Nyhet

Rättssäkerheten hotas av de nya reglerna om företagsbot

12 september 2019

Företag kan komma att riskera företagsbot på upp till 500 miljoner. Det är innebörden av en ny proposition som presenterades av regeringen i måndags.

”Regeringen föreslår nu att den maximala företagsboten höjs från 10 till 500 miljoner kronor. Lagen ska träda ikraft vid årsskiftet och är ett steg i rätt riktning. Men företagen saknar en reglerad rätt att underrättas om brottsmisstanken och om grunden för företagets straffrättsliga ansvar. Det är ett hot mot rättsäkerheten” ,

skriver Johan Eriksson, Försvarsadvokaterna i Stockholm, och Mia Falk, Vinge, på DN Debatt 12 september.

Propositionen presenterades i måndags och avser ny lagstiftning gällande företagsbot, det vill säga de böter ett företag kan åläggas att betala när brott har begåtts inom ramen för företagets verksamhet. De typer av brott för vilka företagsbot kan bli aktuellt omfattar bland annat mutbrott, miljöbrott, arbetsmiljöbrott, skattebrott och bokföringsbrott.

”Ingen fysisk person behöver lagföras för brottet, eller ens identifieras, för att ett företag ska åläggas att betala företagsbot. Åklagarna ges utökad makt att utfärda företagsbot om upp till 3 miljoner kronor genom strafföreläggande, det vill säga utan rättegång. Det innebär att i många fall kommer ingen domstol att ta ställning till bevisningen, eller ens om något brott faktiskt har begåtts.”

En fysisk person som misstänks för brott har rätt att i detalj bli underrättad om brottsmisstanken och ta del av material i utredningen samt att biträdas av försvarare. Ingen av dessa rättigheter finns reglerade för företag som riskerar att åläggas med företagsbot.

”De flesta företag saknar i dag egen straffrättslig expertis som aktivt kan ta tillvara företagets intressen i samband med en brottsutredning. Behovet av ett regelverk som tydliggör företagens rättigheter är därför än viktigare. Vi instämmer med Sveriges advokatsamfund, som i sitt remissvar till regeringen anmärkte att ett företags rättigheter vid brottmål bör motsvara de som tillkommer fysiska personer som misstänks för brott.”

Att få en företagsbot riktad mot sig kan efter årsskiftet bli en mycket dyr affär, som i värsta fall kan äventyra företagets existens.

Läs debattartikeln i sin helhet.

European Commission provides sanctions compliance guidance

The European Commission has recently issued three opinions regarding the interpretation of asset freeze provisions in certain sanctions legislation pertaining to Central African Republic, Ukraine, Libya and Syria. The opinions are also of relevance for other sanctions regimes which provide for the same or similar restrictions. Therefore, their practical relevance goes far beyond the sanctions regimes in the context of which they were issued and they therefore provide for helpful guidance regarding the required thresholds for sanctions compliance generally.
20 september 2021

Har arbetsgivaren rätt att kräva vaccinering?

I och med återgången till kontorsarbete har frågan om anställdas vaccinering blivit högaktuell. Många arbetsgivare frågar sig om det går att ställa krav på vaccination inför att medarbetarna ska komma tillbaka till kontoret. Vad gäller i olika situationer, och vad säger regelverket?
14 september 2021

Vinge lanserar IP-podd

Immateriella tillgångar såsom patent, varumärken och upphovsrättigheter har idag en allt större betydelse för ett bolags framgång och utveckling. Vinge lanserar därför IP-Kompassen, en podd med syfte att höja kunskapsnivån inom immaterialrättsområdet och förbättra förutsättningarna för bolag, oavsett mognad och bransch, att förvalta och maximera nyttan av bolagets immateriella tillgångar.
9 september 2021