Nyhet

EU-kommissionen riktar kritik mot Sveriges tillämpning av reglerna om kombinerade transporter

11 december 2020

Europeiska kommissionen har genom en formell underrättelse till Sverige riktat kritik mot bristfällig tillämpning av direktiv 92/106/EEG om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport för gods mellan medlemsstaterna (”Kombidirektivet”). Underrättelsen rör främst Transportstyrelsens tillämpning av begreppet ”närmaste lämpliga järnvägsstation”

En kombinerad transport är en godstransport, innefattande en vägsträcka som får utföras inom Sveriges gränser av en utländsk transportör med gemenskapstillstånd. En sådan vägtransport omfattas inte av de begränsningar av utländska bolags vägtransporter inom Sverige som cabotagereglerna innebär. En sådan vägtransport ska enligt regelverket ske till/från ”närmaste lämpliga järnvägsstation”.

Kommissionen har den 30 oktober 2020 beslutat att skicka en formell underrättelse till Sverige eftersom Kommissionen anser att EU:s regler om kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna enligt rådets direktiv 92/106/EEG, det s.k. Kombidirektivet, inte tillämpas på rätt sätt.

I Kombidirektivet finns bestämmelser om ett särskilt system som är avsedda att uppmuntra transportörer att föra över gods från vägtransporter till järnväg eller sjöfart för en del av transporten. Detta kallas kombinerad transport och syftar till att minska utsläppen från transportsektorn och minska andra negativa effekter av vägtransporter inom EU.

Av de skäl som framgår av underrättelsen anser Kommissionen att Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Kombidirektivet dels genom att behandla en järnvägsstation för pålastning som ”lämplig” endast på grund av att  stationen har utrustning och förutsättningar att hantera godset, dels genom att behandla en järnvägsstation för pålastning som belägen bortom den ”närmaste lämpliga” för det fall att den ligger längre bort än ett visst avstånd (150 km) från pålastnings- eller urlastningsplatsen och transportören inte visar att synnerliga skäl föreligger.

Enligt Kommissionen tillämpas reglerna på ett sätt som innebär att Sverige begränsar definitionen av kombinerade transporter vilket hindrar att vissa transporter som omfattas av direktivet ingår i systemet. Sverige har två månader på sig att bemöta kommissionens argument. I annat fall kan kommissionen besluta att sända ett motiverat yttrande.

Remissrundan avslutad avseende de eventuella förändringarna i diskrimineringslagen

Såsom redogjorts för i tidigare nyhetsbrev så presenterades under slutet av 2021 utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. Sammantaget har utredningen haft tre deluppdrag: (i) att ta ställning till om det behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering när det saknas en identifierbar skadelidande, (ii) att föreslå hur skyddet mot diskriminering kan förändras inom offentlig verksamhet för att åstadkomma ett mer heltäckande skydd, samt (iii) att efter översyn överväga om skyddet mot trakasserier, sexuella trakasserier och hot avseende arbetstagare, och med arbetstagare jämställda personer, behöver utvidgas.
1 juli 2022

Förändringar inom reglerna kring arbetskraftsinvandring

Under februari 2022 lade regeringen fram propositionen ”Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring 2021/22:134”. Genom denna proposition föreslår regeringen nya regler vars syfte är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare men också att behålla internationell kompetens i Sverige.
1 juli 2022

Arbetsrätten och beredskapen vid krig

Den rådande situationen i vår omvärld kan få en inverkan även på det arbetsrättsliga området. Det finns nämligen speciella lagar som kan träda ikraft för det fall att Sverige hamnar i krig, är i krigsfara eller annars om det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig eller att Sverige varit i krig eller krigsfara. En av dessa är lagen arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).
1 juli 2022