Arbetsdomstolen har i fallet AD 2025 nr 12 nyligen avgjort frågan om det fanns laga skäl för avskedandet av en polisassistent som dömts för nio fall av dataintrång.
En polisassistent avskedades efter att ha dömts för nio fall av dataintrång i Polismyndighetens IT-system. Dataintrången bestod i att hon olovligen sökt information om sin halvsysters sambo samt personer och fordon med anknytning till henne. Slagningarna gjordes utan att godkännande och låg utanför hennes arbetsuppgifter hos Polismyndigheten. Arbetsdomstolen bedömde att de upprepade slagningarna, som pågått under drygt två år, utgjorde en hemlig övervakning eller kartläggning av halvsysterns sambos personliga förhållanden, vilket innebar ett betydande intrång i dennes grundlagsskyddade personliga integritet.
Att polisassistenten anförtrotts tillgång till Polismyndighetens IT-system – med tillgång till personuppgifter av särskilt känslig karaktär – och därigenom begick brott genom att använda IT-systemen för att göra olovliga dataslagningar, ansågs mycket allvarligt och förtroendeskadligt för både henne och Polismyndigheten. Arbetsdomstolen konstaterade att hon genom brotten visat sig uppenbart olämplig att inneha sin anställning och därmed grovt åsidosatt sina åligganden mot sin arbetsgivare. Polisassistenten invände att det förelåg brister i Polismyndighetens riktlinjer, utbildning och information avseende användningen av Polismyndighetens IT-system. Arbetsdomstolen ansåg dock inte att dessa omständigheter var förmildrande och ändrade inte Arbetsdomstolens bedömning av att det fanns laga skäl för avskedandet.
Genom rättsfallet bekräftar Arbetsdomstolen den etablerade synen på brott som sker i anställningen och den särskilt strikta synen som tillämpas inom offentlig verksamhet. Med hänsyn till polismyndighetens uppgift att förebygga och utreda brott är det synnerligen viktigt att poliser avhåller sig från att själva begå brott. Arbetsdomstolen framhåller dock att varje brott som begås av en polis inte alltid innebär att denne anses uppenbart olämplig för sin anställning.
I Arbetsdomstolens bedömning beaktas att skyddet för den personliga integriteten, i och med ny lagstiftning, har blivit starkare. Därutöver beaktar Arbetsdomstolen att omfattningen av datalagrade personuppgifter hos Polismyndigheten och andra myndigheter har ökat väsentligt de senaste åren. Arbetsdomstolen framhåller även att den strängare synen på integritetsintrång påverkat Arbetsdomstolens bedömning i arbetsrättspraxis rörande andra myndigheter än Polismyndigheten. Till exempel har uppsägningar av tre arbetstagare från Försäkringskassan för otillåtna dataslagningar godtagits i tidigare praxis, med motiveringen att arbetstagarna måste ha varit medvetna om att slagningarna var otillåtna och att befattningshavare med myndighetsutövande arbetsuppgifter har ett eget ansvar att hålla sig informerade om gällande regler. Ny skyddslagstiftning mot intrång i den enskildes personliga integritet från det allmännas sida har med andra ord fått genomslag på det arbetsrättsliga området.
