Översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS)
De viktigaste åtgärderna i förslaget är:
o Koldioxidupptag. Det totala antalet utsläppsrätter som får ges ut inom EU ETS (det s.k. utsläppstaket) höjs med 250 miljoner ton permanenta inhemska koldioxidupptag av hög kvalitet i ETS mellan 2031 och 2040. Endast upptag som certifierats enligt certifieringsramen för koldioxidupptag (CRCF) kommer att vara berättigade, inledningsvis begränsat till direkt infångning av koldioxid från luft med lagring (DACCS) och bioenergi med koldioxidinfångning och lagring (BioCCS), där permanent lagring omfattas av ETS-reglerna för övervakning, rapportering och verifiering. Det skapar ytterligare utsläppsutrymme för de sektorer som är svårast att avkarbonisera. Kommissionen kommer att agera central köpare och förvärva certifierade upptag med hjälp av intäkter från auktionering av 250 miljoner ytterligare utsläppsrätter.
o Förbränning av kommunalt avfall. Förslaget innehåller ett gradvis inkluderande av kommunal avfallsförbränning i ETS från 2031, med ett stegvist tillvägagångssätt. Verksamhetsutövare kommer att vara skyldiga att överlämna utsläppsrätter för 25 procent av verifierade utsläpp 2031, stigande till 50 procent 2032, 75 procent 2033 och 100 procent från och med 2034. Medlemsstater kan välja att stå utanför till 2035 om de uppfyller minst två av tre villkor: en likvärdig nationell koldioxidskatt, att vara i linje med återvinningsmålen, samt att vara i linje med deponimålen.
o Luftfart. Förslaget utvidgar ETS-täckningen till alla flygningar som avgår från en EES-flygplats och landar i tredje land inom 5 000 km från EU:s geografiska mitt, från och med 2029. Alla inkommande och avgående affärsflygningar kommer att omfattas. Internationellt fortsätter förslaget att genomföra CORSIA (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation) för 2027–2035 och inför en avdragsmekanism för att undvika dubbel koldioxidprissättning där båda systemen är tillämpliga. Kommissionen kommer att genomföra en ytterligare bedömning 2032.
o Sjöfart. Förslaget utvidgar ETS till flera kategorier av mindre fartyg genom att sänka tröskelvärdet från 5 000 bruttodräktighet (GT) till 400 GT, och omfattar oljetankfartyg, kemikalietankfartyg, gasfartyg, LNG-fartyg, Ro-Pax-fartyg och passagerarfartyg. En större andel av utsläppen från internationella transporter mellan EES-hamnar och hamnar utanför EES inkluderas därför i handelssystemet.
Handlingsplanen för elektrifiering
En central del i handlingsplanen för elektrifiering är Kommissionens ambition att göra Europa till den första "eldrivna kontinenten" och öka andelen el i EU:s energianvändning Detta ska uppnås genom att undanröja de största hindren och bygga vidare på befintlig EU-lagstiftning och initiativ, såsom direktivet för förnybar energi, den nya given för ren industri (Clean Industrial Deal) och handlingsplanen för energi till överkomliga priser. Kommissionen har föreslagit ett indikativt elektrifieringsmål på 46 procent till 2040, mätt som elens andel av den slutliga energianvändningen (idag 23 procent). Målet avses bedömas och fastställas inom ramen för det kommande energiunionspaketet för perioden efter 2030, som planeras presenteras under fjärde kvartalet 2026.
För att nå dessa mål identifierar handlingsplanen olika hinder för en utbredd elektrifiering. Handlingsplanen omfattar bland annat åtgärder för att minska prisgapet mellan el och fossila bränslen, sänka initiala omställningskostnader, påskynda nätutbyggnad och främja innovation. Därtill betonas behovet av att säkerställa kompetent arbetskraft och stödja sysselsättningen i den rena energisektorn, som en förutsättning för en omfattande elektrifiering av industri, transporter och byggnader.
För att adressera dessa hinder föreslår Kommissionen åtgärder som bland annat omfattar följande.
Kommentar
Frågan om utsläppshandelns framtid splittrar EU:s medlemsstater. Tio länder, med Polen och Italien i spetsen, vill lätta på kraven och hänvisar till höga energipriser och försämrad konkurrenskraft. På andra sidan står Sverige, Finland, Spanien och Nederländerna, som förordar ett strikt regelverk. Den svenska regeringen varnade innan förslaget presenterades för att lättnader inom ETS riskerar att tvinga fram hårdare klimatkrav på andra sektorer, såsom transporter och skogsbruk.
Flera av reaktionerna på de föreslagna lättnaderna för utsläppshandeln har varit skarpa. Centerpartiets företrädare i EU-parlamentet beskrev förslaget som ”chockerande dåligt". Såväl den svenska regeringen som svensk industri har framhållit att förändringarna underminerar förutsättningarna för företag som redan har gjort betydande investeringar i sitt klimatarbete. Statsminister Ulf Kristersson framförde detta i ett brev till kommissionsordförande Ursula von der Leyen och betecknade ett sådant utfall som orimligt. Tidigare under våren 2026 hade ministrar från Danmark, Finland, Lettland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal och Sverige i ett brev till energikommissionär Dan Jørgensen framfört att systemet fungerar bra, stöder gränsöverskridande elhandel och har sparat Europa cirka 34 miljoner euro per år. Sveriges EU-minister, Jessica Rosencrantz, framförde detta budskap i ett senare brev till Rådets ordförandeskap i mitten av juli 2026 och förmedlade att det är viktigt att företag och sektorer som har gjort stora investeringar i linje med nuvarande ramverk inte försätts i en konkurrensnackdel.
Bland de svenska branschorganisationerna är bilden nyanserad. Svenskt Näringsliv välkomnar den ambitiösa utfasningsbanan, den sänkta indragningstakten i marknadsstabilitetsreserven och att mer ETS-intäkter styrs till industrins klimatinvesteringar, men motsätter sig den förlängda utfasningen av fri tilldelning (2038 i stället för 2034), som bromsar CBAM-infasningen, och kritiserar avsaknaden av en lösning för exportkonkurrens. Energiföretagen ser positivt på att avfallsförbränning inkluderas i ETS men varnar för att den långa infasningsperioden fram till 2034 riskerar att skapa ojämlika konkurrensvillkor. Avfall Sverige välkomnar att avfallsbränning nu inkluderas i EU ETS i alla medlemsstater och betonar vikten av enhetliga ETS-regler i hela EU så att svenska anläggningar inte missgynnas.
Reaktionerna på handlingsplanen för elektrifiering är relativt få. Redan den 25 juni 2026 undertecknade Sverige, tillsammans med Danmark, Frankrike och Nederländerna, ett gemensamt dokument till TTE-rådet (transporter, telekommunikation och energi) som starkt välkomnade den kommande planen och dess mål att accelerera elektrifieringen inom byggnader, transport och industri. Länderna betonade att importberoende av fossila bränslen undergräver energisäkerheten och att elektrifiering med fossilfri produktion är det mest effektiva svaret på externa chocker. Energiföretagen Sverige stödjer i sitt yttrande handlingsplanen och dess klimatmål, och menar att den bör tydligt visa hur elektrifiering och flexibilitet kan leverera ett kostnadseffektivt, tryggt och klimatneutralt energisystem.
Nästa steg
Förslaget ska nu beredas i Rådet och Europaparlamentet genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Förhandlingarna väntas främst röra balansen mellan klimatambition och industriell konkurrenskraft, koldioxidläckagerisk, internationella utsläppskrediter samt finansiering av den industriella omställningen. Utfallet kommer att få stor betydelse för energisektorn. Ett långsiktigt och förutsägbart ETS är avgörande för investeringar i fossilfri elproduktion, elektrifiering och nätutbyggnad, men betydande politiska motsättningar kvarstår kring systemets framtida utformning. Europaparlamentets rapportör för förslaget blir Peter Liese (EPP), som även ledde den föregående revideringen av ETS-direktivet. Rådet och parlamentet siktar på en politisk överenskommelse senast första kvartalet 2027, med intensiv debatt förväntad från september 2026.
Läs Kommissionens pressmeddelande här.
