Arbetsdomstolen har i mål AD 2025 nr 70 avgjort frågan om en uppsägning på grund av arbetsbrist var fingerad, det vill säga att den i själva verket berodde på personliga skäl. Arbetsdomstolen fann dock att arbetsbristen inte var fingerad utan att sakliga skäl för uppsägningen förelåg.
En arbetsgivare verksam inom bland annat uthyrning samt köp och försäljning av helikoptrar sade upp en helikopternavigatör (”Arbetstagaren”) från sin anställning på grund av arbetsbrist. Arbetstagarsidan hävdade bland annat att arbetsgivaren saknade sakliga skäl för uppsägningen eftersom uppsägningen i själva verket var grundad på omständigheter hänförliga till Arbetstagaren personligen. Med andra ord menade Arbetstagaren att arbetsbristen var fingerad.
Arbetstagaren yrkade skadestånd för brott mot lagen (1982:80) om anställningsskydd. (”LAS”) och anförde bland annat att hon, cirka två månader innan uppsägningen, var inblandad i en konflikt på arbetsplatsen och att detta var motivet till uppsägningen.
Arbetsgivaren menade att en arbetsbrist faktisk förelåg, bland annat eftersom en stor del av arbetsgivarens helikopterflotta hade hyrts ut till andra länder vilket minskade behovet av att ha anställda helikopternavigatörer, att orderingången hade minskat samt att Arbetstagarens arbetsuppgifter som navigatör vid sågprojekt hade blivit överflödiga genom införandet av ett datorprogram.
Som bevisning hölls förhör under sanningsförsäkran med arbetsgivarens ställföreträdare samt vittnesförhör med två anställda. De bekräftade att navigatörer vid sågprojekt hade blivit överflödiga, att flottan hade hyrts ut i perioder och att orderingången hade minskat. Som första instans bedömde tingsrätten att arbetsgivaren inte hade styrkt att arbetsbrist förelåg vid uppsägningstillfället och kom därmed fram till att arbetsgivaren saknade sakliga skäl för uppsägningen.
Tingsrätten ansåg att utredningen inte var tillräcklig för att styrka att arbetsbrist förelåg, eftersom förhörspersonernas uppgifter i flera avseenden var vaga och allmänt hållna. Tingsrätten framhöll även att flera omständigheter talade för att personliga motiv låg bakom uppsägningen, däribland konflikten med kollegor, att arbetsgivaren vid ett tillfälle presenterade ett avtal om uppsägning utan att hänvisa till att arbetsbrist var orsaken till uppsägningen samt innehållet i ljudinspelningar från samtal den dag då uppsägningsbeskedet överlämnades.
Arbetsdomstolen gjorde dock en annan bedömning än tingsrätten. Arbetsdomstolen ansåg att förhörspersonernas berättelser varit tillräckligt detaljerade för att styrka att arbetsgivaren hade ekonomiska svårigheter och därmed att arbetsbrist förelåg vid tidpunkten för uppsägningen. Arbetsgivaren hade därför sakliga skäl för uppsägningen.
Analys/kommentar
Som bekant är uppsägning på grund av arbetsbrist sakliga skäl för uppsägning enligt LAS. Arbetsdomstolen gör i regel inte en närmare prövning av de organisatoriska skäl som en arbetsgivare anger som grund för arbetsbrist.
Dock har Arbetsdomstolen i flera tidigare avgöranden tagit ställning till mål där arbetstagarsidan hävdat att en arbetsbristuppsägning varit fingerad. Eftersom olika regler aktualiseras beroende på om uppsägningen sker på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl, behöver den faktiska uppsägningsgrunden fastställas. Eftersom Arbetstagaren hävdade att uppsägningen skedde på grund av personliga skäl bedömde Arbetsdomstolen om det faktiskt fanns skäl att säga upp Arbetstagaren på grund av arbetsbrist.
Arbetsdomstolen fann att den bevisning som arbetsgivaren anfört, bland annat de uppgifter som lämnats av förhörspersonerna under ed, talade för att arbetsbrist förelåg. Arbetsdomstolen beaktade därvid även att arbetsgivaren beslutat att ersätta Arbetstagarens arbetsuppgifter med en applikation för att effektivisera verksamheten, att beslutet faktiskt verkställdes, att arbetsgivaren därmed inte längre behövde någon navigatör i verksamheten och att arbetsgivaren istället lade ut de kvarvarande arbetsuppgifterna på övriga arbetstagare.
Dessutom noterade Arbetsdomstolen även att ytterligare en person hade blivit uppsagd på grund av arbetsbrist i anslutning till att Arbetstagaren sades upp. Arbetsdomstolen konstaterade även att arbetsgivaren har gjort den omplaceringsutredning som ålegat arbetsgivaren. Av den anledningen fann Arbetsdomstolen ingen anledning att ifrågasätta arbetsgivarens uppgivna skäl om att uppsägningen skedde på grund av arbetsbrist.
Vidare har arbetsdomstolen i flera tidigare avgöranden uttalat att arbetsbrist anses föreligga om det har funnits företagsekonomiska eller organisatoriska skäl för en uppsägning , även om arbetsgivaren samtidigt har haft skäl eller en vilja att säga upp anställningen av personliga skäl. Att det finns skäl till att vilja säga upp en anställning på grund av personliga skäl innebär alltså inte per automatik att arbetsbristen är fingerad. En arbetsgivare kan därför säga upp en anställd på grund av arbetsbrist om denne kan visa att det finns företagsekonomiska eller organisatoriska skäl till uppsägningen, även om arbetsgivaren anser att det därutöver finns personliga skäl till att vilja avsluta anställningen.
