mer heltäckande skydd, samt (iii) att efter översyn överväga om skyddet mot trakasserier, sexuella trakasserier och hot avseende arbetstagare, och med arbetstagare jämställda personer, behöver utvidgas.

Förändringar inom reglerna kring arbetskraftsinvandring

Under februari 2022 lade regeringen fram propositionen ”Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring 2021/22:134”. Genom denna proposition föreslår regeringen nya regler vars syfte är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare men också att behålla internationell kompetens i Sverige.

Arbetsrätten och beredskapen vid krig

Den rådande situationen i vår omvärld kan få en inverkan även på det arbetsrättsliga området. Det finns nämligen speciella lagar som kan träda ikraft för det fall att Sverige hamnar i krig, är i krigsfara eller annars om det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig eller att Sverige varit i krig eller krigsfara. En av dessa är lagen arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).