Vad du behöver veta om Regeringens utredning om lönetransparens-direktivet

I maj 2024 publicerade Regeringen en utredning om genomförandet av EU:s lönetransparensdirektiv (SOU 2024:40, Genomförande av lönetransparensdirektivet). Datum för implementering är först 7 juni 2026 men då direktivet kommer få stor praktisk inverkan på arbetsgivare och dess lönesättningssystem, är det viktigt att redan nu börja förbereda sig.

Drogtester på arbetsplatsen

Allt fler arbetsgivare inom olika branscher är intresserade av möjligheten att drogtesta sina anställda. I svensk rätt saknas lagreglering för sådana typer av tester inom den privata sektorn. Ett drogtest är dock en integritetskänslig åtgärd, vilket innebär att den arbetsgivare som vill genomföra drogtester på arbetsplatsen måste ha tillräckliga skäl för detta. Frågor kring drogtester prövades även nyligen i ett rättsfall från Arbetsdomstolen (AD 2024 nr 46). I denna fördjupningsartikel kommer vi att redogöra för förutsättningarna för att genomföra drogtester på arbetsplatsen och diskutera de överväganden som bör göras, samt gå igenom de slutsatser som kan dras från Arbetsdomstolens dom. Vi har även diskuterat rättsfallet i vår podcast, Arbetsrättspodden avsnitt 91.

Ny regelstruktur för Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Arbetsmiljöverket beslutade den 15 september 2023 om en ny regelstruktur för sina föreskrifter och allmänna råd. De nya reglerna träder i kraft 1 januari 2025.

Ändrade regler för högkvalificerad arbetskraftsinvandring

Regeringen har lagt fram en proposition med förslag på lagändringar som behövs för att genomföra det nya blåkortsdirektivet.

Skyldighet att erbjuda inhyrd personal tillsvidareanställning eller särskild kompensation

Kundföretag som hyr in personal via bemanningsföretag behöver efter viss tid erbjuda personalen tillsvidareanställning eller kompensation.

Första rättsfallet som berör sakliga skäl efter ”nya LAS” – AD 2024 nr 75

Inget missgynnande att, vid omplacering till lägre sysselsättningsgrad, förlägga omställningstid under föräldraledigheten – AD 2024 nr 72

Högsta domstolen ska pröva skäligheten av en konkurrensklausul

I det aktuella målet utförde två personer konsultarbete enligt ett samarbetsavtal. Avtalet innehöll en konkurrensklausul som angav att vid brott mot klausulen kunde vite utgå. Högsta domstolen har den 19 augusti 2024 beviljat prövningstillstånd i fråga om konkurrensklausulens och vitets skälighet enligt 36 och 38 §§ avtalslagen.

Utredning om EU:s omtalade minimilönedirektiv har presenterats

Regeringen presenterade i juni förra året en utredning om Sveriges genomförande av det s.k. minimilönedirektivet. Häri klargörs att eftersom Sverige uppfyller direktivets krav i stor utsträckning, blir de omedelbara följderna av genomförandet små. Detta har emellertid inte dämpat missnöjet bland minimilönedirektivets kritiker.

Etableringsjobben för nyanlända och långtidsarbetslösa

Vid årsskiftet introducerades etableringsjobben, en ny kollektivavtalad tidsbegränsad anställningsform som är delvis statligt subventionerad och som bland annat syftar till att få de som står långt ifrån arbetsmarknaden i anställning. Vilka branscher och yrken som öppnas upp för etableringsjobben styrs av kollektivavtal på förbundsnivå.

Regeringens utredning om EU:s lönetransparensdirektiv presenteras i maj

Den 31 maj ska regeringens utredning om Sveriges genomförande av EU:s lönetransparensdirektiv presenteras. Därefter dröjer det ytterligare två år innan direktivet ska vara införlivat i svensk rätt. Syftet med direktivet är att utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor, men exakt hur det kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden är ännu oklart.

Kollektivavtalsfrågan i rampljuset efter förhandlingar och konflikter

Kollektivavtal och fackliga stridsåtgärder har fått stort medialt utrymme senaste tiden och blivit ett ämne för diskussion och debatt. Med varje avtalsrörelse följer vanligtvis ett medialt fokus på förhandlingar och nya kollektivavtal men de senaste månadernas uppmärksamhet kan främst tillskrivas förhandlingar och konflikter hos ett fåtal stora aktörer, däribland Tesla, eller TM Sweden AB som Teslas svenska dotterbolag heter, och IF Metall.

Arbetsgivaren hade rätt att säga upp polisman med nedsatt arbetsförmåga efter stroke – ingen diskriminering eller brott mot LAS förelåg – AD 2024 nr 12

En polis blev uppsagd från sin tjänst efter att hans arbetskapacitet hade minskat avsevärt och då han inte längre kunde utföra arbetsuppgifter av relevans för sin arbetsgivare, Polismyndigheten. Denna försämring i arbetsförmåga berodde på att polismannen hade drabbats av en stroke. Polisförbundet väckte talan i Arbetsdomstolen och begärde skadestånd och diskrimineringsersättning för sin medlems räkning. Förbundet hävdade att Polismyndigheten hade brustit i sitt ansvar att anpassa arbetsförhållandena, omplacera och erbjuda rehabilitering, samt att medlemmen hade blivit diskriminerad genom att bli uppsagd utan saklig grund (enligt tidigare lydelsen i lagen om anställningsskydd) och utan att arbetsgivaren hade vidtagit rimliga åtgärder för att anpassa arbetsplatsen. Arbetsdomstolen kom fram till att uppsägningen var sakligt grundad och att Polismyndigheten inte hade överträtt diskrimineringslagstiftningen genom att säga upp polismannen. Polisförbundets talan skulle därmed avslås.

Framtiden för vaccinationskrav efter Arbetsdomstolens dom

Även om pandemin, coronatest och vaccinationskrav på arbetsplatsen för många ter sig som ett avlägset minne, har ett rättsfall från Arbetsdomstolen (AD 2023 nr 75) aktualiserat frågan om arbetsgivarens skyldigheter och möjlighet att ställa vaccinationskrav på arbetsplatsen. Vad innebär avgörandet och vilka situationer kan fallet resultera i? I denna fördjupningsartikel kommer vi att med avstamp i AD 2023 nr 75 utforska de juridiska ramarna och diskutera hur man som arbetsgivare kan navigera i frågan.

"Möjliggörare” för kriminella nätverk – så undviker du att din organisation infiltreras

Att använda sig av möjliggörare är ett sätt för kriminella nätverk att både tvätta pengar samt undkomma åtgärder mot organiserad brottslighet. Hur bör man som organisation arbeta för att förhindra denna typ av infiltration? Och hur bör man agera när en möjliggörare identifierats? Nyligen bjöd vi in Sveriges Bolagsjurister till ett branschsamtal i frågan. Här ger vi ett antal handfasta tips och rekommendationer utifrån samtalet.