Mercosur-avtalet – nytt frihandelsavtal mellan EU och Sydamerika

Efter 26 år av förhandlingar undertecknades den 17 januari 2026 ett omfattande handelsavtal mellan EU och fyra sydamerikanska stater: Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Dessa fyra länder är de av de s.k. Mercosur-länderna – där även Bolivia och Venezuela ingår – som är parter i avtalet och det som i denna artikel sägs om Mercosur-länderna avser alltså bara Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.

Avtalet är ett partnerskapsavtal som förutom delarna om frihandel också innehåller artiklar om utveckling av politiskt samarbete i en rad frågor inom bl.a. brottsbekämpning, hållbar utveckling – där samarbete på klimat- och energiområdet kan nämnas – och företagande.

Mercosur-avtalet innebär kraftigt minskade handelshinder parterna emellan. Avtalet liberaliserar handeln med varor, underlättar för företag att etablera sig och tillhandahålla tjänster samt främjar investeringar mellan parterna. Avtalet innehåller dessutom särskilda bestämmelser på områden där den europeiska exporten till Mercosur är stor, såsom transport, finansiella tjänster och telekom.

Nedslag i vissa centrala bestämmelser

• Tullar och andra liknande tariffer fasas ut etappvis under 10–15 år, beroende på om det rör sig om jordbruks- eller industrivaror. Dessutom förenklas tullprocedurerna vid import och export. För att underlätta för små och medelstora företag kommer en särskild databas över handels- och tullreglerna att inrättas.
  En kontroversiell fråga har varit effekten av Mercosur-avtalet för europeiska jordbrukare som anser att avtalet exponerar dem för orättvis konkurrens från Sydamerika. För att bemöta kritiken blir vissa varor – som nötkött, kyckling och etanol – föremål för tullkvoter, där bara begränsade volymer av importer till EU får sänkta eller slopade tullar. Avtalet innehåller också en mekanism för att pausa tullsänkningar på vissa importer från Mercosur om importvolymerna riskerar att allvarligt skada den europeiska industrin.
• Avtalet ska öka export av kritiska råvaror till EU genom lägre tullar, ökad möjlighet att investera i utvinning av råvarorna samt genom reglering som motverkar diskriminerande prissättning och monopolisering.
• Avtalet öppnar upp för företag att sälja tjänster till och etablera sig i Mercosur och EU, vilket får särskild betydelse för europeiska företag som varit utestängda från vissa tjänstesektorer i Mercosur. Avtalet innehåller också bestämmelser som ska underlätta direktinvesteringar.
• Avtalet innehåller vidare ett antal gemensamma grundregler för genomförandet av offentliga upphandlingar, bl.a. en bestämmelse om icke-diskriminering, som underlättar för företag från EU och Mercosur att delta i upphandlingar på respektive marknad. Värt att notera är dock att de rättigheter att delta i europeiska upphandlingar som i avtalet tillerkänns företag från Mercosur-länderna inte är lika omfattande som rättigheterna för företag från länder som undertecknat WTO-avtalet om offentlig upphandling.
• Vidare förbinder sig parterna genom gemensamma ursprungsregler att skydda varandras ursprungsbeteckningar och har kommit överens om metoder för att certifiera varors ursprung. För Sveriges del skyddas nu svensk akvavit, svensk punsch och svensk vodka från imitation av producenter i Mercosur.
• Mercosur-avtalet innehåller även bestämmelser på ett antal andra områden, avseende immateriella tillgångar, små- och medelstora företag samt statsstöd och andra konkurrensfrågor.
• Det bör noteras att avtalet inte innehåller någon ISDS-skyddsmekanism som ger investerare möjlighet att inom ramen för skiljeförfaranden rikta direkta skadeståndskrav mot stater, så kallade investeringstvister. Detta gör att europeiska investerare i Mercosur-området behöver förlita sig på eventuella andra traktat och bilaterala investeringsskyddsavtal, alternativt tvistlösningsmekanismer i de enskilda avtal som investerarna själva ingår (se mer nedan).
  
  

När börjar avtalet gälla?

Eftersom EU är ensamt behörigt att besluta om unionens handelspolitik är avtalet uppdelat i två delar, där frihandelsdelarna av avtalet utgör ett eget delavtal, interimsavtalet, som kommer att träda i kraft efter godkännande av Europaparlamentet. Interimsavtalet ska gälla till dess att alla medlemsstater ratificerat partnerskapsavtalet i sin helhet, vilket kan ta ett antal år.

Europaparlamentet förväntas rösta om godkännande av interimsavtalet under våren 2026. I slutet av januari ska parlamentet dock först rösta om en eventuell begäran om yttrande från EU-domstolen över partnerskapsavtalets överensstämmelse med EUF-fördraget, vilket skulle fördröja parlamentets godkännande med något år.

Vad är värt att tänka på när du gör affärer i Mercosur-länderna?

Hela syftet med Mercosur-avtalet är förstås att öka handeln och samarbetet mellan EU och Mercosur, i en omtumlande geopolitisk situation där alla länder söker nya handelspartners. Det är därför rimligt att förvänta sig ökade affärsförbindelser mellan bolag och företag i EU, Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.

Mercosur-avtalet är bara ett av flera stora handelsavtal som EU är i färd med att fullborda. Med avseende på Latinamerika kan nämnas handelsavtalen med Chile och Mexiko, där Chile-avtalet redan tillämpas provisoriskt i väntan på ratificering medan Mexiko-avtalet förväntas skrivas under i början av februari 2026.

Förutom att företag bör informera sig om vilka fördelar Mercosur-avtalet kan ge och vilken effekt det kan få på verksamheten, vill vi framhålla fyra mer specifika saker som företag som ska etablera sig i Mercosur-området eller ingå avtal med aktörer i dessa länder bör tänka på:

1. Tänk igenom avtalskonstruktionen och val av tillämplig lag

Mercosur-länderna är utpräglade civil law-länder, mer än Sverige, vilket innebär att deras rättssystem och syn på avtal kan skilja sig rejält från den anglosaxiska stil som ofta förekommer i affärslivet. Det kan därför vara klokt att undvika alltför öppna eller principbaserade avtalsklausuler; var i stället explicit och detaljerad. Använd tydliga definitioner och undvik hänvisningar till “reasonableness” eller andra vaga termer utan att definiera dem. Överväg också noga vilket lands lag som ska gälla för avtalet och hur det påverkar avtalets utformning.

2. Tvistlösningsklausulen blir mycket viktig

Domstolssystemen i Mercosur-länderna kan många gånger vara långsamma och mindre rättssäkra än vad som ofta är fallet i Sverige och EU. Det kan därför vara klokt att välja skiljeförfarande som tvistlösningsform i avtal med bolag i Mercosur-länderna för att garantera en effektiv och rättssäker prövning. Alla länderna i Mercosur-avtalet har ratificerat den s.k. New York-konventionen, vilket innebär att internationella skiljedomar ska verkställas direkt i länderna. Det gör att skiljeförfarandet kan ha sitt säte i ett neutralt land som varken ingår i EU eller Mercosur, exempelvis i Schweiz, Singapore eller Storbritannien, utan att detta hindrar verkställighet av skiljedomen. Välj förslagsvis också ett skiljedomsinstitut som är väletablerat inom internationella skiljeförfaranden, såsom ICC, SCC, LCIA eller SIAC.

3. Var medveten om korruptionsrisken

EU-rätten ställer krav på att europeiska företag ska arbeta metodiskt för att undvika penningtvätt och ta fram rutiner för att bekämpa korruption och mutor. Korruption är ett utbrett problem i stora delar av Sydamerika, särskilt inom vissa branscher och inom offentliga upphandlingar. Det är inte ovanligt att europeiska företag blir ”naiva” och inte inser att bolaget, eller dess partners på plats, kan medverka till exempelvis mutor, utan att detta varit bolagets avsikt. Att bolaget medverkar till korruption kan ge straffrättsliga risker för både bolaget och anställda, renomméskador, regulatoriska problem men även direkta ekonomiska skador.

Förslag för att hantera korruptionsrisken:

• • Gör due diligence på lokala distributörer, agenter och konsortiepartner.
  • Säkerställ att interna policys är anpassade till både EU-regler och lokal antikorruptionslagstiftning.
  • Undvik mellanhänder och lokala agenter som inte på ett tydligt sätt kan redovisa sina aktiviteter. Att utan eftertanke använda lokala ”fixare” kan medföra hög risk för korruption.
     

4. Ta hjälp av lokala rättsliga rådgivare

Juridiska tjänster är i regel mindre kostsamma i Mercosur-länderna än i Europa. Det kan därför vara en strategisk investering att anlita ett lokalt ombud som är välbekant med rättssystemet och den lokala affärskulturen för att få stöd när avtal ska ingås och vid andra kritiska situationer. 

Vinge har ett utbrett kontaktnät i Mercosur-länderna och flera jurister som talar spanska och portugisiska. Vi hjälper gärna till med att förmedla kontakter eller samarbeta med lokala ombud för att ge bästa möjliga rådgivning till företag som vill etablera sig i Mercosur.

Mer information om Mercosur-avtalet finns på Europeiska kommissionens hemsida, och i kommissionens pressmeddelande från den 17 januari.

Kontakta oss:

Martin Johansson
Partner / Advokat
EU, Competition & Regulatory

James Hope
Partner / Advokat / Solicitor-Advocate (England & Wales)
International Disputes

Hedvig Josefson
Senior Associate / Advokat
EU, Competition & Regulatory

Nils Ivars
Senior Associate / Advokat / Attorney-at-law (New York)
International Disputes, Latin America focus

Isak Lefvert
Associate
EU, Competition & Regulatory