I vanliga fall går arbetsgivaren in och betalar 80 % av lönen fram till den 14:e dagen (sjuklön), med ett avdrag motsvarande ungefär en dags lön (karensavdrag). Från dag 15 och framåt betalas ersättning till arbetstagaren av staten.
I den aktuella situationen och för att undvika att anställda med Covid-19 smittar andra har den svenska regeringen beslutat att anställda kan få ersättning från staten för det lagstadgade karensavdraget och att arbetsgivare som tar kostnaden för sjuklönen under perioden fram till den 14:e dagen också ska få ersättning från staten. Från och med den 1 augusti 2020 till och med den 30 april 2021 får arbetsgivare ersättning i den utsträckning arbetsgivarens kostnader avseende sjuklön är högre än vad som skulle kunna anses vara normalt. Ersättningens storlek bestäms dels av sjuklönekostnaden, dels av arbetsgivarens totala lönekostnader.
Från och med den 15 december 2020 till och med den 31 mars 2021 behöver den som ansöker om sjukpenning inte lämna in läkarintyg vid ansökan, istället krävs läkarintyg in först dag 22. Tidsgränserna för läkarintyg gäller oavsett sjukdom och inte endast avseende Covid-19. Motsvarande regler gäller vid VAB mellan den 15 december 2020 och den 30 april 2021.
Regeringen har i februari 2021 antagit en förordning om tillfälligt stopp av de s.k. 180-dagarsprövningarna i sjukförsäkringen. Förordningen trädde i kraft den 8 februari 2021 och gäller retroaktivt från den 21 december 2020.
Regeringen antog under 2020 en lagstiftning som innebär att om fackföreningar/arbetstagare och en arbetsgivare kan komma överens om att minska arbetstiden med antingen 20, 40 eller 60 % så ska arbetsgivaren ha rätt att minska lönen till arbetstagarna med 4, 6 eller 7,5 % och därmed bli kompenserade av staten med en del av lönesumman. Ersättningen från staten är möjlig att få upp till en månadslön om 44 000 kronor. Stödet under 2020 var begränsat till en period om maximalt nio månader. Lagen är avsedd att hjälpa enskilda arbetsgivare som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas. För att kunna söka stöd måste arbetsgivarens verksamhet vara livskraftig sett ur ett långsiktigt perspektiv och det är arbetsgivaren som ska göra sannolikt att villkoren för stöd är uppfyllda. Företag som genomför eller har genomfört aktieutdelningar eller andra liknande utbetalningar kan komma att få avslag på sina ansökningar av Tillväxtverket. Dessa bestämmelser trädde i kraft den 7 april 2020, men kan utnyttjas retroaktivt från och med den 16 mars 2020.
Den 15 februari 2021 trädde en ny tillfällig lag om korttidsarbete i kraft som innebär att stödet till korttidsarbete förlängs till juni 2021. Ansökan om stöd för korttidsarbete december 2020 och 2021 öppnar den 29 mars 2021. Korttidspermitteringar som har beviljats under 2020 kan därmed förlängas med upp till ytterligare sju månader, som längst till 30 juni 2021. Nivåerna är fortsatt 20, 40 eller 60 %, men under januari – april kan arbetsgivare även söka stöd för korttidsarbete upp till 80 %av arbetstiden.
För december 2020, samt januari, februari, mars och april[1] 2021 uppgår den statliga subventioneringsgraden till 75 %, vilket är samma nivå som stödet uppgick till under 2020. Under maj och juni 2021 uppgår subventioneringsgraden istället till 50 %. Lönetaket om 44 000 kronor per månader behålls. Förlängningen kombineras med en striktare hantering vid ansökan om godkännande för stöd för att säkerställa att stöd enbart lämnas till de arbetsgivare som uppfyller kraven för stöd och att missbruk förhindras. Exempelvis ska en arbetsgivare vid ansökan om nytt stöd kunna lämna underlag som styrker att de har allvarliga ekonomiska problem orsakade av omständigheter utanför deras egen kontroll.
Regeringen beslutade den 17 december 2020 om en ny förordning som reglerar möjligheterna för arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete att också få ersättning för kostnader för kompetensinsatser som anordnas inom ramen för den tid som frigörs vid korttidsarbete. Med kompetensinsatser avses i detta sammanhang insatser som syftar till att höja eller validera kompetensen hos en arbetstagare och som arbetsgivaren har kostnader för. Staten kommer att ersätta 60 % av kostnaden för sådana kompetensinsatser. Ersättningens storlek kommer att vara begränsad till ett visst högsta belopp per arbetstagare. Ansökan öppnar i april 2021, men ersättning ska kunna sökas retroaktivt från den 1 januari 2021.
[1] April månads subvention på 75 % av kostnaden och permittering på upp till 80 % är avhängigt lagändring med ikraftträdande 29 mars.
Nya tillfälliga regler har införts som innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifterna så att endast ålderspensionsavgifter behöver betalas. Efter nedsättning uppgår avgifterna till ca 10 % istället för ca 31 %. Nedsättningen är tillgänglig för upp till 30 anställda per företag och i förhållande till den del av den anställdes lön som inte överstiger 25 000 kronor. Reglerna tillämpas på löner som betalas under perioden 1 mars 2020 – 30 juni 2020.
En liknande lättnad för de som är egenföretagare har också antagits.
Regeringen har den 21 september 2020 i budgetpropositionen för 2021 presenterat förslag på tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer mellan 19 och 23 år. Förslaget innebär att endast ålderspensionsavgiften och 9/20 av övriga avgifter ska betalas på ersättningar upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Efter nedsättningen uppgår avgifterna till ca 20 %. I budgetpropositionen aviserade regeringen att nedsättningen skulle gälla från och med april 2021. Regeringen har dock i januari 2021 meddelat att nedsättningen kommer att tidigareläggas. Reglerna föreslås träda i kraft i februari 2021 och tillämpas retroaktivt på ersättning som ges ut efter den 31 december 2020. Reglerna upphör att gälla vid utgången av mars 2023.
Riksdagen har även antagit en tillfällig ändring av reglerna för periodiseringsfonder för egenföretagare och personer som äger andelar i svenska handelsbolag. De nya bestämmelserna innebär att 100 % av det beskattningsbara resultatet för 2019 upp till 1 miljon kronor kan allokeras till en periodiseringsfond som sedan kan utnyttjas för kvittning mot framtida förluster. Reglerna tillämpas på beskattningsår som avslutas under 2019.
I budgetpropositionen för 2021 har regeringen även presenterat förslag på tillfällig skattereduktion för investeringar. Förslaget innebär, i korthet, en tillfällig skattereduktion om 3,9 % av anskaffningsvärdet på inventarier anskaffade under perioden 1 januari 2021 t.o.m. 31 december 2021. För att erhålla skattereduktionen krävs att inventarierna innehas under viss tid. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och ska då gälla för köp av inventarier retroaktivt under kalenderåret 2021.
För att mildra tillfälliga likviditetsproblem som företag upplever till följd av Covid-19 har nya tillfälliga regler införts som ger möjlighet att skjuta upp vissa skattebetalningar. De nya reglerna trädde i kraft den 30 mars 2020, men kan tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2020.
Reglerna innebär att företag kan få anstånd med inbetalningen av avdragen preliminär skatt på lön, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt avseende högst tre månader vardera under perioden januari – september 2020. Dessutom kan mervärdesskatt som räknas på årsbasis från och med den 27 december 2019 till och med den 17 januari 2021 också skjutas upp. Anståndet kan beviljas i upp till tolv månader. En kostnadsränta på för närvarande 1,25 % (per 12-månadersperiod) och en anståndsavgift på 0,2 % per påbörjad kalendermånad tas ut på beviljat anståndsbelopp fram till och med förfallomånaden. Anståndsavgift kommer dock inte att tas ut under de första sex månaderna. Kostnadsräntan och anståndsavgiften är inte avdragsgilla. Anstånd med betalning kan användas av alla företag under förutsättning att företaget inte har väsentliga skatteskulder eller missköter sin ekonomi.
Skyldigheten att lämna in skattedeklarationer varje månad gäller även om företagen har beviljats anstånd med betalning.
Regeringen har i februari 2021 utfärdat en lag som förlänger och förstärker anståndsmöjligheten för krisdrabbade företag. Den nya lagen träder i kraft 5 februari 2021 och innebär bland annat att den maximala anståndstiden förlängs till två år. Möjligheten att ansöka om anstånd retroaktivt ligger kvar. Det innebär att skatteinbetalningar som har gjorts under 2020 kommer att kunna betalas tillbaka.
Många företag granskar sina väsentliga avtal för att kunna avgöra om den nuvarande situationen utgör force majeure. Epidemier, såsom Covid‑19, kan under vissa omständigheter betraktas som händelser som utgör force majeure. Enligt svensk rätt kan det finnas ytterligare grunder att åberopa i frånvaro av en force majeure-klausul eller när en sådan klausul inte kan åberopas. En helhetsbedömning av det relevanta avtalet måste dock göras utifrån alla omständigheter i det enskilda fallet.
I artikeln Möjliga avtalsrättsliga invändningar enligt svensk rätt till följd av Covid-19 på vinge.se går det att läsa mer om detta.
Betalningar för leveranser till kunder som kan förväntas stå inför likviditetsproblem bör säkras – om detta inte är möjligt är det rekommenderat att se över möjligheterna att stoppa leveransen, om tillgången till redan levererade varor kan begränsas eller om varorna kan tas tillbaka. Beroende på kundens ekonomiska svårigheter och avtalets innehåll kan det vara möjligt att kräva förskottsbetalning eller säkerhet för ytterligare leveranser. Om det finns någon konkursrisk är det viktigt ta de tvingande reglerna om återvinning i konkurs i beaktande avseende ett sådant upplägg.
Om det finns tecken på att en leverantör står inför ekonomiska svårigheter är det viktigt att säkerställa nödvändiga leveranser och att inte betala för varor och tjänster som riskerar att inte kunna levereras, till exempel att ställa som krav att betalning endast kommer att ske vid full leverans av varorna och/eller att försöka hitta alternativa leverantörer.
Utbrottet av Covid-19 har aktualiserat frågan om fysisk närvaro vid stundande årsstämmor. Den 20 november 2020 beslutade regeringen att förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar skärps från maximalt 50 personer till åtta personer. Förbudet ska som utgångspunkt gälla i fyra veckor från och med den 24 november 2020, och ska omprövas kontinuerligt i nära dialog med Folkhälsomyndigheten. Förbudet ska även fortsatt iakttas så långt möjligt, även om en årsstämma formellt normalt inte träffas av förbudet. Förbudet måste förstås i ljuset av dess övergripande syfte att förhindra smittspridningen och ses som vägledande för vad som är lämpligt. Enligt de allmänna råd som publicerats av Folkhälsomyndigheten så ska åtgärder vidtas för att förhindra smittspridning och bland annat ska, om möjligt, möten skjutas upp om mötet kräver att deltagarna träffas på samma plats eller istället genomföras digitalt. Detta gäller även bolag och föreningar som anordnar stämmor. Andra åtgärder för att förhindra smittspridning kan vara att markera avstånd på golvet där köer bildas och erbjuda möjlighet till handtvätt med tvål och vatten.
Det är värt att poängtera att bolag enligt aktiebolagslagen måste hålla årsstämma för godkännande av räkenskaperna för 2019 senast den 30 juni 2020. Att skjuta upp årsstämman fram till slutet av juni kan således vara ett alternativ att överväga.
Sveriges riksdag har den 3 april 2020 beslutat att anta en tillfällig lagändring i syfte att få ned det fysiska deltagarantalet på stämmor. Lagändringen möjliggör för styrelsen att utan föreskrift i bolagsordningen genomföra förhandsröstning (s.k. poströstning där röster lämnas in i förväg till bolaget genom post/e‑post) respektive fullmaktsinsamling (där bolaget förifyllt vem som ska agera ombud). Lagen trädde ikraft den 15 april 2020 och tillämpas på bolagsstämmor som genomförs efter ikraftträdandet oavsett tidpunkt för kallelse. Regeringen har föreslagit att lagen ska gälla även under år 2021.
Den 18 maj 2020 trädde en ny tillfällig lag i kraft som möjliggör att bolagsstämmor genomförs helt utan fysisk närvaro genom att göra det möjligt för styrelsen att bestämma att förhandsröstning ska vara obligatorisk. De nya reglerna kan tillämpas på alla bolagsstämmor som genomförs efter ikraftträdandet oavsett tidpunkt för kallelse. Reglerna upphör att gälla den 31 december 2020.
Mer information kan ni hitta på vinge.se i artikeln Uppdatering gällande konsekvenserna av Covid-19 för kommande årsstämmor.
I Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) återfinns krav beträffande föravisering av stämmotidpunkt (punkt 1.1), styrelseledamöters närvaro vid års‑ och bolagstämma (punkt 1.2) samt om framtagande av förslag till ordförande vid årsstämma (punkt 1.3). Med anledning av de åtgärder som vidtas för att begränsa den pågående smittspridningen har Kollegiet för svensk bolagsstyrning (”Kollegiet”) beslutat att ovan nämnda tre punkter i Koden inte behöver tillämpas under rådande omständigheter och det utgör inte heller någon avvikelse från Koden om dessa tre punkter inte tillämpas. Denna tillämpningsföreskrift gäller under hela år 2020.
Värt att notera är att Kollegiets tillämpningsföreskrift inte påverkar styrelsens och VD:s skyldighet att vid årsstämman ha beredskap för att kunna lämna upplysningar till aktieägarna och fatta erforderliga beslut.
Utöver ovanstående bör noterade bolag fortsatt i största möjliga mån vidta lämpliga åtgärder för att förhindra smittspridning genom att begränsa antalet fysiska deltagare vid årsstämman. Föreslagna åtgärder är bland annat att meddela att varken mat eller förfriskningar kommer serveras på årsstämman och att VD‑anförandet ställs in eller kortas ner kraftigt. Bolag kan också välja att sända årsstämman via videolänk eller att göra VD‑anförandet tillgängligt för aktieägare på sin webbplats.
Noterade bolag har en kontinuerlig skyldighet att omedelbart avslöja insiderinformation, dvs. information av specifik natur som, om den offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på bolagets aktiekurs. Effekterna av Covid-19 på verksamheten och lönsamheten kan potentiellt betraktas som sådan information. Detta kan till exempel vara aktuellt om delar av företagets verksamhet måste avbrytas eller ett betydande avtal avslutas.
Om företagets resultat mer generellt påverkas negativt av Covid-19 måste det också övervägas om det är nödvändigt att göra en vinstvarning. I detta avseende är det viktigt att överväga om resultaten kommer att avvika väsentligt från vad företaget tidigare har meddelat.
Ett stort antal företag och anställda kommer sannolikt påverkas kraftigt av Covid-19 och dess följdeffekter. De nya utmaningar som uppstår i samband med krisen kommer bland annat att påverka företagens compliance-risker, vilka sannolikt kommer förändras, och i viss mån öka. Anställda som arbetar under press, och som kanske är rädda för att förlora sina jobb, kan komma att ta genvägar för att möta uppställda prestationskrav. Det finns en risk för att oegentligheter (såsom bland annat bedrägeri, förskingring och mutbrott) kan öka när personer befinner sig i ekonomiska eller andra svårigheter. Samtidigt kan social distansering och reserestriktioner medföra att det blir svårare att övervaka efterlevnaden av lagar och regler.
När länder och marknader så småningom börjar öppna upp för ökad affärsverksamhet är det troligt att företag och anställda kommer att ha ett stort intresse av att snabbt få igång sin försäljning av varor och tjänster. Detta kan skapa incitament för att kringgå processer och regelverk och vidta förhastade åtgärder. Covid-19 kommer dock sannolikt inte att vara effektivt som försvar för ett företag som har brutit mot antikorruptionsregler och andra lagar, eller för en anställd som har varit inblandad i oegentligheter. För att i dagsläget på bästa sätt skydda företaget och dess anställda bör man göra en bedömning av vilka eventuella nya compliance-risker som har uppkommit i pandemins spår. Vidare kan även tidigare identifierade risker behöva omvärderas och de åtgärder som implementerades innan pandemiutbrottet kan behöva uppdateras för att möta en eventuellt ökad riskexponering. För att säkerställa att anställda och affärspartners är väl förberedda inför nya risker kan det exempelvis vara nödvändigt att erbjuda en uppdaterad utbildning som är särskilt anpassad till de nya, eller omvärderade, risker som identifierats som en följd av pandemin.
Företag bör dessutom påminna sina anställda och affärsrepresentanter om att de fortfarande ska agera i enlighet med befintliga rutiner, trots att vi befinner oss i en svår situation. Detta budskap bör komma från ledningen, för att understryka vikten av integritet och regelefterlevnad i hela organisationen. Anställda och affärsrepresentanter bör uppmuntras att ställa frågor när de ställs inför svåra beslut och det rekommenderas att en rapporteringskanal där anställda och affärspartners anonymt kan anmäla misstankar om oegentligheter finns tillgänglig.
I kristider är det särskilt viktigt att upprätthålla interna rutiner och att identifiera och hantera nya risker. När oegentligheter begås inom ramen för ett företags verksamhet kan det leda till kännbara böter och förverkande av vinst, uteslutande från offentlig upphandling och negativ publicitet. Straffansvaret för berörda individer – anställda, företagsledning och styrelse – inkluderar böter och fängelse. Trots alla förändringar som Covid-19 har medfört, är ansvaret för hur affärsverksamheten bedrivs oförändrat.
Både hyresvärdar och hyresgäster tittar på den potentiella påverkan som situationen avseende Covid-19 har på deras kommersiella hyresavtal. Det kan diskuteras huruvida hyresgästens skyldighet att betala hyran kan påverkas av situationen med hänvisning till att den faller inom någon force majeure-klausul som finns i avtalet, huruvida hyran kan sänkas med hänvisning till 36 § avtalslagen eller om hyran kan sättas ner med hänvisning till bestämmelser i jordabalken eller allmänna principer inom avtalsrätten. Om detta prövas av domstolarna kommer svaret troligen att variera beroende på ett antal omständigheter, särskilt innehållet i det relevanta avtalet och förekomsten och innehållet i regeringens eller lokala myndigheters begränsningar som påverkar användningen av lokalerna.
För branscher som är särskilt drabbade (exempelvis hotell- och restaurangsektorn) har regeringen tidigare antagit en förordning om statligt stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran (SFS 2020:237). I korthet innebär förordningen att staten bär 50 % av en hyresnedsättning, dock maximalt upp till 25 % av den ursprungliga fasta hyran. På så vis blir alltså en hyressänkning rabatterad för hyresvärden. Stödet gällde för perioden 1 april – 30 juni 2020 och kunde sökas i efterhand, så länge en särskild överenskommelse om rabatt på hyran ingåtts mellan hyresgästen och hyresvärden innan den 30 juni 2020. Stödet kunde sökas genom utvalda länsstyrelser mellan den 1 juli och den 31 augusti 2020.
För att mildra de ekonomiska konsekvenserna av den ökade smittspridningen har regeringen föreslagit att det statliga stödet som beskrivs ovan ska återinföras för ytterligare tre månader, nämligen för perioden 1 januari –31 mars 2021. Enligt förslaget kan hyresvärdar som sänker den fasta hyran för drabbade hyresgäster kompenseras med 50 % av den nedsatta fasta hyran, upp till 50 % av den ursprungliga fasta hyran, innebärandes att det tidigare gällande taket på 25 % av den ursprungliga fasta hyran tas bort. Stödet ska vara tillfälligt och rikta sig till företag inom vissa utsatta kundnära branscher som fått ekonomiska svårigheter med anledning av pandemin.
Företag med finansieringsupplägg bör noga bevaka att de uppfyller de finansiella nyckeltal
(s.k. financial covenants) som återfinns i deras avtal. Exempelvis mäts finansiella nyckeltal vanligtvis kvartalsvis eller halvårsvis baserat på vissa ratios. Brott mot finansiella nyckeltal kan identifieras före, på eller efter det relevanta testdatumet. Finansiella nyckeltal kan antingen vara sådana som ska vara uppfyllda kontinuerligt (s.k. maintenance covenants) eller sådana som ska vara uppfyllda om vissa händelser inträffar, till exempel vid nyupplåning (s.k. incurrence covenants). De senare är ovanliga i svenska kreditavtal men vanligare i obligationsvillkor.
Eventuella proformajusteringar (som kan vara både negativa och positiva för förmågan att uppfylla de finansiella nyckeltalen) i förhållande till synergier, förvärv, avyttringar etc. bör övervägas om en överträdelse förväntas uppstå. Kostnader etc. som uppkommer till följd av eller för att hantera konsekvenser av Covid-19 kan anses vara extraordinära poster som kan läggas tillbaka till EBITDA. Det är viktigt att vara medveten om att definitioner kan inkludera tak och/eller andra begränsningar i förhållande till extraordinära poster.
Vissa finansieringsupplägg innefattar bestämmelser om så kallade ”equity cures”, dvs. ett förutbestämt sätt för att åtgärda brott mot finansiella nyckeltal inom en viss tid efter det att brott inträffar. Dessa kräver vanligtvis att ytterligare aktiekapital eller efterställd finansiering tillskjuts.
MAC-klausuler, där ”MAC” står för material adverse change (väsentlig negativ förändring) är vanliga i finansieringsavtal och syftar generellt till att tillämpas på en händelse eller händelser som sannolikt kommer att påverka förmågan att erlägga ränta och amorteringar när de förfaller eller på annat sätt försämrar låntagarens finansiella ställning. Historiskt sett har MAC-klausuler sällan använts för att säga upp lån, men effekterna av Covid-19 kan potentiellt förändra denna praxis.
Finansieringsupplägg innefattar ofta uppsägningsmöjligheter i samband med (i) insolvens och insolvensförfaranden (och kan gälla inte bara för låntagaren utan även för andra koncernbolag) och
(ii) upphörande av verksamhet, vilket innebär att det kan innebära en uppsägningsgrund om låntagaren eller ett koncernföretag upphör att bedriva verksamhet. Detta kan vara särskilt relevant för företag som bedriver verksamhet som är mer påverkad av Covid-19, såsom resebranschen eller hotell- och restaurangbranschen.
Bestämmelser om s.k. ”cross default” eller ”cross acceleration” är vanliga i finansieringsavtal. I korthet innebär cross default-klausuler att om uppsägningsgrund uppstår i ett annat finansierings-upplägg så kan det trigga även en uppsägningsgrund enligt det aktuella avtalet. En cross acceleration-klausul innebär att den andra borgenären måste ha sagt upp det andra lånet i förtid.
Avtal avseende finansieringsupplägg innehåller ofta klausuler om force majeure och s.k. ”market disruption” som kan behöva övervägas eftersom dessa kan påverka långivarnas skyldigheter att tillhandahålla de tjänster som följer av finansieringsavtalet.
Villkoren för företagsförsäkringar på den svenska marknaden tar typiskt sett sikte på att ersätta avbrott i verksamheten som beror på egendomsskador. Med andra ord täcker sådana villkor generellt sett inte förekomsten av smittspridning, men villkoren kan ibland innehålla bestämmelser avseende avbrott som beror på barrikader eller liknande avspärrningar uppsatta av polis eller räddningstjänst. Vissa företag kan även ha tecknat särskilda epidemiavbrottsförsäkringar eller tilläggsförsäkringar som avser epidemiavbrott. Dessa försäkringar täcker i regel sådana avbrott som beror på att myndighet med stöd i lag ingriper mot verksamheten för att hindra spridning av en smittsam sjukdom. Vad som gäller bör dock utredas i varje enskilt fall utifrån hur de aktuella försäkringsvillkoren är utformade.
M&A-processer har påverkats i stor utsträckning av Covid-19. Framförallt har företagsvärderingar blivit allt svårare, vilket har lett till att förhandlingar i pågående affärer saktat ner eller att transaktioner i sin helhet skjutits upp, alternativt avbrutits helt. Att det även varit svårt att säkra lånefinansiering för köpeskillingar har dämpat aktiviteten ytterligare. M&A-aktiviteten ser inte ut att avstanna helt på grund av Covid-19 utan vissa sektorer kommer troligen istället kunna dra fördel av krisen. För kapitalstarka aktörer kan lägre aktiekurser leda till goda förvärvsmöjligheter.
Bland annat har marknaden för M&A-försäkringar påverkats. Försäkringsgivare är dock fortsatt villiga att erbjuda försäkringar men vissa med undantagsklausuler för Covid-19 och dess påverkan. Särskilda financing-out villkor och tilläggsköpeskillingar i form av earn-outs är också att vänta. Ytterligare delar av M&A-processen så som due diligence-arbete, regulatoriska frågor och conditions precedent påverkas också av utbrottet av Covid-19 vilket ni kan läsa mer om på vinge.se i artikeln M&A i Sverige och effekten av Covid-19.
Utbrottet av Covid-19 och de statliga åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen påverkar konkurrensmyndigheter runt om i världen. De flesta konkurrensmyndigheter genomför fortfarande koncentrationskontroller och accepterar anmälningar, men har justerat sina arbetssätt. Flera myndigheter har personal som arbetar på distans och fysiska möten genomförs inte längre. Inlämningen av handlingar som vanligtvis sker fysiskt har ersatts av nya elektroniska inlämnings-system. I vissa jurisdiktioner har prövningsfristerna också avbrutits.
Tidplanen för inlämning av anmälan och konkurrensmyndigheternas prövning kan förväntas vara längre än vanligt. I synnerhet kan svårigheter med att få feedback från tredje man (dvs. konkurrenter och kunder) i samband med marknadsundersökningar orsaka förseningar i prövningsprocessen. Med anledning av detta kan konkurrensmyndigheter komma att i allt större utsträckning använda den fulla prövningsfristen eller förlänga fristen i den utsträckning det är möjligt, t.ex. genom att förklara anmälningar ofullständiga eller skicka informationsförfrågningar som stannar klockan.
EU-kommissionen uppmuntrar parterna till företagskoncentrationer att fördröja anmälningar i den mån det är möjligt. Bidragande orsaker till detta är de svårigheter som Kommissionen står inför när det gäller att samla in information från tredje parter och begränsad tillgång till information och databaser för Kommissionens anställda, som alla arbetar hemifrån. Trots detta accepterar och prövar Kommissionen för närvarande icke-komplexa anmälningar och har även återupptagit sin prövning av komplexa ärenden. Kommissionen kan dock komma att vara mindre villig att acceptera formella anmälningar i fall som kräver mer komplicerade undersökningar eller detaljerad feedback från marknaden.
Inom EU varierar de nationella konkurrensmyndigheternas strategier mellan olika jurisdiktioner. Som nämnts ovan har prövningsfrister för koncentrationskontroller avbrutits i några få jurisdiktioner, t.ex. Danmark, Frankrike och Spanien. I Sverige har Konkurrensverket inte meddelat några ändringar avseende hur verksamheten bedrivs.
I USA har konkurrensmyndigheten (Federal Trade Commission) förklarat att ett tidigt upphörande av fullföljdsförbudet enligt Hart-Scott-Rodino Act kommer att ges på en mer begränsad basis och senare i processen än tidigare. De amerikanska konkurrensmyndigheterna har också meddelat att de förväntar sig att revidera befintliga tidplaner för komplexa transaktioner.
Konkurrensmyndigheterna står inför utmaningar utan motstycke på grund av utbrottet av Covid-19. Situationen och gällande statliga åtgärder kan förändras snabbt i varje jurisdiktion. Mot denna bakgrund är det viktigt att noga följa utvecklingen i de jurisdiktioner där anmälningar om koncentrationskontroll är tänkta att lämnas in, då betydande förseningar kan vara att vänta. Det är viktigt att se till att dessa potentiella problem beaktas i transaktionsdokument, t.ex. beträffande tidsfrister för inlämning av anmälan till konkurrensmyndigheter eller eventuella bestämmelser om avtalets slutdatum, s.k. “longstop”.
För alla brådskande behov som uppkommit på grund av situationen avseende Covid-19 kan myndigheter, regioner, kommuner och andra enheter som omfattas av reglerna om offentlig upphandling ingå avtal med leverantörer direkt utan att genomföra ett formellt anbudsförfarande. Detta beror på ett undantag i lagstiftningen om offentlig upphandling som kan åberopas om köpet är absolut nödvändigt på grund av en synnerligen brådskande situation som orsakats av oförutsedda händelser och där det inte finns tid att genomföra ett formellt anbudsförfarande.
För företag som har likviditetsproblem på grund av den nuvarande situationen kan en företagsrekonstruktion vara ett alternativ. Syftet med en företagsrekonstruktion är att ge ett företag som har ekonomiska problem en viss lättnad för att kunna hantera den finansiella situationen. På detta sätt kan företaget undvika att behöva likvideras eller försättas i konkurs.
För att inleda en företagsrekonstruktion måste företaget lämna in en ansökan till domstolen som bland annat ska ange orsakerna till betalningssvårigheterna och en redogörelse för hur gäldenären avser att verksamheten skall bedrivas i fortsättningen.
Genom domstolens beslut att inleda företagsrekonstruktion av företag erhåller företaget uppskov med betalning av alla fordringar utan säkerhet som uppstod innan beslutet. Företagets borgenärer hindras från att inleda verkställighetsåtgärder mot företaget, inklusive ansökan om konkurs avseende sådana skulder. Dessutom kan parterna som ingått avtal med företaget inte säga upp avtalen på grund av faktiska eller förväntade betalningssvårigheter. Lönerna till företagets anställda kan täckas av den nationella lönegarantin även om garantin är begränsad till en viss period och till ett maxbelopp. När det gäller skatt som huvudsakligen har uppkommit före dagen för ansökan om att inleda företags-rekonstruktion är sådan skatt en del av fordringarna utan säkerhet och kommer därför också att ingå i ett eventuellt framtida förfarande avseende ackord.
Under företagsrekonstruktionen har företaget också möjlighet att förhandla om en ackordsuppgörelse med sina borgenärer. En uppgörelse innebär att företagets fordran som saknar säkerhet och som fanns vid tidpunkten för domstolens beslut kan reduceras till en nivå som företaget kan hantera att betala. Ett ackordsavtal verkställs genom ett domstolsbeslut och är bindande för alla berörda borgenärer.
En företagsrekonstruktion kan avslutas av domstolen, antingen om syftet med företags-rekonstruktionen har uppnåtts, eller om det bedöms att företagsrekonstruktionen inte kan lyckas.
Ett antal initiativ har presenterats av den svenska regeringen, Finansinspektionen (FI) och Riksbanken för att undvika kreditförsörjningsproblem och för att stödja affärer. Dessa innefattar bland annat:
Enligt regeringens förslag ska fasta kostnader ersättas med en andel som motsvarar 70 % av omsättningstappet. Stöd kommer att kunna ges med sammanlagt max 30 miljoner kronor per företag augusti till december. Målsättningen är att de nya reglerna ska träda i kraft i mitten av februari 2021.
Stöd lämnas med 75 % av förlusten av nettoomsättning, och med högst 120 000 kronor per företag. Ansökan om omsättningsstöd för enskilda näringsidkare ska ha inkommit senast den 31 januari 2021.Regeringen har meddelat att omsättningsstödet till enskilda näringsidkare kommer att förlängas till att även omfatta tiden augusti 2020 till februari 2021:
Omsättningskravet för 2019 kommer vid förlängningen av omsättningsstödet fortsatt att vara 200 000 kronor för stödperioden augusti – oktober 2020. Från och med november sänks omsättningskravet till 180 000 kronor. Det görs för att fler enskilda näringsidkare ska kunna ta del av stödet. Regeringen har vidare meddelat att stödnivån kommer att vara 90 % av omsättningstappet istället för 75 %. För stödperioden augusti till oktober 2020 uppgår det maximala stödet per företag till 72 000 kronor. För stödperioden november till december 2020 kan stöd utgå med maximalt 48 000 kronor. Detsamma gäller för stödperioden januari till februari 2021.
Regeringen har i februari 2021 fattat beslut om en förordning om ett statligt lån till arrangörer av paketresor för att de ska kunna betala tillbaka sina återstående skulder till resenärer. Lånet får avse återbetalningar för resor som bokats före den 31 oktober 2020 och som skulle ha påbörjats någon gång under perioden 1 mars 2020 – 31 januari 2021, eller som påbörjats och avbrutits under den perioden. Första ansökningsdag är 10 februari 2021.
Ytterligare stödåtgärder har också vidtagits, dessa inkluderar bland annat följande:
Ytterligare åtgärder vidtagits för att minska sprittsmidningen i Sverige:
Lagen ger regeringen eller den myndighet som regeringen utser möjlighet att införa särskilda begränsningar i vissa sammanhang:
Lagen innehåller även regler om allmänna frihetsinskränkningar. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får begränsa antalet personer som får mötas samtidigt på platser som allmänheten har tillträde till. Regeringen får även förbjuda tillträde till vissa platser om det finns en påtaglig risk för trängsel. Den som bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av reglerna om allmänna frihetsinskränkningar kan bestraffas med dagsböter. Länsstyrelserna och polisen ansvarar för att pandemilagen efterlevs.
Lagen innehåller inga bestämmelser om att staten ska kompensera de som drabbas av ekonomisk skada genom regeringens åtgärder. Istället kan rätt till ersättning erhållas med stöd i andra regelverk, men generellt förutsätter sådan ersättning att det allmänna har begått något fel. Regeringen har dock föreslagit ett s.k. nedstängningsstöd som ska rikta sig till företag som har varit förhindrade från att bedriva sin verksamhet till följd av beslut om nedstängning som meddelats med stöd av pandemilagen och som tappat minst 30 % av omsättningen. Nedstängningsstödet träder i kraft tidigast i början av april 2021, men kommer att kunna tillämpas retroaktivt.
Maria-Pia Hope, CEO Vinge, Managing Partner Stockholm
Anna Palmérus, Managing Partner Gothenburg
Rikard Azelius, Managing Partner Malmö
