EU tar nu konkreta steg mot att bygga upp en europeisk försvarsunion. Försvarspolitiken kännetecknas av ambitionen att stärka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft och innovationsförmåga genom att fördjupa samarbetet och bygga upp en inre marknad för försvarsmaterial och försvarstjänster.
Grunden lades i mars 2025 när vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030 antogs. Vitboken pekar ut den övergripande strategiska visionen för EU:s försvar och industriella mål och markerar ett viktigt steg mot en mer sammanhållen europeisk försvarsunion, där medlemsstaterna behåller kontrollen över sina nationella försvar men samtidigt kan dra nytta av ett fördjupat samarbete inom EU. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för snabb produktionsökning och effektivare förflyttning av militära resurser inom unionen, vilket ska stärka Europas samlade försvarsförmåga.
När det gäller finansiering, antogs samtidigt handlingsplanen ReArm Europe som sammanlagt omfattar en finansieringsram på 800 miljarder euro till EU:s försvarssatsningar. Planen inkluderar bland annat lättnader i EU:s budgetregler för att medlemsstaterna ska kunna öka sina försvarsutgifter och gemensamma lån för att finansiera försvarsinvesteringar. Finansieringsramen är avsedd att täcka ett brett spektrum av försvarsrelaterade områden, från material och teknologi till infrastruktur och försörjningskedjor.
Försvarsberedskap är den absolut viktigaste försvarspolitiska målsättningen för EU. Defence Readiness Roadmap 2030 presenterades i oktober 2025 och ska vägleda EU mot full försvarsberedskap inom fem år. Den omsätter de övergripande ambitionerna till tydliga mål och konkreta milstolpar i form av fyra politiskt prioriterade områden (bevakning av EU:s östra flank, drönarförsvar, luft- och robotförsvar samt rymdförsvar), i kombination med att täppa till kapacitetsbrister och underlätta försvarsinvesteringar. Europeiska rådet har också bekräftat att man snabbt och i stor skala kommer leverera på målsättningen att uppnå full försvarsberedskap i Europa till 2030.
Resultatet av denna utveckling är bland annat ett antal nya rättsliga och ekonomiska ramverk. Nedan ges en överblick över de specifika instrument som antagits på EU-nivå och som är viktiga att känna till vid investeringar på den europeiska försvarsmarknaden.
EDIP är ett rättsligt och ekonomiskt ramverk som erbjuder konkreta finansieringsvägar för aktörer inom försvarssektorn. Ramverket trädde i kraft den 30 december 2025 med en tilldelning på 1,5 miljarder euro för perioden 2025–2027.
I korthet stödjer EDIP fyra kategorier av åtgärder: samarbete vid gemensam upphandling av försvarsprodukter, industriförstärkande åtgärder såsom kapacitetsutbyggnad och gränsöverskridande partnerskap, europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse, samt stödåtgärder för bland annat interoperabilitet och försörjningstrygghet. Stödberättigande förutsätter i regel etablering i en EU-medlemsstat. En aktör får inte stå under kontroll av ett icke-associerat tredjeland, men undantag kan medges efter granskning i enlighet med EU:s förordning om utländska direktinvesteringar (FDI), med tillräckliga garantier för unionens säkerhetsintressen.
EDIP öppnar upp möjligheten att erhålla stöd i form av lån, kapital eller blandfinansiering genom fonden för snabbare omvandling av försvarsleveranskedjorna (FAST-fonden – Fund Accelerating Defence Supply Chains Transformation). Fonden riktar sig till små och medelstora företag, små midcap-företag och start-ups som har svårt att få tillgång till finansiering och som planerar att bli eller redan är aktiva på den europeiska försvarsmarknaden.
Förutom finansiering, ger EDIP tillgång till gemensamma upphandlingar med större volymer och mer förutsägbar efterfrågan, samt stöd för att skala upp produktion och investera i ökad kapacitet. Därtill öppnas möjligheter att delta i gränsöverskridande leveranskedjor.
Dessutom stärks samarbetet mellan medlemsstaterna genom inrättandet av den rättsliga strukturen för europeiska försvarsmaterielprogram (SEAP – Structure for European Armament Programme). SEAP möjliggör, under en enda uppsättning harmoniserade regler, gemensam utveckling, upphandling och hantering av försvarsmaterial under hela livscykeln. Konsortium på minst tre medlemmar, som kan vara medlemsstater, EES-stater eller Ukraina, varav minst två ska vara medlemsstater, kan använda strukturen.
EDF är en fond som ska främja samverkan mellan europeiska företag på försvarsområdet och stärka deras innovationsförmåga. Den riktar sig även till andra typer av utförare – lärosäten, myndigheter och institut – som jobbar med forskning och utveckling av produkter och lösningar som kan bidra till att stärka EU:s försvarsförmåga.
Fonden inrättades år 2017 för att samordna, komplettera och förstärka nationella investeringar i försvarsforskning, utveckling av prototyper och inköp av försvarsmateriel och teknik. För perioden 2021–2027 har EDF tilldelats närmare 9,5 miljarder euro, varav ca. 3,2 miljarder euro är avsatta för gemensam försvarsforskning och ca. 6,3 miljarder euro för gemensamma projekt för kapacitetsutveckling. Enligt den nyligen presenterade Action Plan on Drone and Counter Drone Security ska 200 miljoner euro i EDF-medel investeras i drönarteknik under de kommande två åren. Det ekonomiska stödet erbjuds främst genom bidrag på upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna beroende på berörda aktiviteter.
Inom ramen för EDF bör två specifika instrument nämnas:
Det första är EUDIS som stödjer små och medelstora företag, inklusive start-ups och icke-traditionella aktörer inom den europeiska försvarssektorn, i syfte att främja innovation. Instrumentet säkerställer fler möjligheter att få tillgång till EDF genom att sänka inträdesbarriärerna till försvarsområdet för mindre aktörer och innovatörer, med fokus på teknologisk mognad och marknadsfärdighet.
Det andra är STEP som styr och utnyttjar resurser från elva befintliga EU-finansieringsprogram för investeringar, inklusive EDF. Genom en ändring av STEP-strukturen i december 2025 utvidgades tillämpningsområdet till att även omfatta investeringar i försvarsteknik i syfte att öka EU:s konkurrenskraft och stärka den strategiska autonomin. Inom ramen för STEP har även beslutats om ett tillskott på 1,5 miljarder euro för stöd till EU:s försvarsindustri och för att driva investeringar i kritisk teknik i Europa.
Dessa rättsliga utvecklingar skapar nya möjligheter och incitament för EU och dess medlemsstater att stödja försvarsrelaterade investeringar, inklusive genom styrning av EU:s sammanhållningspolitiska fonder. Alla tillgängliga finansieringsansökningar inom ramen för STEP, inklusive för försvarsteknik, finns tillgängliga på STEP-portalen.
SAFE är ett finansiellt instrument som stödjer medlemsstater som vill investera i försvarsindustriell produktion. Instrumentet kan tillhandahålla upp till 150 miljarder euro genom förmånliga lån med lång löptid till medlemsstater som begär det. Syftet är att öka produktionskapaciteten och åtgärda befintliga kapacitetsbrister.
För att vara berättigad till lån krävs som huvudregel att den aktuella investeringen avser en gemensam upphandling mellan minst två medlemsstater inom ett område som omfattar prioriterade förmågor. SAFE stimulerar därmed storskaliga upphandlingar för att skapa en starkare efterfrågan på den europeiska marknaden.
Försvarsområdet utgör inget undantag från EU-kommissionens förenklingsagenda. Under sommaren 2025 presenterades Defence Readiness Omnibus, ett initiativ som syftar till att underlätta och påskynda försvarsinvesteringar inom EU. Förslaget innehåller åtgärder för kortare tillståndsprocesser, minskad byråkrati, enklare regler för upphandling och finansiering samt anpassning av kemikalielagstiftningen till medlemsstaternas växande behov på försvarsområdet. Målet är att stärka EU:s försvarsförmåga, öka förutsebarheten för företag inom försvarsindustrin och möjliggöra snabbare och mer effektiva gemensamma investeringar mellan medlemsstaterna.
Förslaget förhandlas just nu mellan Europaparlamentet och Rådet där förhoppningen är att nå en överenskommelse under första kvartalet 2026.
Paketet om militär rörlighet ska göra det möjligt att snabbt förflytta personal och försvarsmaterial över medlemsstaternas territorium vilket skulle vara ett praktiskt steg mot ett ”militärt Schengen-område”.
Förslaget introducerar det första heltäckande och harmoniserade EU-ramverket för militära transporter. Det väntas bidra till ökad rättssäkerhet och förutsägbarhet för företag verksamma inom transportsektorn som samarbetar och utför uppdrag för europeiska försvarsmakter.
Förslaget presenterades i november 2025 och är just nu under behandling i Europaparlamentet och Rådet.
Under 2026 väntas EU-kommissionen presentera flera initiativ för att ytterligare stärka EU:s försvarssatsningar. Tyngdpunkten ligger på icke-bindande strategier som ska omsätta politiska ambitioner i konkreta åtgärdsplaner.
Under första kvartalet 2026 väntas en kommuniké om den inre marknaden för försvarsmateriel, med syftet att stärka och framtidssäkra den europeiska försvarsindustriella basen (EDTIB – European Defence Technological and Industrial Base). I samband med detta väntas även ett tillkännagivande om utökat stöd till Ukraina genom Qualitative Military Edge Programme. Senare under året väntas en Action plan for European Space Shield som ska adressera skyddet av europeisk rymdinfrastruktur. På lagstiftningsområdet väntas under hösten ett förslag om regelförenklingar för försvarsupphandlingar inom ramen för utvärderingen av EU:s försvarsupphandlingsdirektiv.
Den senaste utvecklingen visar på en tydlig politisk ambition att fördjupa det europeiska försvarssamarbetet och skapa gemensamma ramverk för finansiering och upphandling. EU:s satsning på beredskap, marknadsintegration och kapitalmobilisering kommer gradvis att omvandla försvarssektorn från en traditionellt fragmenterad marknad mot ett mer integrerat europeiskt försvarsekosystem. EU bygger grunden för en kontinental teknologisk och industriell bas – EDTIB - som sänder tydliga signaler om ökad efterfrågan och skapar incitament för privata investeringar. Flera av instrumenten riktar sig särskilt till små och medelstora företag samt mid-caps, med syftet att underlätta för dessa att skala upp sin verksamhet.
För marknadsaktörer innebär utvecklingen ett förändrat landskap som erbjuder nya affärsmöjligheter, men som också fordrar en noggrann analys av de rättsliga förutsättningarna. Försvarssektorn präglas av särskilda krav, till exempel avseende exportkontroll, överföring av försvarsrelaterade produkter, granskning av utländska direktinvesteringar och specifika upphandlingsregler. En förståelse för hur EU:s regelverk och berörda medlemsstaters nationella lagstiftning påverkar verksamheten är central för aktörer som överväger investeringar på den europeiska försvarsmarknaden.
Martin Johansson
Partner / Advokat
EU, Competition & Regulatory
Bryssel
Isak Lefvert
Associate
EU, Competition & Regulatory
Bryssel
