Nyhet

Domar och korttidspermittering

Sedan april förra året har bolag som drabbats av tillfälliga ekonomiska svårigheter till följd av coronapandemin kunnat ansöka om korttidsstöd från Tillväxtverket. Sedan systemet infördes förra året har många bolag ansökt om stöd hos Tillväxtverket. De bolag som inte är nöjda med Tillväxtverkets beslut kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm. Hittills har mer än 500 mål om korttidsarbete avgjorts av domstolen och fler avgöranden förväntas framöver. En tydlig trend är att förvaltningsrätten i de allra flesta fall dömer i linje med Tillväxtverkets beslut och sällan ger bolagen som överklagat rätt till det korttidsstöd de ansökt om.

I ett stort antal rättsfall har bolagen fått avslag på sina ansökningar om korttidsstöd för vissa anställda på grund av att bolagen inte har betalt arbetsgivaravgifter under den månad som inföll tre månader innan starten av perioden som bolagen söker stöd för (kallad jämförelsemånaden). Ordinarie lön för de anställda kan då, enligt Tillväxtverket, inte bestämmas. Det är en förutsättning för att kunna beräkna vilket korttidsstöd bolagen har rätt till. I många fall har avsaknaden av arbetsgivaravgifter berott på att bolagen vanligtvis har betalt ut lön till sina anställda varannan månad eller en gång om året för att minska sin administrativa börda. I sina domar har förvaltningsrätten bedömt att bolag som inte betalar ut en fast lön varje månad inte heller kan anses betala ut regelmässigt utgående lön. Någon ordinarie lön att beräkna korttidsstödet på har därför inte funnits, enligt förvaltningsrätten. Därför har förvaltningsrätten, i dessa fall, gått på Tillväxtverkets linje och nekat bolagen korttidsstöd.

Förvaltningsrättens domar visar även att Tillväxtverket i en hel del fall – sedan bolag överklagat Tillväxtverkets  beslut – gjort en egen omprövning och helt eller delvis ändrat sitt negativa beslut och beviljat bolagen visst stöd.

Förvaltningsrättens domar kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm. Hittills har ett kammarrättsavgörande kommit och vi lär se fler klargörande avgöranden kring systemet med korttidsstöd i framtiden.

Den 9 november meddelade regeringen att bolag som har erhållit stöd under 2020 kommer att kunna beviljas korttidstöd till och med den 30 juni 2021. Förlängningen till juni 2021 kommer att regleras genom ändringar i befintlig lagstiftning samt i en ny tillfällig lag som träder i kraft 15 februari 2021. För att få ta del av det nya stödet behövs en ny ansökan och det är i ansökan möjligt att söka stödet retroaktivt från den 1 december 2020. Det är flera skillnader i det nya stödet jämfört med stödet från 2020. Ni är välkomna att kontakta oss om ni vill ha mer information om vad förändringarna innebär för just er verksamhet.

Relaterade nyheter

Nytt förslag om utvidgning av arbetsmiljöansvaret

I slutet av augusti 2022 presenterades betänkandet ’’SOU 2022:45 – Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus’’. I utredningen lämnas bland annat förslag om att arbetsmiljöansvaret ska utvidgas för att bättre överensstämma med hur arbetet organiseras på dagens arbetsmarknad.

De nya reglerna om omställningsstudiestöd och omställnings- samt kompetensstöd har börjat gälla

Den 1 oktober 2022 började det så kallade omställningspaketet att gälla. Bland annat innebär det att det numera är möjligt för yrkesverksamma personer att ansöka omställningsstudiestöd och ta del av omställnings- och kompetensstöd.

Nytt om användandet av amerikanska molntjänster

Arbetsgivare behandlar ofta en stor mängd personuppgifter, bland annat personuppgifter som tillhör arbetsgivarens anställda. Uppgifterna lagras oftast i olika typer av molntjänster. Användandet av just amerikanska molntjänster har länge varit omdebatterat, särskilt mot bakgrund av att EU-domstolen 2020 ogiltigförklarade Privacy Shield-avtalet i domen Schrems II. Avtalet reglerade transatlantiska överföringar av personuppgifter i kommersiella syften och grunden för ogiltigförklarandet var bland annat att USAs lagstiftning inte ansågs ge ett tillräckligt starkt skydd för personuppgifter. I april 2022 nåddes världen av nyheten att EU och USA ingått en principöverenskommelse om ett nytt datadelningsavtal. USAs president Joe Biden har nu, sex månader senare, utfärdat en presidentorder som ett led i att implementera det nya datadelningsavtalet och på så sätt stärka personuppgiftsskyddet.