Högsta domstolen ska pröva skäligheten av en konkurrensklausul

I det aktuella målet utförde två personer konsultarbete enligt ett samarbetsavtal. Avtalet innehöll en konkurrensklausul som angav att vid brott mot klausulen kunde vite utgå. Högsta domstolen har den 19 augusti 2024 beviljat prövningstillstånd i fråga om konkurrensklausulens och vitets skälighet enligt 36 och 38 §§ avtalslagen.

Utredning om EU:s omtalade minimilönedirektiv har presenterats

Regeringen presenterade i juni förra året en utredning om Sveriges genomförande av det s.k. minimilönedirektivet. Häri klargörs att eftersom Sverige uppfyller direktivets krav i stor utsträckning, blir de omedelbara följderna av genomförandet små. Detta har emellertid inte dämpat missnöjet bland minimilönedirektivets kritiker.

Etableringsjobben för nyanlända och långtidsarbetslösa

Vid årsskiftet introducerades etableringsjobben, en ny kollektivavtalad tidsbegränsad anställningsform som är delvis statligt subventionerad och som bland annat syftar till att få de som står långt ifrån arbetsmarknaden i anställning. Vilka branscher och yrken som öppnas upp för etableringsjobben styrs av kollektivavtal på förbundsnivå.

Regeringens utredning om EU:s lönetransparensdirektiv presenteras i maj

Den 31 maj ska regeringens utredning om Sveriges genomförande av EU:s lönetransparensdirektiv presenteras. Därefter dröjer det ytterligare två år innan direktivet ska vara införlivat i svensk rätt. Syftet med direktivet är att utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor, men exakt hur det kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden är ännu oklart.

Kollektivavtalsfrågan i rampljuset efter förhandlingar och konflikter

Kollektivavtal och fackliga stridsåtgärder har fått stort medialt utrymme senaste tiden och blivit ett ämne för diskussion och debatt. Med varje avtalsrörelse följer vanligtvis ett medialt fokus på förhandlingar och nya kollektivavtal men de senaste månadernas uppmärksamhet kan främst tillskrivas förhandlingar och konflikter hos ett fåtal stora aktörer, däribland Tesla, eller TM Sweden AB som Teslas svenska dotterbolag heter, och IF Metall.

Arbetsgivaren hade rätt att säga upp polisman med nedsatt arbetsförmåga efter stroke – ingen diskriminering eller brott mot LAS förelåg – AD 2024 nr 12

En polis blev uppsagd från sin tjänst efter att hans arbetskapacitet hade minskat avsevärt och då han inte längre kunde utföra arbetsuppgifter av relevans för sin arbetsgivare, Polismyndigheten. Denna försämring i arbetsförmåga berodde på att polismannen hade drabbats av en stroke. Polisförbundet väckte talan i Arbetsdomstolen och begärde skadestånd och diskrimineringsersättning för sin medlems räkning. Förbundet hävdade att Polismyndigheten hade brustit i sitt ansvar att anpassa arbetsförhållandena, omplacera och erbjuda rehabilitering, samt att medlemmen hade blivit diskriminerad genom att bli uppsagd utan saklig grund (enligt tidigare lydelsen i lagen om anställningsskydd) och utan att arbetsgivaren hade vidtagit rimliga åtgärder för att anpassa arbetsplatsen. Arbetsdomstolen kom fram till att uppsägningen var sakligt grundad och att Polismyndigheten inte hade överträtt diskrimineringslagstiftningen genom att säga upp polismannen. Polisförbundets talan skulle därmed avslås.

Framtiden för vaccinationskrav efter Arbetsdomstolens dom

Även om pandemin, coronatest och vaccinationskrav på arbetsplatsen för många ter sig som ett avlägset minne, har ett rättsfall från Arbetsdomstolen (AD 2023 nr 75) aktualiserat frågan om arbetsgivarens skyldigheter och möjlighet att ställa vaccinationskrav på arbetsplatsen. Vad innebär avgörandet och vilka situationer kan fallet resultera i? I denna fördjupningsartikel kommer vi att med avstamp i AD 2023 nr 75 utforska de juridiska ramarna och diskutera hur man som arbetsgivare kan navigera i frågan.

"Möjliggörare” för kriminella nätverk – så undviker du att din organisation infiltreras

Att använda sig av möjliggörare är ett sätt för kriminella nätverk att både tvätta pengar samt undkomma åtgärder mot organiserad brottslighet. Hur bör man som organisation arbeta för att förhindra denna typ av infiltration? Och hur bör man agera när en möjliggörare identifierats? Nyligen bjöd vi in Sveriges Bolagsjurister till ett branschsamtal i frågan. Här ger vi ett antal handfasta tips och rekommendationer utifrån samtalet.

Vinge topprankat inom 18 områden i Legal 500

Vinge har mottagit högsta ranking i 18 av 21 kategorier i Legal 500:s ranking för 2024.

Vinge topprankad i 12 områden och som Leading Firm i Chambers & Partners Europe Guide 2024

Ett stort tack till alla våra klienter som bistått med viktig feedback i samband med Chambers & Partners årliga ranking. Resultatet har nu offentliggjorts, och vi gläder oss åt topprankingar i 12 områden, samt som Leading Firm och ett betydande antal individuella rankingar.

"Brott skadar alltid ett företag men en cover-up är en ren korsfästning"

Mia Falk har en lång karriär bakom sig, där hon hunnit med många intressanta uppdrag. I en längre intervju i Branschtidningen Compliancenytt diskuterar hon bland annat riskerna som svenska bolag står inför idag.

Vinge topprankas av Global Investigations Review 2023

Global Investigations Review (GIR) 2023 uppmärksammar Vinge som enda nordiska advokatbyrå för unik och branschledande kompetens inom Corporate Investigations på den svenska marknaden.

Vinge förstärker inom arbetsrätt

Sam Seddigh, arbetsrättslig specialist, har anslutit som ny delägare vid Vinges Stockholmskontor. Sam har mångårig erfarenhet från det arbetsrättsliga området från såväl advokatbyråer som större bolag inom energi- och techsektorn.

Skador vid arbete hemifrån ansågs inte vara arbetsskador – HFD mål nr 441-22 och 3375-22

Två arbetstagare drabbades av tandskador i samband med att de arbetade hemifrån och uppsökte vård. Därefter ansökte de om ersättning för sina vårdkostnader i enlighet med arbetsskadeförsäkringen. Även om hemarbetet hade skett på uppmaning av deras respektive arbetsgivare ansåg Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”) att skadorna inte kunde klassas som arbetsskador eftersom de var hänförliga till privatlivet. Skadorna omfattades därför inte av arbetsskadeförsäkringen och ansökningarna om ersättning avslogs.

Arbetstagarsidan har påstått att uppsägningshandling är förfalskad. AD har bland annat uttalat sig om bevisbördan – AD 2023 nr 18

Svenska Byggnadsarbetareförbundet väckte talan i Arbetsdomstolen och begärde skadestånd för sin medlems räkning med påstående om att arbetsgivaren upprättat en falsk uppsägningshandling. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren hade gjort det åtminstone övervägande sannolikt att uppsägningshandlingen var äkta och styrkt att arbetstagaren överlämnat den till arbetsgivaren. Svenska Byggnadsarbetareförbundets talan skulle därmed avslås.