Nyhet

Rättssäkerheten hotas av de nya reglerna om företagsbot

12 september 2019

Företag kan komma att riskera företagsbot på upp till 500 miljoner. Det är innebörden av en ny proposition som presenterades av regeringen i måndags.

”Regeringen föreslår nu att den maximala företagsboten höjs från 10 till 500 miljoner kronor. Lagen ska träda ikraft vid årsskiftet och är ett steg i rätt riktning. Men företagen saknar en reglerad rätt att underrättas om brottsmisstanken och om grunden för företagets straffrättsliga ansvar. Det är ett hot mot rättsäkerheten” ,

skriver Johan Eriksson, Försvarsadvokaterna i Stockholm, och Mia Falk, Vinge, på DN Debatt 12 september.

Propositionen presenterades i måndags och avser ny lagstiftning gällande företagsbot, det vill säga de böter ett företag kan åläggas att betala när brott har begåtts inom ramen för företagets verksamhet. De typer av brott för vilka företagsbot kan bli aktuellt omfattar bland annat mutbrott, miljöbrott, arbetsmiljöbrott, skattebrott och bokföringsbrott.

”Ingen fysisk person behöver lagföras för brottet, eller ens identifieras, för att ett företag ska åläggas att betala företagsbot. Åklagarna ges utökad makt att utfärda företagsbot om upp till 3 miljoner kronor genom strafföreläggande, det vill säga utan rättegång. Det innebär att i många fall kommer ingen domstol att ta ställning till bevisningen, eller ens om något brott faktiskt har begåtts.”

En fysisk person som misstänks för brott har rätt att i detalj bli underrättad om brottsmisstanken och ta del av material i utredningen samt att biträdas av försvarare. Ingen av dessa rättigheter finns reglerade för företag som riskerar att åläggas med företagsbot.

”De flesta företag saknar i dag egen straffrättslig expertis som aktivt kan ta tillvara företagets intressen i samband med en brottsutredning. Behovet av ett regelverk som tydliggör företagens rättigheter är därför än viktigare. Vi instämmer med Sveriges advokatsamfund, som i sitt remissvar till regeringen anmärkte att ett företags rättigheter vid brottmål bör motsvara de som tillkommer fysiska personer som misstänks för brott.”

Att få en företagsbot riktad mot sig kan efter årsskiftet bli en mycket dyr affär, som i värsta fall kan äventyra företagets existens.

Läs debattartikeln i sin helhet.

Skärpta straffrättsliga sanktioner för miljöbrott – nytt EU-direktiv föreslaget

EU-kommissionen antog strax före årsskiftet ett förslag på nytt direktiv som ska ersätta det nuvarande miljöbrottsdirektivet (2008/99). Bland annat föreslås nya kategorier av miljöbrott, en miniminivå för straffrättsliga sanktioner, en mer effektiv tillsyn och ett stärkt gränsöverskridande samarbete.
27 januari 2022

Så ändras reglerna om cabotagetransporter och utstationering den 2 och 21 februari 2022

Regeringen har beslutat om ett antal nya regler rörande cabotagetransporter, kombinerade transporter, beställaransvar kör- och vilotider samt utstationering.
21 januari 2022

Kärnkraft och naturgas inkluderas i klimattaxonomin – nytt förslag från EU-kommissionen

EU-kommissionen översände den 31 december 2021 ett förslag till en expertgrupp inom Kommissionen samt medlemsstaterna om att inkludera kärnkraft och naturgas i klimattaxonomin, det vill säga EU:s klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter.
20 januari 2022