Utredningen om AI-förordningen har nu överlämnat sitt betänkande till regeringen. Vinge har haft en central roll i arbetet, där Helena Rosén Andersson, Senior Counsel, varit särskild utredare och Michael Spira, Senior Associate, en av sekreterarna.
Betänkandet föreslår bland annat att Post- och telestyrelsen (PTS) utses till marknadskontrollmyndighet med huvudsakligt ansvar för förordningen samt att en regulatorisk sandlåda för AI inrättas. Syftet med förslagen är att skapa ett rättssäkert och effektivt system som samtidigt främjar innovation.
Den 6 oktober lämnade Utredningen om AI-förordningen över betänkandet "Anpassningar till AI-förordningen – Säker användning, effektiv kontroll och stöd för innovation" (SOU 2025:101) till civilministern och Finansdepartementet.
Utredningen om AI-förordningen har haft i uppdrag att se över behovet av nationella anpassningar till följd av EU:s AI-förordning.
– AI-förordningen är främst en produktsäkerhetslagstiftning men ska samtidigt främja innovation. Förordningen berör i princip alla sektorer och omfattar både privata och offentliga aktörer. Syftet med förslagen är att skapa ett rättssäkert och effektivt system utan att gå längre än vad AI förordningen kräver och att samtidigt främja innovation inom området, säger Helena Rosén Andersson, Senior Counsel, Vinge, som lett utredningen.
För att förenkla och stödja aktörer som omfattas av förordningen föreslås att en myndighet utses till marknadskontrollmyndighet med huvudsakligt ansvar för AI-förordningen.
Utredningen föreslår att Post- och telestyrelsen (PTS) ska vara den myndigheten. Detta eftersom PTS redan har många uppdrag inom det digitala området, har ansvar för samordning och är befintlig marknadskontrollmyndighet. Förslaget harmoniserar också med andra EU-länders och särskilt nordiska länders förslag på organisering av marknadskontrollmyndigheter.
– Att regeringen i budgetpropositionen för 2026 föreslår att PTS ska gå samman med Myndigheten för digital förvaltning (Digg) i syfte att skapa en stärkt myndighet för digitaliseringsfrågor understryker behovet av att PTS får det huvudsakliga ansvaret, säger Helena Rosén Andersson.
Utredningen föreslår också att PTS ska vara samordnande marknadskontrollmyndighet och gemensam kontaktpunkt enligt AI-förordningen. I rollen som samordnande marknadskontrollmyndighet föreslås att PTS bland annat ska ansvara för den huvudsakliga kontakten med allmänheten gällande AI-förordningen, för medvetandehöjdande åtgärder och för att lämna generell vägledning om AI-förordningen.
– Fördelen för företagen är att de får en tydlig kanal, PTS, för frågor och vägledning om AI-förordningen. PTS kommer därmed att fungera lite som en ”one-stop-shop” in i myndighetsstrukturen när det gäller AI-förordningen. Det minskar osäkerhet, kortar ledtider och bör resultera i en förutsebarhet för företagen, säger Michael Spira, Senior Associate, Vinge, som har varit en av sekreterarna i utredningen.
Ytterligare tio myndigheter föreslås få ansvar för marknadskontroll av AI-system som omfattas av AI-förordningen, kopplat till sektorer eller områden. Bland dem får Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och Finansinspektionen (FI) störst ansvar.
– Att vi föreslår flera myndigheter beror bland annat på att vissa är indirekt utpekade i AI-förordningen. Sverige har också sedan tidigare ett decentraliserat system för marknadskontroll och vi har behövt anpassa reglerna som kompletterar AI-förordningen till befintliga regler, säger Helena Rosén Andersson.
Av AI-förordningen följer att myndigheterna ska kunna besluta om sanktionsavgifter för vissa överträdelser av förordningen. Utredningen föreslår även andra, mildare ingripandemöjligheter. Systemet med ingripanden föreslås utgöras av förelägganden med eller utan vite, anmärkning och sanktionsavgift.
Utredningen föreslår att även statliga, kommunala och regionala myndigheter ska omfattas av systemet med föreläggande, anmärkning och sanktionsavgift.
– Genom ett system med olika möjligheter till ingripanden kan det ingripande användas som är mest lämpligt i det enskilda fallet, säger Helena Rosén Andersson.
– Många företag kan uppleva AI-förordningen som ett komplext och svåröverskådligt regelverk. Vi har därför bedömt att det behöver finnas mildare alternativ till ingripanden och inte endast de sanktionsavgifter som följer av förordningen. Detta för att systemet med sanktioner och andra ingripanden inte ska upplevas som ett allt för stort hinder mot innovation och användning av AI-system på marknaden, säger hon.
Utredningen föreslår också att det ska inrättas minst en regulatorisk sandlåda för AI i Sverige, där det kommer finnas möjlighet att testa, träna, utveckla och validera innovativa AI-system innan de släpps ut på marknaden.
Den regulatoriska sandlådan ska vara horisontell, det vill säga öppen för alla leverantörer och potentiella leverantörer oavsett sektor. Små och medelstora företag samt start-ups ska ha prioriterad tillgång till sandlådan.
PTS föreslås bli inrättande myndighet av den regulatoriska sandlådan för AI och ska således organisera och leda verksamheten i sandlådan. Genom att inrätta minst en regulatorisk sandlåda för AI i Sverige kan företag få direkt myndighetsstöd och säkerställa att de uppfyller skyldigheterna i AI-förordningen innan ett AI-system släpps på marknaden.
– Det bör leda till snabbare time‑to‑market och lägre compliance‑kostnader för de företag som får möjlighet att delta i den föreslagna regulatoriska sandlådan. Genom att vi också föreslår att det ska inrättas en regulatorisk sandlåda för AI som är öppen för alla så kommer företag oavsett bransch eller sektor att kunna ansöka om att få delta, säger Michael Spira.
– Det kan skapa en innovationsmiljö där olika typer av företag kan dra fördelar av vägledning och stöd av PTS som ansvarig myndighet, vilket bör leda till ökad konkurrens mellan företag från olika sektorer, säger han.
För att sandlådan ska uppnå sitt syfte enligt AI-förordningen föreslås också sekretesskydd för verksamheten samt regler om tystnadsplikt.
– Detta är viktigt för att skydda framför allt företagens uppfinningar, företagshemligheter och know-how när de utvecklar och testar AI-system i sandlådan, säger Helena Rosén Andersson.
Utredningen om AI-förordningen
Har letts av den särskilda utredaren Helena Rosén Andersson, advokat och Senior Counsel, Vinge. Utredningen har bestått av 5 sakkunniga, 18 experter och 3 utredningssekreterare, bland annat Michael Spira, advokat, Vinge.
Utredningens nyckelförslag:
• Elva myndigheter ska ansvara för marknadskontrollen av AI-system som omfattas av AI-förordningen och PTS ska vara huvudsakligt ansvarig myndighet. Även IMY och Finansinspektionen får ett stort ansvar.
• Ett system införs med tydliga befogenheter för marknadskontrollmyndigheterna och möjligheter för myndigheterna att ingripa vid överträdelser av AI-förordningen i form av förelägganden med eller utan vite, anmärkning eller sanktionsavgift.
• Minst en regulatorisk sandlåda för AI ska inrättas i Sverige och PTS ska vara inrättande myndighet.
• Bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt införs.
De nya svenska reglerna föreslås börja gälla samtidigt som de flesta bestämmelserna i AI-förordningen blir tillämpliga, den 2 augusti 2026.
Läs mer på regeringens hemsida.
