Nyhet

Dataskydd hindrar inte arbetsgivare att lämna ut personuppgifter under kollektivavtal

10 november 2021 Rättsfall

Arbetsdomstolen fann i en dom från maj i år (AD 2021 nr 23) att en arbetsgivare var skadeståndsskyldig efter att arbetsgivaren, i strid med det kollektivavtal som arbetsgivaren var bunden av, först inte lämnat ut några anställningsbevis alls, därefter endast lämnat ut maskerade kopior av anställningsbevis till den lokala fackliga organisationen. Arbetsgivaren menade att man inte hade kunnat lämna ut omaskerade kopior av anställningsbevisen utan att bryta mot EU:s dataskyddsförordning (”GDPR”).

Vinges kommentar

Kollektivavtalet ”Tobaksavtalet” gav lokala fackliga organisationer rätt till att få kopior av anställningsbevis för anställningar som varar i mer än en månad. Kollektivavtalet är en rättslig grund som en arbetsgivare med åberopande av kan behandla personuppgifter såsom personnummer. I denna del betonar Arbetsdomstolen tydligt att det är den personuppgiftsansvariges (i detta fall arbetsgivaren) skyldighet att ha koll på och informera berörda om alla ändamål med personuppgiftsbehandlingen. Det är arbetsgivarens ansvar att informera anställda om att deras personuppgifter kan komma att delas med facket i enlighet med kollektivavtalet.

Bakgrund

En arbetsgivare var bunden av ett kollektivavtal enligt vilket den lokala fackliga organisationen hade rätt att få kopior av anställningsbevis för anställningar som varade längre än en månad. I början av 2019 begärde den lokala fackliga organisationen att få ut sådana kopior, vilket arbetsgivaren vägrade lämna ut. Under sommaren 2019 lämnade arbetsgivaren, med hänvisning till dataskyddsskäl, ut kopior där arbetstagarens samtliga personuppgifter var maskerade. Parterna var oense om huruvida arbetsgivaren hade brutit mot Tobaksavtalet genom att endast lämna ut maskerade anställningsbevis och genom att dröja så länge med att lämna ut kopiorna. I Arbetsdomstolen lyftes även frågan om det är i strid med GDPR och svensk kompletterande lagstiftning (tillsammans ”dataskyddslagstiftning”) att lämna ut omaskerade kopior av anställningsbevis.

Arbetsdomstolens bedömning

Arbetsdomstolen inledde med att bedöma huruvida arbetsgivaren var skyldig att lämna ut omaskerade kopior av anställningsbevisen enligt tobaksavtalet. Det fanns ingen gemensam partsavsikt att endast lämna ut delar av dessa. Ordalydelsen var, enligt Arbetsdomstolen, tydlig; arbetsgivaren var skyldig att lämna ut omaskerade kopior av anställningsbevisen till den lokala fackliga organisationen.

Arbetsdomstolen konstaterade därefter att arbetsgivaren får lämna ut personuppgifter om det är nödvändigt för att arbetsgivaren ska uppfylla sina rättsliga skyldigheter, till exempel en skyldighet enligt kollektivavtalet. Vidare fann Arbetsdomstolen att det var arbetsgivarens skyldighet att, i egenskap av personuppgiftsansvarig, i samband med att personuppgifter samlas in även ange att personuppgifterna kommer att behandlas i enlighet med arbetsgivarens skyldigheter under kollektivavtalet och att det innebär att den lokala fackliga organisationen kan få ta del av arbetstagarens personuppgifter. Arbetsdomstolen fann således att det var förenligt med dataskyddslagstiftningen att lämna ut omaskerade kopior av anställningsbevisen till den lokala fackliga organisationen och att arbetsgivaren därför hade kunnat följa både kollektivavtalsbestämmelsen och dataskyddslagstiftningen samtidigt. Arbetsgivaren ålades att betala allmänt skadestånd om 50 000 kr.

Gränsdragningen mellan tjänstemän och arbetare AD 2022 nr 23

Inom svensk lagstiftning delas inte arbetstagare in i kategorier av arbetare och tjänstemän. Det är arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal delar in och reglerar kategorierna av arbetstagare. I förevarande dom fick Arbetsdomstolen bedöma huruvida en grupp arbetstagare, ”säkerhetsexperter”, skulle omfattas av arbetaravtalet eller tjänstemannaavtalet. Domen ger vägledning i bedömningen av gränsdragningsproblematiken mellan tjänstemän och arbetare.
30 november 2022 Rättsfall

Foodora-bud – anställd eller bemanningsanställd? AD 2022 nr 45

Rättsfallet handlar om huruvida ett mopedbud som utförde arbete för Foodora och tidigare haft en visstidsanställning hos budföretaget, ska anses som anställd hos Foodora eller behovsanställd hos ett bemanningsföretag och därmed uthyrd till Foodora. Arbetsdomstolen ansåg att mopedbudet inte var anställd av Foodora utan av ett bolag, Pay Salary, som Arbetsdomstolen betraktar som ett bemanningsbolag.
30 november 2022 Rättsfall

Uppsägning av arbetstagare med funktionsnedsättning var sakligt grundad och inte diskriminerande AD 2022 nr 34

En arbetstagare med multipel skleros (MS) har sagts upp eftersom arbetsgivaren ansåg att hon, på grund av sitt sjukdomstillstånd, saknade stadigvarande arbetsförmåga av betydelse för verksamheten. Arbetstagaren hävdade att uppsägningen skulle ogiltigförklaras eftersom arbetsgivaren dels inte hade uppfyllt sitt rehabiliterings- och anpassningsansvar. Dels för att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning.
25 oktober 2022 Rättsfall

Relaterade nyheter