Assistansfusk – brottsuppläggen och utmaningarna för branschen

Nationellt underrättelsecentrum publicerade den 8 april 2025 den första delen av sin analys av hur den organiserade brottsligheten missbrukar Försäkringskassans förmåner (nedan ”Delanalysen”). Analysen fokuserar bland annat på i vilken utsträckning den organiserade brottsligheten verkar inom assistansersättning – både som företrädare i assistansbolag och som personliga assistenter. Dessutom har regeringen sjösatt en statlig utredning om oegentligheter i assistansbranschen. Likaså har fusket i assistanssektorn varit uppmärksammat och debatterats i media under lång tid.

Myndighetsrapporterna visar att det finns anledning att vara uppmärksam på att assistansbranschen har särskilda utmaningar med en stor representation av ledande befattningshavare och anställda som har kopplingar till kriminella nätverk. För att undvika att främja den organiserade brottsligheten behöver företag som kommer i kontakt med assistansbranschen förstå problembilden, vara uppmärksamma och agera både proaktivt och reaktivt.

Denna artikel syftar till att redovisa vad som framkommit om brottsuppläggen i assistansbranschen samt beskriva åtgärder som presenterats för att komma till rätta med problemen.

Myndigheternas analys: koppling till kriminella nätverk är utbredd i assistansbranschen

Delanalysen från Nationellt underrättelsecentrum avser perioden 2022-2023 och där konstateras bland annat följande:

• Personer som är aktiva i kriminella nätverk och personer som är kopplade till kriminella nätverk är i stor utsträckning verksamma inom assistansbranschen. Med ”aktiva individer” menas enligt Polismyndighetens definition personer som har aktiva roller i kriminella nätverk och med ”kopplade personer” menas individer som har samröre med aktiva i kriminella nätverk.
• Drygt 2 000 personer som bedöms vara aktiva eller kopplade individer har arbetat som personliga assistenter.
• Nära hälften av alla assistansbolag har anställda personliga assistenter som är aktiva eller kopplade till kriminella nätverk. Ju större bolag, desto flera personliga assistenter tycks vara aktiva i, eller ha koppling till, kriminella nätverk.
• Sverige har cirka 14 000 brukare av assistans, dvs. personer som använder personlig assistans. Fyra av tio brukare har kommit i kontakt med personliga assistenter som har mer eller mindre direkt koppling till organiserad brottslighet.

I alla större assistansbolag påträffades koppling till kriminella nätverk

Kopplingarna till kriminalitet finns ofta hos personer i ledande befattning inom assistansbranschen, enligt Nationellt underrättelsecentrum.

I Delanalysen konstateras att av totalt 699 privata assistansbolag så har 108 av bolagen en aktiv eller kopplad person, eller en familjemedlem till sådan person, i ledande befattning inom bolaget.

Bland de 62 största assistansbolagen, vilka samlar hälften av alla Sveriges brukare, har samtliga 62 bolag tre eller fler personliga assistenter anställda som är aktiva i eller kopplade till kriminella nätverk. Av dessa större assistansbolag har 56 % blivit polisanmälda för misstänkt bidragsfusk och dessa bolag har fått 756 miljoner, eller 16 miljoner per bolag, utbetalt felaktigt. Flera bolag som haft företrädare med kopplingar till organiserad brottslighet har dessutom försatts i konkurs, vilket ses som ett tecken på att bolaget använts i kriminellt syfte.

Nationellt underrättelsecentrum konstaterar att det tillitsbaserade systemet är sårbart och utnyttjas av kriminella, medan Försäkringskassans kontrollmöjligheter är begränsade. Därför har välfärdsbrottslighet också blivit så pass utbrett inom assistansbranschen.

Hur går fusket till?

Enligt Nationellt underrättelsecentrum uppvisar assistansföretagen många gånger en vit fasad med korrekt redovisning och god ekonomi. De kriminella blandar sedan legal och illegal ekonomi samt rätt och felaktigt utförd assistans.

I Delanalysen ges ett antal exempel på hur fusken i branschen kan gå till:

• Överdrivna vårdbehov och pappersassistenter. Brukarens vårdbehov överdrivs för att få mer assistansersättning. Det kan ske genom osanna dokument från läkare, arbetsterapeuter och andra professioner. Ibland redovisas personlig assistans av assistenter som inte jobbar i verkligheten, så kallade pappersassistenter. I ett fall hjälpte ett bolag kriminella att få ut pengar för tiotusentals timmar som aldrig utfördes.
• Vanvård och människoexploatering. Brukare används som brottsverktyg och utsätts för vanvård. Ett exempel är en brukare utan hjärnaktivitet som familjen tog hem trots att vården ville avsluta behandlingen och låta brukaren somna in. Brukaren fick inte rätt omvårdnad och vägde mycket lite när hon togs tillbaka till vården. Familjen fick stora summor i assistansersättning utan att ge riktig assistans.
• Administratörsbolag och servicebolag. Dessa företag rundar tillståndsplikten hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genom att agera som administratör åt en på papperet egen anordnare. Om assistansbolag förlorar sitt tillstånd kan de alltså fortsätta som servicebolag och undvika ansvar.
• Användning av anhöriginvandring. Kriminella aktörer använder också arbetstillstånd och anhöriginvandring som en del av sina brottsupplägg, vilket kan användas för att få in fler brukare i systemet som kan utnyttjas för att erhålla assistansersättning. Nationellt underrättelsecentrum kommer i en senare analys undersöka närmare hur assistenter med uppehållstillstånd utnyttjas av kriminella aktörer i assistansbranschen.
• Återbetalning av löner. Assistenter får lön men tvingas betala tillbaka en del av lönen till bolaget eller dess företrädare.

Hur vill regeringen få bukt med problemen?

Regeringen anser att assistansbranschen är särskilt utsatt för välfärdsbrottslighet och vill få stopp på felaktiga utbetalningar av assistansersättning. En särskild utredare ska föreslå hur branschen kan motverka brott och samtidigt höja kvaliteten för de assistansberättigade. Utredningen ska redovisa sitt resultat senast den 8 januari 2027 och behandla bland annat följande.

• Regeringen vill införa en ny ordning för regelbunden uppföljning av beviljad assistansersättning för att upptäcka felaktigheter snabbare.
• Anmälningsskyldigheten vid ändrade förhållanden ska tydliggöras för både brukaren och den som anordnar assistansen.
• Frågan om utökade möjligheter att ändra beslut som är oriktiga på grund av fusk och andra oegentligheter ska analyseras.
• Möjligheten att reglera anhörigassistans och analysera om samma person får ha flera roller (t.ex. god man och personlig assistent) ska undersökas för att minska risken för intressekonflikter.
• Försäkringskassan ska få bättre möjligheter att kontrollera om redovisad assistanstid faktiskt utförts, exempelvis genom att kunna inhämta uppgifter om personliga assistenter och deras närvaro.
  
  

Råd till företag

Enligt Nationellt underrättelsecentrums bedömning verkar kriminella aktörer och deras familjer i stor utsträckning inom assistansbranschen.

Företag som är aktiva inom assistansbranschen eller företag som kommer i kontakt med branschen måste alltså vara medvetna om och uppmärksamma på de utmaningar som branschen har när det gäller kontakter med organiserad brottslighet.

Fem konkreta råd:

1. Var inte naiv inför problemen i assistansbranschen. Låt vetskapen om utmaningarna i branschen genomsyra det förebyggande arbetet och kontakterna med branschen.
2. Vid behov, genomför noggranna bakgrundskontroller av personer eller bolag. Även av motparter.
3. Vid köp av bolag inom branschen – genomför grundlig due diligence.
4. Om problem identifieras – säkra bevisning och överväg att genomföra en intern utredning.
5. Vid misstänkt brottslighet – överväg att göra en polisanmälan.

Vinge har specialister med stor vana vid att utreda ekonomisk brottslighet och mångårig erfarenhet av att bistå klienter i förebyggande arbete mot ekonomisk brottslighet. Vi företräder även bolag i eventuella efterföljande rättsprocesser.