Nyhet

Dataskydd hindrar inte arbetsgivare att lämna ut personuppgifter under kollektivavtal

10 november 2021 Rättsfall

Arbetsdomstolen fann i en dom från maj i år (AD 2021 nr 23) att en arbetsgivare var skadeståndsskyldig efter att arbetsgivaren, i strid med det kollektivavtal som arbetsgivaren var bunden av, först inte lämnat ut några anställningsbevis alls, därefter endast lämnat ut maskerade kopior av anställningsbevis till den lokala fackliga organisationen. Arbetsgivaren menade att man inte hade kunnat lämna ut omaskerade kopior av anställningsbevisen utan att bryta mot EU:s dataskyddsförordning (”GDPR”).

Vinges kommentar

Kollektivavtalet ”Tobaksavtalet” gav lokala fackliga organisationer rätt till att få kopior av anställningsbevis för anställningar som varar i mer än en månad. Kollektivavtalet är en rättslig grund som en arbetsgivare med åberopande av kan behandla personuppgifter såsom personnummer. I denna del betonar Arbetsdomstolen tydligt att det är den personuppgiftsansvariges (i detta fall arbetsgivaren) skyldighet att ha koll på och informera berörda om alla ändamål med personuppgiftsbehandlingen. Det är arbetsgivarens ansvar att informera anställda om att deras personuppgifter kan komma att delas med facket i enlighet med kollektivavtalet.

Bakgrund

En arbetsgivare var bunden av ett kollektivavtal enligt vilket den lokala fackliga organisationen hade rätt att få kopior av anställningsbevis för anställningar som varade längre än en månad. I början av 2019 begärde den lokala fackliga organisationen att få ut sådana kopior, vilket arbetsgivaren vägrade lämna ut. Under sommaren 2019 lämnade arbetsgivaren, med hänvisning till dataskyddsskäl, ut kopior där arbetstagarens samtliga personuppgifter var maskerade. Parterna var oense om huruvida arbetsgivaren hade brutit mot Tobaksavtalet genom att endast lämna ut maskerade anställningsbevis och genom att dröja så länge med att lämna ut kopiorna. I Arbetsdomstolen lyftes även frågan om det är i strid med GDPR och svensk kompletterande lagstiftning (tillsammans ”dataskyddslagstiftning”) att lämna ut omaskerade kopior av anställningsbevis.

Arbetsdomstolens bedömning

Arbetsdomstolen inledde med att bedöma huruvida arbetsgivaren var skyldig att lämna ut omaskerade kopior av anställningsbevisen enligt tobaksavtalet. Det fanns ingen gemensam partsavsikt att endast lämna ut delar av dessa. Ordalydelsen var, enligt Arbetsdomstolen, tydlig; arbetsgivaren var skyldig att lämna ut omaskerade kopior av anställningsbevisen till den lokala fackliga organisationen.

Arbetsdomstolen konstaterade därefter att arbetsgivaren får lämna ut personuppgifter om det är nödvändigt för att arbetsgivaren ska uppfylla sina rättsliga skyldigheter, till exempel en skyldighet enligt kollektivavtalet. Vidare fann Arbetsdomstolen att det var arbetsgivarens skyldighet att, i egenskap av personuppgiftsansvarig, i samband med att personuppgifter samlas in även ange att personuppgifterna kommer att behandlas i enlighet med arbetsgivarens skyldigheter under kollektivavtalet och att det innebär att den lokala fackliga organisationen kan få ta del av arbetstagarens personuppgifter. Arbetsdomstolen fann således att det var förenligt med dataskyddslagstiftningen att lämna ut omaskerade kopior av anställningsbevisen till den lokala fackliga organisationen och att arbetsgivaren därför hade kunnat följa både kollektivavtalsbestämmelsen och dataskyddslagstiftningen samtidigt. Arbetsgivaren ålades att betala allmänt skadestånd om 50 000 kr.

Uppsägning av statlig tjänsteman efter beslut om att neka godkännande av säkerhetskontroll ogiltigförklaras

Efter att en tjänsteman på Migrationsverket avböjt ett erbjudande om omplacering till en icke-säkerhetsklassad befattning sades tjänstemannen upp på grund av personliga skäl med anledning av att myndigheten beslutat om att inte godkänna säkerhetskontrollen av den anställde. Arbetsdomstolen fann emellertid att uppsägningen av den anställde var ogiltig. Detta då Migrationsverket inte i tillräcklig grad lyckats visa att den anställde inte var pålitlig ur säkerhetssynpunkt, varför det saknats saklig grund för uppsägningen. Eftersom det av utredningen inte framgått att den anställde av säkerhetsskäl inte kunde behålla sin befattning saknade det i sammanhanget betydelse att tjänstemannen avböjt ett erbjudande om omplacering.
17 mars 2022 Rättsfall

Avskedande av lagermedarbetare ogiltigförklaras

En lagerarbetare har avskedats då denne, enligt arbetsgivaren, vid flera tillfällen har medverkat till en kollegas våld och trakasserier mot en annan kollega samt även ljugit vid arbetsgivarens utredning av våldet och trakasserierna. Arbetsdomstolen fann att avskedandet av lagerarbetaren var ogiltigt då det inte ansetts bevisat att lagerarbetaren gjort sig skyldig till det som arbetsgivaren påstått.
17 mars 2022 Rättsfall

Högsta domstolens beslut, Mål nr Ö 2343-18

En passagerare som tvingats genomgång en extra säkerhetskontroll och därefter avvisats från flygplanet har beviljats diskrimineringsersättning om 10 000 kr av flygbolaget men utan att flygbolaget medgett att passageraren utsatts för diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har därför yrkat att Högsta domstolen (HD) ska fastställa att diskriminering har skett. I ett förhandsavgörande från EU-domstolen så meddelade domstolen att nationella domstolar inte kan pröva yrkande om fastställelse att diskriminering har skett när svaranden vitsordar att betala den begärda ersättningen utan att medge att diskriminering har skett. HD konstaterade att ett sådant kategoriskt och reservationslöst vitsordande hade skett av flygbolaget varför det saknades skäl att pröva och fastställa att diskriminering skett av passageraren. Däremot avger HD ett särskilt yttrande där de lyfter ett flertal processrättsliga frågor beträffande det motsatsförhållande som uppkommer mellan möjligheten att vitsorda diskrimineringsersättningen utan att fastställa att diskriminering skett, något som faller på lagstiftaren att ta ställning till.
17 mars 2022 Rättsfall