Nyhet

Rättssäkerheten hotas av de nya reglerna om företagsbot

12 september 2019

Företag kan komma att riskera företagsbot på upp till 500 miljoner. Det är innebörden av en ny proposition som presenterades av regeringen i måndags.

”Regeringen föreslår nu att den maximala företagsboten höjs från 10 till 500 miljoner kronor. Lagen ska träda ikraft vid årsskiftet och är ett steg i rätt riktning. Men företagen saknar en reglerad rätt att underrättas om brottsmisstanken och om grunden för företagets straffrättsliga ansvar. Det är ett hot mot rättsäkerheten” ,

skriver Johan Eriksson, Försvarsadvokaterna i Stockholm, och Mia Falk, Vinge, på DN Debatt 12 september.

Propositionen presenterades i måndags och avser ny lagstiftning gällande företagsbot, det vill säga de böter ett företag kan åläggas att betala när brott har begåtts inom ramen för företagets verksamhet. De typer av brott för vilka företagsbot kan bli aktuellt omfattar bland annat mutbrott, miljöbrott, arbetsmiljöbrott, skattebrott och bokföringsbrott.

”Ingen fysisk person behöver lagföras för brottet, eller ens identifieras, för att ett företag ska åläggas att betala företagsbot. Åklagarna ges utökad makt att utfärda företagsbot om upp till 3 miljoner kronor genom strafföreläggande, det vill säga utan rättegång. Det innebär att i många fall kommer ingen domstol att ta ställning till bevisningen, eller ens om något brott faktiskt har begåtts.”

En fysisk person som misstänks för brott har rätt att i detalj bli underrättad om brottsmisstanken och ta del av material i utredningen samt att biträdas av försvarare. Ingen av dessa rättigheter finns reglerade för företag som riskerar att åläggas med företagsbot.

”De flesta företag saknar i dag egen straffrättslig expertis som aktivt kan ta tillvara företagets intressen i samband med en brottsutredning. Behovet av ett regelverk som tydliggör företagens rättigheter är därför än viktigare. Vi instämmer med Sveriges advokatsamfund, som i sitt remissvar till regeringen anmärkte att ett företags rättigheter vid brottmål bör motsvara de som tillkommer fysiska personer som misstänks för brott.”

Att få en företagsbot riktad mot sig kan efter årsskiftet bli en mycket dyr affär, som i värsta fall kan äventyra företagets existens.

Läs debattartikeln i sin helhet.

Vinges experter ger en inblick i svensk sjörätt i den senaste upplagan av International Comparative Legal Guide – Shipping Law 2022

Vinges experter i sjö- och transporträtt har återigen bidragit med det svenska kapitlet avseende sjörätt i International Comparative Legal Guides (ICLG).
10 augusti 2022

Sanctions update 22 July

Further to our previous sanctions updates of 25 February, 3 March, 11 March, 16 March , 14 April and June 8, we herewith provide a further update of recent sanctions developments following Russia’s war against Ukraine:
26 juli 2022

Nytt EU-instrument för internationell upphandling (IPI)

Den 17 juni 2022 antog Rådet en förordning avseende ett nytt instrument för internationell upphandling (”Instrument for International Procurement” eller ”IPI”), efter att Europaparlamentet antagit förordningen i plenum den 9 juni 2022. Syftet med IPI är att främja ömsesidighet i tillträdet till internationella marknader för offentlig upphandling genom att införa möjligheten för EU-kommissionen att inleda utredningar och vidta åtgärder för att öppna upp och öka tillgängligheten för EU-företag till de globala upphandlings- och koncessionsmarknaderna.
11 juli 2022