Konkurrensverkets ställningstagande gällande offentlig upphandling gör att svenska företag går miste om hundratals miljoner i uteblivna affärer.
Vinges Anna Hofling Johansson och Björn Nicolai skriver i en debattartikel i SvD om de följder som konkurrensverkets agerande får för svenskt näringsliv.
”Statliga myndigheter tillåts utföra tjänster åt varandra utan att de behöver annonseras och föregås av en upphandling. Det är resultatet av ett juridiskt felaktigt och olyckligt ställningstagande av Konkurrensverket som innebär att betydande uppdrag undandras marknaden och omöjliggör för privata aktörer att konkurrera om.”, beskriver Anna Hofling Johansson och Björn Nicolai i SvD publicerad 2 juni.
Om statliga myndigheter önskar handla varor och tjänster av varandra behöver de inte annonsera upphandlingen på den öppna marknaden. Detta är följden av ett så kallat ställningstagande som Konkurrensverket kommit fram till, då man menar att köp mellan statliga myndigheter inte omfattas av upphandlingslagstiftningen om båda myndigheterna ingår i samma juridiska person. Detta får till följd att privata företag stängs ute från möjligheten att konkurrera om uppdrag värda 100-tals miljoner kronor varje år.
Kammarrätten menar dock, med vägledning av EU-domstolens praxis och i motsats till Konkurrensverket, att två fristående enheter alltjämt har upphandlingsskyldighet gentemot varandra. EU-rätten menar samtidigt att det inte finns något generellt undantag på det sätt som Konkurrensverket hävdar.
”För oss står det klart att Konkurrensverket ger en felaktig bild av rättsläget. Konkurrensverkets missvisande och olyckliga ställningstagande, som blev offentligt strax före jul i fjol, har redan fått effekt. Flera fall visar att statliga myndigheter nu följer Konkurrensverkets bedömning. Således har Myndigheten för digital förvaltning, Digg, Statens servicecenter och Barnombudsmannen, BO, anlitat Försäkringskassan för sin it-drift utan att annonsera någon upphandling.”, skriver artikelförfattarna.
