Förordningen har sin grund i behovet av att stärka EU:s konkurrenskraft, och förslaget aviserades redan i Kommissionens politiska riktlinjer för 2024–2029. En 28:e regimk lyfts fram i både Draghi- och Lettarapporterna som ett centralt verktyg för att fördjupa och förenkla den inre marknaden. Enligt Letta-rapporten skulle ett sådant regelverk inte bara minska administrativa bördor för små och medelstora företag utan även bidra till att frigöra outnyttjad potential i den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer.
Målsättningen är att förenkla förfarandena genom hela företagets livscykel, från etablering och tillväxt till avveckling, samt att skapa ett gynnsamt ramverk för privata investeringar. EU Inc. ska erbjuda ett attraktivt alternativ för bolag som vill skala upp snabbt, attrahera gränsöverskridande kapital och dra nytta av digitaliserade processer som minskar både transaktionskostnader och administrativ börda. Förslaget syftar även till att positionera EU Inc. som ett trovärdigt alternativ till etablering i jurisdiktioner utanför unionen.
Initiativet är i linje med EU:s konkurrenskraftsagenda (se artikel om konkurrenskraftskompassen i Vinges Nyheter från EU 1/25) och aviserades som en av åtgärderna för att göra det möjligt för innovativa företag att omfattas av en enda, enhetlig uppsättning EU-regler. Förslaget om en 28:e regim framgick även i Kommissionens meddelande den 21 maj 2025 om den nya inremarknadsstrategin samt i meddelandet om EU:s startup- och scaleup strategi av den 26 maj 2025 som tillkännagav att den 28:e regimen skulle omfatta en EU-rättslig ram som i grunden bygger på digitala lösningar som standard. Utöver det aktuella förslaget har Kommissionen antagit ett meddelande som beskriver pågående och framtida initativ för att fullborda den 28:e regimen inom andra områden. Meddelandet föreslår bland annat maximal digitalisering av kontakterna mellan företag och myndigheter samt att medlemsländerna inrättar specialiserade domstolar för EU Inc.-tvister.
Paketet beräknas minska den administrativa bördan med uppskattningsvis EUR 328–440 miljoner för de 308 000 EU Inc.-bolagen som man uppskattar ska bildas under en tioårsperiod.
Nedan sammanfattas de viktigaste delarna i förslaget.
En central del av förslaget är införandet av ett nytt EU-övergripande gränssnitt för bildande av EU Inc.-bolag, som bygger vidare på det befintliga systemet för sammankoppling av företagsregister, BRIS (Business Register Interconnection System). Förslaget introducerar ett snabbspår som möjliggör registrering inom 48 timmar, utan krav på minimikapital och till en maximal kostnad av EUR 100. För att kvalificera sig för detta snabbspår krävs att grundarna använder EU:s standardiserade mallar för bolagsordningar, vilka är digitala, maskinläsbara och flerspråkiga. Om dessa mallar används anses samtliga nationella formkrav uppfyllda.
Efter registrering ska bolagsuppgifter, i enlighet med principen om engångsinlämning (once-only), utbytas digitalt med relevanta myndigheter, såsom skattemyndigheter, socialförsäkringsmyndigheter och register över verkligt huvudmannaskap. Inom ramen för denna process tilldelas bolaget skatteregistreringsnummer (TIN) och momsregistreringsnummer digitalt utan dröjsmål och utan separat ansökan. Syftet är att undvika att bolag ska behöva lämna samma uppgifter vid upprepade tillfällen. Som ett nästa steg avser Kommissionen att vidareutveckla det centrala EU-gränssnittet till ett centralt digitalt register för EU Inc.-bolag.
De digitala förfarandena för EU Inc.-bolag är utformade för att komplettera och integreras med befintliga digitala verktyg på EU-nivå, däribland den europeiska digitala identitetsramen enligt eIDAS-förordningen, den europeiska digitala identitetsplånboken (EUDIW) samt den föreslagna europeiska företagsplånboken (European Business Wallet, läs mer i Vinges Nyheter från EU 4/25), och säkerställer därigenom en sammanhängande digital infrastruktur för bolagsrättsliga förfaranden inom unionen.
Den föreslagna europeiska företagsplånboken ska göra det möjligt för EU Inc.-bolag att hantera alla kontakter med myndigheter och andra ekonomiska aktörer digitalt, oavsett var i EU dessa sker. När ett EU Inc.-bolag har bildats kommer all relevant bolagsinformation att finnas tillgänglig i de europeiska företagsplånböckerna för de aktörer som använder sådana lösningar. Bolag ska enkelt kunna genomföra centrala åtgärder, såsom att lämna in skattedeklarationer, ansöka om tillstånd samt ingå och utbyta avtal med myndigheter och affärspartner i hela EU – utan behov av fysisk dokumentation eller personliga möten, och med full rättslig giltighet. Systemet möjliggör dessutom en i hög grad automatiserad hantering av företagsidentitet och företagsdata, inklusive uppgifter om kunder och affärspartner.
Förslaget innebär att EU Inc.:s bolagsrättsliga förfaranden ska vara fullt digitala och omfatta bland annat digitala bolagsstämmor, styrelsemöten och elektroniska skriftliga beslut. Fysisk närvaro ska endast kunna krävas i undantagsfall och då vara särskilt motiverad, exempelvis för att förhindra identitetsmissbruk. Styrelsen ska bestå av en eller flera fysiska personer, varav minst en ledamot måste vara bosatt inom EU. Samtliga styrelseledamöter omfattas av harmoniserade lojalitets- och omsorgsplikter samt regler om hantering av intressekonflikter, inklusive en uttrycklig affärsmässig bedömningsregel (business judgment rule). Utöver styrelsen kan EU Inc. även inrätta ytterligare organ, såsom ett övervakningsorgan (supervisory board), även om dessa inte regleras närmare i förslaget.
För att tillhandahålla flexibla villkor för investeringar på den inre marknaden föreslår Kommissionen att aktierna i ett EU Inc.-bolag inte ska ha något nominellt värde och att det inte ska heller ska finnas krav på minimiaktiekapital. Aktiekapitalet kan därmed uppgå till EUR 0 under hela bolagets livstid, vilket syftar till att undanröja strukturella hinder för riskkapitalfinansiering och möjliggöra konvertibla instrument som Simple Agreements for Future Equity (SAFE) och Keep It Simple Securities (KISS). I stället för traditionella regler om kapitalskydd föreskriver förslaget ett balansräkningstest och ett solvenstest för utdelningar till aktieägare, med stöd av styrelseledamöters ansvar.
Vidare ska EU Inc.-bolaget kunna emittera olika aktieklasser med differentierade ekonomiska rättigheter och rösträtt, inklusive aktier med multipel rösträtt och utan rösträtt. Syftet är att ge grundare flexibilitet och möjlighet att skydda sig mot bland annat fientliga uppköp.
Aktieöverlåtelser ska kunna genomföras helt digitalt genom elektroniskt signerade avtal och registreras i ett obligatoriskt digitalt aktieregister med konstitutiv verkan, utan krav på mellanhänder. Medlemsstaterna får inte införa ytterligare formkrav, såsom krav på notarialhandlingar, för att en digital aktieöverlåtelse ska vara giltig.
Ett EU Inc.-bolag ska ha rätt att ansöka om upptagande till handel av sina aktier på en multilateral handelsplattform (MTF), inklusive tillväxtmarknader för små och medelstora företag (SME Growth Markets), under förutsättning att bolaget uppfyller samtliga tillämpliga krav enligt unionsrätten och nationell lagstiftning, däribland förordning (EU) 596/2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordningen) och direktiv (EU) 2024/2810 om strukturer med aktier med högre röstvärde i bolag som ansöker om att få sina aktier upptagna till handel på en multilateral handelsplattform. Medlemsstater får inte förbjuda sådant tillträde.
Medlemsstater får dessutom tillåta EU Inc.-bolag att ansöka om upptagande till handel av sina aktier på en reglerad marknad, förutsatt att samtliga tillämpliga krav uppfylls i enlighet med bland annat förordning (EU) 2017/1129 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, direktiv 2007/36/EG om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag och direktiv 2004/109/EG om harmonisering av transparenskrav avseende information om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (transparensdirektivet).
EU Inc.-bolag kommer att åtnjuta full etableringsfrihet, och grundare kommer att ha rätt att fritt välja den medlemsstat i vilken bolaget ska registreras, med rättsverkan i hela unionen. I frågor som inte regleras av förordningen ska den nationella lagstiftningen i registreringsstaten tillämpas.
Nationella arbetsrättsliga och socialrättsliga regler, inklusive regler om medbestämmande, påverkas inte av förslaget och ska tillämpas fullt ut, vilket säkerställer likabehandling mellan EU Inc.-bolag och jämförbara nationella bolagsformer.
Förslaget innehåller vidare en lista med förbjudna nationella åtgärder gentemot EU Inc.-bolag registrerade i en annan medlemsstat, såsom att neka rätt till offentligt stöd baserat på bolagets säte, kräva lokal etablering eller fysisk närvaro för att erhålla tillstånd eller neka användning av bankkonton upprättade i en annan medlemsstat. Syftet är att säkerställa att EU Inc.-bolag behandlas på samma sätt som alla andra nationella bolag.
Förslaget introducerar även en frivillig EU-plan för personaloptioner (EU-ESO), genom vilken EU Inc.-bolag ges möjlighet att utfärda teckningsoptioner till berättigade personer, inklusive anställda och styrelseledamöter. Optionerna är förenade med en obligatorisk intjänandeperiod om minst 24 månader.
Den centrala harmoniserade komponenten i förslaget är tidpunkten för beskattning. Enligt förslaget ska inkomster kopplade till EU-ESO beskattas först när de aktier som erhållits genom optionernas utnyttjande faktiskt avyttras, vilket undviker problemet med beskattning av orealiserade inkomster. Enligt Kommissionen är detta en avgörande faktor för att säkerställa instrumentets attraktivitet, särskilt för innovativa startups och scaleups som konkurrerar om talanger över nationsgränserna. Förslaget tar däremot inte ställning till hur dessa inkomster ska kvalificeras skattemässigt.
För solventa EU Inc.-bolag innehåller förslaget ett snabbavvecklingsförfarande under vissa villkor, bland annat att bolaget har upphört med sin ekonomiska verksamhet, saknar tillgångar och skulder samt inte har pågående rättsprocesser. Borgenärer och skattemyndigheter ska ha möjlighet att invända inom 30 dagar.
För insolventa EU Inc.-bolag som omfattas av definitionen av "innovativa uppstartföretag" (enligt kriterier i Kommissionens rekommendation om definitionen av innovativa företag, innovativa uppstartsföretag och innovativa expanderande företag (C(2026) 1800 final)) föreslås ett förenklat avvecklingsförfarande, som utlöses av ett betalningsinställelsetest och digitala auktionslösningar för realisation av tillgångar. Som övergripande mål anges att beslut om avslut av de förenklade förfarandena ska fattas inom sex månader från ansökan, med möjlighet till förlängning i vissa fall.
Förslaget går nu vidare i det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Kommissionen har satt som mål att en politisk överenskommelse ska nås senast i slutet av 2026, med ett formellt antagande och ikraftträdande därefter och ett tillämpningsdatum som för närvarande beräknas till 2028.. Detta är en ambitiös tidsplan, som har bekräftats av Europaparlamentet och Rådet. Förslaget är dock inte okontroversiellt och förseningar kan inte uteslutas.
EU Inc. framstår som en ambitiös och i många delar pragmatisk byggsten i arbetet med att fördjupa den inre marknaden och göra den mer fungerande för snabbt växande bolag.
EU Inc. ska dock inte ses som en heltäckande lösning på EU:s fragmentering. Kommissionen beskriver själv initiativet som en del av en bredare "28:e regim"-logik, där andra spår såsom kapitalmarknadsfördjupning, regelförenkling och eventuellt skatte- och arbetsmarknadsrelaterade frågor spelar en avgörande roll för den totala effekten.
Förordningen harmoniserar inte arbetsrätten, inkluderar inte en pan-europeisk tvistlösningsmekanism och överlämnar frågan om bredare tillgång till finansiering till andra pågående initiativ såsom Savings and Investments Union och den kommande revideringen av förordning 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder (EuVECA-förordningen).
Reaktionerna på förslaget har varit blandade. Inom debatten beskrivs EU Inc. ofta som ett "första byggblock" mot en mer integrerad europeisk ekonomi. Både stöd och kritik har framförts från svenska myndigheter. Bolagsverket välkomnar den digitala infrastrukturen och den ökade insynen, men ser liksom Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kronofogdemyndigheten påtagliga risker med förslaget i dess nuvarande form. Myndigheterna invänder framför allt mot bristande kontrollmekanismer, avsaknaden av aktiekapitalkrav och att förslaget riskerar att underlätta ekonomisk brottslighet. Kronofogdemyndigheten pekar därutöver på att borgenärsskyddet försvagas och att förenklad konkursavveckling kan försvåra brottsutredningar.
Från näringslivets håll har det ännu inte kommit något större antal färdiga analyser på EU Inc. Förslaget har dock arbetats fram i samråd med aktörer inom tech- och investerarbranschen, vilka tidigare genom 16 000 underskrifter framfört önskan om en EU Inc.-bolagsform. Svenskt Näringsliv välkomnar Kommissionens ambitioner om förenkling och harmonisering, men bedömer att förslaget i dess nuvarande utformning präglas av betydande oklarheter avseende såväl materiellt innehåll som samspelet med nationell rätt, vilket medför risk för nationella variationer och begränsad faktisk effekt på små och medelstora företags tillväxtmöjligheter.
Det återstår att se hur snabbt lagstiftningsprocessen kommer att gå och i vilken utsträckning EU-Inc. förslaget kommer att förändras under förhandlingarna i Rådet och Europaparlamentet. Även om det råder allmän enighet om behovet av en 28:e regim, är det inte alla medlemsstater och politiska grupper som instämmer i förslaget.
Den samlade satsningen på en harmoniserad bolagsform, digitala förfaranden, flexibel finansiering och ett gemensamt ramverk för personaloptioner har dock potential att gradvis omforma det europeiska företagslandskapet, särskilt inom teknik-, life science- och andra innovationsdrivna sektorer.
